Elektrisk golvvärme: pris, drift och när det lönar sig

Elektrisk golvvärme: vad är det egentligen och varför väljer folk det?

Elektrisk golvvärme har de senaste åren hört till de mest omdiskuterade ämnena när det gäller uppvärmning av bostäder i Slovakien. Intresset växer inte bara vid nybyggen utan allt oftare även vid renovering av lägenheter och villor. Orsaken är kombinationen av komfort, en i vissa fall enkel installation och ett förhållandevis förmånligt pris på själva materialet. Samtidigt dyker det upp många frågor – framför allt om driftskostnaderna, om hur väl systemet passar olika typer av rum och om huruvida elektrisk golvvärme över huvud taget lönar sig jämfört med det vattenburna alternativet.

Den här artikeln ger dig en heltäckande bild: från de tekniska grunderna via verkliga priser på material och installation och driftskostnader med aktuella elpriser 2026, till konkreta exempel ur praktiken och svar på de vanligaste frågorna. Om du funderar på elektrisk golvvärme – i badrummet, vardagsrummet eller hela lägenheten – hittar du här all information du behöver för att fatta ett välgrundat beslut.

Hur fungerar elektrisk golvvärme?

Principen för elektrisk golvvärme är ganska enkel: genom en elektrisk motståndskabel eller en matta som ligger under golvets ytskikt går en elektrisk ström som alstrar värme. Värmen sprids genom ledning (konduktion) via golvbeläggningen ut i rummet. Till skillnad från vattenburen golvvärme behövs här varken pannrum, pumpar eller fördelare, vilket förenklar installationen avsevärt.

Elektrisk golvvärme finns i några grundläggande utföranden:

• Värmemattor – tunna mattor med färdigmonterad motståndskabel på fasta avstånd; passar särskilt för regelbundna ytor (badrum, kök) och läggs direkt i tunnsättningsbruk under klinker.
• Lösa värmekablar – en mer flexibel variant där kabeln läggs för hand med önskat avstånd; passar för rum med oregelbunden form.
• Självreglerande kablar – en mer avancerad teknik som automatiskt sänker effekten vid högre temperatur; används främst i särskilda tillämpningar (t.ex. frostskydd av rör, ramper).
• Infraröda golvvärmefolier – tunna folier som avger infraröd strålning; populära under laminat- och vinylgolv (så kallad torr läggning).

För var och en av dessa typer gäller lite olika installationsregler, olika krav på isolering och olika driftsegenskaper. I praktiken är kombinationen värmemattor under klinker i badrum och vardagsrum vanligast.

Värmeisolering: grunden som ofta glöms bort

Ett av de vanligaste felen vid installation av elektrisk golvvärme är att man underskattar värmeisoleringen. Utan tillräcklig isolering går en stor del av den producerade värmen nedåt – till den bärande konstruktionen, till lägenheten under eller rakt ner i marken – i stället för att värma rummet. Resultatet blir högre driftskostnader och lägre komfort. Värmeisoleringen är därför lika viktig som själva värmekabeln.

För elektrisk golvvärme finns särskilda systemskivor med isolering, som har en profilerad yta eller spår för att leda kablarna med rätt avstånd. Skivorna fungerar både som värmeisolering och som mekanisk förankring av kablarna i ett och samma moment.

Systemskiva med isolering UHP55 (STIROTERMAL BASIC) – specialiserad isolering med profilerad yta för förläggning av värmekablar

Ett exempel på en sådan lösning är Systemskiva med isolering UHP55 (STIROTERMAL BASIC) – ett gediget val för våt installation av elektrisk golvvärme, där kabeln gjuts in i anhydrit eller cementbaserat lim. Skivan har en profilerad ovansida som håller kabeln på plats och hindrar den från att flytta sig vid ingjutningen.

För så kallad torr golvvärme – där inget vått skikt läggs och värmemattan placeras direkt under ett flytande golv (laminat, vinyl) – passar lösningen Polystyren för torr golvvärme UHPD (STIROTERMAL DRY) bättre. Den här typen av isolering är optimerad för minimal tjocklek och hög tryckhållfasthet, eftersom den måste bära golvets last utan någon ingjutning.

