ATMOS C 25 ST

Detaljerad beskrivning av produkten

– 25 kW gasifierpanna för brun kola och ved – KOMBI med utfläkt och kylcirkulation

Den är konstruerad för förbränning av brun kola och ved som tillskottspanna (för uppvärmning), enligt principen för generatorgasifiering med användning av en utfläkt (S), som suger ut rökgaserna från pannan.
Pannkroppen är tillverkad som ett svetsat konstruktion av högkvalitativa stålstycken med tjockleken 3 till 6 mm. Den består av två över varandra placerade kamrar, den övre fungerar som bränslelager och den undre som förbränningskammare och askkammare. Mellan dem finns en ny, patentbeskyddad, roterande galler, som möjliggör perfekt gasifiering av bränslet och enkel asktömning. I baksidan av pannkroppen finns en lodrät rökgaskanal, utrustad med en övre öppningslucka. Den övre delen av rökgaskanalen är utrustad med en utfläktmunnstycke för anslutning till skorstenen.

Vanliga frågor

• Hur väljer man rätt effekt för en panna på fasta bränslen? Börja med att räkna ut den beräknade värmebehovet för uppvärmda byggnaden, men vid trä- eller kolpannor bör man också beakta att pannan brinner i flera timmar med nästan konstant effekt under ett fyllning – därför är det vanligt att kombinera pannan med en bufferttank, som lagrar överskottsvärme till senare användning istället för att pannan behöver tändas och släckas ineffektivt.
• Vad behövs för installation av denna panna? Förutom själva pannan krävs systemet vanligtvis: en bufferttank (balanseringsbehållare) av lämplig storlek, en cirkulationspump (ofta med inbyggd Laddomat eller termostatventil mot lågtemperaturkorrosion av pannan), säkerhetsventil, expansionskärl och rökkanal/skorsten med tillräcklig tughet som motsvarar pannans effekt – exakta tughetvärden hittar du i tekniska specifikationer ovan.
• Vilket bränsle är lämpligt och vilket inte? Använd endast bränsle som rekommenderas av tillverkaren för den specifika modellen (ofta stokked ved av definierad längd och fukthalt, alternativt brun kola eller kolbriketter beroende på pannatyp) – olämpligt eller för fuktigt bränsle minskar verkningsgraden, ökar tappning och kan orsaka skador på pannan.
• Hur är det med skorstenkontroll och lagstiftning? Innan pannan sätts i drift, samt regelbundet under dess användning (ofta en gång per år vid fasta bränslen), krävs enligt lag kontroll och rengöring av skorstenen av behörig skorstenstädare – utan motsvarande kontrollcertifikat kan en brandhändelse vara tvivelaktig från försäkringsmässigt perspektiv.
• Hur mycket underhåll kräver pannan? Innehåller regelbundet asktömning och rengöring av värmesurfacerna och rökgaskanalen från tappning (intervall beroende på användningsintensitet, oftast i veckornas ordning), samt en årsvis noggrann kontroll inklusive tätningar och skorsten.
• Kan jag montera pannan själv? Installation och anslutning av pannan till uppvärmningssystemet, skorsten och säkerhetskomponenter bör utföras eller åtminstone kontrolleras av en behörig uppvärmningstekniker – det handlar om en öppen eld, höga temperaturer och tryckskomponenter, där fel vid anslutning kan innebära säkerhetsrisker.