ATMOS DC 40 GS

Detaljerad beskrivning av produkten

- 40 kW ekologisk gasifieringspanna för ved – GENERATOR med keramisk inutsida, avdragspump och kylcirkulation

– Typen Generátor kännetecknas av ett specialutformat brännkammer, som är omgivet av keramiska formstensar från båda sidor. I den nedre delen är den utrustad med öppningar för förvärmd primärvärmeluft, en gasifieringsmunskapa med öppningar för sekundärvärmeluft och en nedre förbränningskammare med en kugelformad keramisk yta. Den är konstruerad för förbränning av ved enligt principen för generatorgasifiering med användning av en avdragspump (S), som suger ut rökgaser från pannan.

Pannkroppen är tillverkad som en svept konstruktion av högkvalitativa stålplåtar med tjockleken 3 till 8 mm. Den består av en bränslelåda (6 mm), som i sin nedre del är utrustad med en gasifieringsmunskapa med en längsgående öppning för rökgasflöde och gasflöde. Den underliggande förbränningszonen är utrustad med keramiska formstensar för optimal förbränning av alla brännbara ämnen med hög verkningsgrad vid ekologiskt förbränning. I den bakre delen av pannkroppen finns en lodrät rökgaskanal, som i sin övre del är utrustad med en tändlucka. Övre delen av rökgaskanalen är utrustad med ett avdragshål för anslutning till skorstenen.  

Vanliga frågor

• Hur väljer man rätt effekt för en fastbränslepanna? Utgå från beräknad värmeförlust i uppvärmda lokaler, men vid ved/tejpbrännande pannor bör man också beakta att pannan brinner i flera timmar med nästan konstant effekt per fyllning – det är därför vanligt att kombinera pannan med en bufferttank, som lagrar överskottsvärme till senare användning istället för att panna behöver tystas ineffektivt.
• Vad är en gasifieringspanna och hur skiljer den sig från en klassisk? En gasifieringspanna förbränner ved i två steg – först frigörs i den övre kammaren en brännbar gas (vedgas), som sedan med inlåten sekundärvärmeluft förbränns vid hög temperatur i den nedre förbränningskammaren. Resultatet är enklare högre verkningsgrad och renare förbränning (mindre aska och rök) jämfört med enkelstegsbränning i äldre pannor.
• Vad behövs för installation av denna panna? Förutom själva pannan kräver systemet ofta: en bufferttank (utjämningsbehållare) med lämplig volym, en cirkulationspump (ofta med inbyggd Laddomat eller termoregleringsventil mot lågtemperaturkorrosion i pannan), en säkerhetsventil, en expansionsbehållare och en rökkanal/skorsten med tillräcklig tughet som motsvarar pannans effekt – exakta tughetshöjder hittar du i tekniska specifikationer ovan.
• Vilket bränsle är lämpligt och vilket inte? Använd endast bränsle som tillverkaren rekommenderar för modellen (ofta vedbitar av definierad längd och fukthalt, eventuellt torvbrickor eller kol beroende på pannatyp) – olämpligt eller för fuktigt bränsle minskar verkningsgraden, ökar ask- och avlagringsskörningen och kan orsaka skador på pannan.
• Hur är det med skorstenkontroll och lagstiftning? Innan pannan sätts i drift, samt regelbundet under dess användning (ofta en gång per år vid fastbränsle) krävs enligt lag kontroll/rensning av skorstenen av behörig skorstenare – utan motsvarande kontrollintyg kan en brandskada bli tvivelaktig i försäkringsfrågor.
• Hur mycket underhåll krävs? Innehåller regelbundet askuttag och rengöring av värmesystemets ytor och rökgaskanaler från aska (intervall beroende på användningsintensitet, ofta i veckornas ordning), samt en årsvis noggrann kontroll inklusive tätningar och skorsten.
• Kan jag montera pannan själv? Installation och anslutning av pannan till uppvärmningssystemet, skorsten och säkerhetskomponenter bör utföras eller åtminstone kontrolleras av en behörig uppvärmningsmontör – det handlar om utrustning med öppen eld, höga temperaturer och tryckkomponenter, där fel vid anslutning kan innebära säkerhetsrisker.