STIROTERMAL DRY (UHPD) – isolering för torr läggning av värmefolier under flytande golv utan våta arbetsmoment

Översikt över systemskivor med isolering och när du ska använda vilken

På marknaden finns flera typer av systemskivor med isolering som skiljer sig åt i tjocklek, profilering och lämplighet för en viss typ av installation. Här är en kort översikt ur sortimentet som hjälper dig att orientera dig:

STIROTERMAL DUO 11 (UHP51) – för minimal bygghöjd

STIROTERMAL DUO 11 (UHP51) – tunn systemskiva som är idealisk vid renoveringar där varje centimeter golvhöjd räknas

Systemskiva med isolering UHP51 (STIROTERMAL DUO 11) passar särskilt vid renovering av lägenheter och utrymmen där golvnivån inte kan höjas nämnvärt. Tack vare den minimala tjockleken kan värmekabeln byggas in med minsta möjliga ökning av golvhöjden. Den passar för installationer där kabeln gjuts in i tunnsättningsbruk direkt under klinker.

STIROTERMAL DUO 30 (UHP52) – för kraftigare isolering med tjockare skikt

STIROTERMAL DUO 30 (UHP52) – robustare systemskiva med tjockare isolering för bättre värmemotstånd

Systemskiva med isolering UHP52 (STIROTERMAL DUO 30) är en robustare variant med tjockare isolering, vilket innebär ett lägre värmeflöde nedåt och högre verkningsgrad för värmesystemet. Den rekommenderas för nybyggen och utrymmen ovanför ouppvärmda rum (garage, förråd), där det utan tillräcklig isolering skulle uppstå stora värmeförluster. Kombinationen av profilerad yta och tjockare isolering gör skivan till en universell lösning för de flesta våta installationer.

För att komplettera utbudet av isoleringslösningar är det bra att även känna till Härdad isoleringsfolie UHP50 (STIROTERMAL SOLO) – en tunn härdad folie som används som komplement till systemskivor eller separat i särskilda tillämpningar, och Systemskiva med isolering STIROTERMAL DUO 20 – en mellanvariant mellan DUO 11 och DUO 30, som passar för vanliga nybyggen med rimlig golvtjocklek.

Priset på elektrisk golvvärme: material och installation

En av de vanligaste frågorna är: Vad kostar elektrisk golvvärme? Svaret beror på flera faktorer – ytans storlek, det valda systemet, isoleringens tjocklek, typen av golvbeläggning och arbetskostnaden i den aktuella regionen. Låt oss gå igenom de enskilda posterna.

Materialkostnader

Ungefärliga priser (år 2026, inklusive moms, för vanliga installationer i Slovakien):

Installationskostnader (arbete)

Arbetskostnaden i Slovakien ligger ungefär på:

• Elektriker (inkoppling av termostat och matning): 80 – 150 €/h, totalt 150 – 350 € för en vanlig installation i ett rum
• Golvläggare / plattsättare (förberedelse av golvet, läggning av mattor, ingjutning, klinker): 12 – 25 €/m² inklusive material för arbetet

Exempel: badrum på 6 m²

För att ge en konkret bild: en installation av elektrisk golvvärme i ett vanligt badrum på 6 m² (den verkliga uppvärmda ytan utan toalett, badkar och tvättställ – säg 4 m²) skulle kunna se ut så här:

• Värmematta 4 m² × 30 €: 120 €
• Systemskiva med isolering 4 m² × 12 €: 48 €
• Termostat med golvgivare: 60 €
• Elektrikerns arbete: 200 €
• Plattsättarens arbete (lim + ingjutning + klinker): 350 €
• Totalt: ~780 €

Det är en grov uppskattning; i praktiken kan summan bli lägre (om du klarar en del av arbetet själv eller använder billigare material) eller betydligt högre (premiumtermostater, exklusiv klinker, rum med komplicerad form).

Driftskostnader: vad kostar elektrisk golvvärme per år?

Det här är nyckelfrågan som avgör om elektrisk golvvärme lönar sig eller inte. Och här ska man vara ärlig: el är i Slovakien 2026 fortfarande dyrare än gas eller träpellets räknat per värmeenhet. Därför spelar det stor roll vad du använder golvvärmen till.

Elpriset 2026

Efter de turbulenta åren 2022–2023, då elpriserna på börsen sköt i höjden, har marknaden delvis stabiliserats. För närvarande (2026) betalar slovakiska hushåll ungefär 0,19 – 0,25 €/kWh för el inklusive alla avgifter och skatter, beroende på tariff, nätbolag och abonnerad effekt. I beräkningarna nedan utgår vi från ett genomsnittligt värde på 0,22 €/kWh.

Beräkning av driftskostnader – konkreta exempel

Badrum 6 m², elektrisk golvvärme som komplement (komfortvärme):
Mattans effekt vid 150 W/m² och en yta på 4 m² = 600 W = 0,6 kW. Om den går i genomsnitt 2 timmar per dag i badrummet under uppvärmningssäsongens 7 månader (210 dagar):
0,6 kW × 2 h × 210 dagar = 252 kWh/år
252 × 0,22 = ~55 € per år
Det är en fullt acceptabel summa för komforten med ett varmt badrumsgolv.

