ATMOS C 32 ST

Detaljerad beskrivning av produkten

– 32 kW splyňovande panna för torv och ved– KOMBI med utblåsning och kylcirkulation

Den är konstruerad för förbränning av torv och ved som ersättningsbränsle (för uppvärmning), enligt generatorprincipen med användning av en utblåsningsfläkt (S), som suger ut rökgaserna ur pannan.
Pannkroppen är tillverkad som en svarvad konstruktion av högkvalitativa stålstycken med tjockleken 3 till 6 mm. Den består av två över varandra placerade kamrar, den övre fungerar som bränslelager och den nedersta som förbränningskammare och askkammare. Mellan dem finns en ny, patentbeskyddad, roterande galler, som möjliggör en perfekt splyning av bränslet och enkel asktömning. I baksidan av pannkroppen finns en lodrät rökgaskanal, utrustad med en övre öppningslucka. Den övre delen av rökgaskanalen är utrustad med en utblåsningshals för anslutning till skorstenen.

Vanliga frågor

• Hur väljer jag rätt effekt för en fastbränslepanna? Utgå ifrån den beräknade värmeförlusten för uppvärmda byggnader, men vid ved- eller torvpannor bör du också beakta att pannan brinner i flera timmar med nästan konstant effekt per fyllning – det är därför vanligt att kombinera pannan med en bufferttank, som lagrar överskottsvärme till senare användning istället för att pannan ska tvingas att köra ineffektivt med för liten last.
• Vad behöver jag för installation av denna panna? Förutom själva pannan kräver systemet ofta: en bufferttank med lämplig volym, en cirkulationspump (ofta med inbyggd Laddomat eller termostatventil mot lågtemperaturkorrosion av pannan), en säkerhetsventil, en expansionskärl och rökkanal/skorsten med tillräcklig tughet som motsvarar pannans effekt – exakta tughetsvärden hittar du i tekniska specifikationer ovan.
• Vilket bränsle är lämpligt och vilket inte? Använd endast bränsle som tillverkaren rekommenderar för den specifika modellen (ofta ved av definierad längd och fukthalt, alternativt torv eller torvbriketter beroende på pannmodell) – olämpligt eller för fuktigt bränsle minskar verkningsgraden, ökar tappning och beläggning och kan orsaka skador på pannan.
• Hur är det med skorstenkontroll och lagstiftning? Innan pannan tas i drift, och regelbundet under dess användning (ofta en gång per år vid fastbränslen), är det lagligt att kontrollera och rengöra skorstenen hos en behörig skorstenare – utan motsvarande kontrollintyg kan en brandskada också vara tvivelaktig från försäkringsmässigt perspektiv.
• Hur mycket underhåll kräver pannan? Innehåller regelbundet asktömning och rengöring av värmesurfacer och rökgaskanaler från tappning (intervall beroende på användningsintensitet, ofta i veckornas ordning), och en årsvis noggrann kontroll inklusive tätningar och skorsten.
• Kan jag montera pannan själv? Installation och anslutning av pannan till uppvärmningssystemet, skorsten och säkerhetskomponenter bör utföras eller åtminstone kontrolleras av en behörig uppvärmningstekniker – det handlar om en öppen eld, höga temperaturer och tryckskomponenter, där fel vid anslutning kan innebära säkerhetsrisker.