Vardagsrum 25 m², elektrisk golvvärme som primär värmekälla (nybygge, välisolerat):
Värmeförlusten i ett välisolerat rum på 25 m² ≈ 1 500 W. Golvvärmens effekt vid 100 W/m² (vanlig effekt för kompletterande värme/komfortvärme) × 25 m² = 2 500 W, termostatens verkliga gångtid ~40 % av uppvärmningssäsongen.
2,5 kW × 0,40 × 12 h/dag × 210 dagar ≈ 2 520 kWh/år
2 520 × 0,22 = ~554 € per år för ett rum
Som primär uppvärmning av ett helt hus (t.ex. 5–6 rum) blir det en summa på 1 800 – 3 500 € per år. Jämfört med gas eller pellets är det betydligt mer.

När är elektrisk golvvärme ekonomisk?

Läget förändras påtagligt om du har tillgång till:

• Solcellspaneler – överskottsel från solen kan under sommarmånaderna förvärma golvet, det vill säga det värmelagrande skiktet, till noll i rörlig kostnad. Kombinationen solceller + elektrisk golvvärme blir allt populärare 2026.
• En förmånlig nattariff (HDO, tariff D7) – elektrisk golvvärme med värmelagring (en tjock betongplatta som värmelager) kan utnyttja billigare nattel och avge värmen under dagen. Metoden kräver att det värmelagrande skiktets tjocklek dimensioneras rätt och en avancerad termostat.
• En värmepump – kombinationen av en luft/vatten- eller bergvärmepump med vattenburen golvvärme är det allra effektivaste systemet. I det fallet handlar det dock inte om elektrisk golvvärme i ordets klassiska mening.

Elektrisk eller vattenburen golvvärme: jämförelse

Vattenburen golvvärme har betydligt lägre driftskostnader som primär uppvärmning av ett helt hus (särskilt i kombination med en kondenserande panna eller en värmepump), men kräver en större investering från början och en mer komplicerad installation. Elektrisk golvvärme är billigare att installera, går snabbare att montera och är idealisk för mindre ytor eller som komplement. Som primär värmekälla för ett helt hus är den i de flesta fall ekonomiskt ofördelaktig – om du inte har solceller eller någon annan form av billig el.

För vem och när lönar sig elektrisk golvvärme på riktigt?

Efter siffrorna ovan kan det verka som om elektrisk golvvärme aldrig lönar sig. Det vore dock en felaktig slutsats. Det finns flera situationer där lösningen inte bara är vettig utan till och med den bästa:

1. Badrum eller toalett – skön värme för fötterna

Det här är den så kallade killerapplikationen för elektrisk golvvärme. En badrumsmatta under klinker går i regel bara på morgonen och kvällen i några tiotal minuter, förbrukningen är minimal (50–100 € per år), men komforten i att kliva upp på ett varmt golv på morgonen är ovärderlig. Investeringen i material och installation betalar sig i nöjda användare, inte i energibesparing. Det här är utan tvekan den vanligaste och mest rekommenderade användningen.

2. Renovering av lägenhet utan gemensamt värmesystem

I äldre flerbostadshus där det inte går att göra ingrepp i centralvärmen (eller där övergången till individuell uppvärmning är komplicerad) är elektrisk golvvärme i kombination med andra elektriska värmekällor (direktverkande elradiatorer, infrapaneler) en praktisk lösning för att värma hela lägenheten. Särskilt om lägenheten är välisolerad (tilläggsisolerad fasad, nya fönster).

3. Stugor, trädgårdshus och komplementbyggnader

För fritidshus som används oregelbundet, där en panna med rördragning skulle vara överdimensionerad och dyr att installera, är elektrisk golvvärme idealisk. Enkel styrning av termostaten via WiFi (i dag en vanlig funktion även i billiga termostater) gör att stugan kan förvärmas innan du kommer dit till helgen.

4. Hus med solcellspaneler

Den som äger en villa med solcellsanläggning och batterilager kan under sommarmånaderna använda elöverskottet till att förvärma golvets värmelagrande skikt (en tjock betongplatta) och på så sätt faktiskt sänka de rörliga uppvärmningskostnaderna. Under vintermånaderna producerar solcellerna visserligen inte tillräckligt, men den samlade årsbalansen blir bättre.

5. Uppvärmning av ett visst rum med särskilda krav

Barnrum, hemmakontor, ateljé – rum där du behöver reglera temperaturen snabbt och separat utan att vara beroende av det centrala systemet. En elektrisk värmematta med WiFi-termostat ger exakt inställning av scheman och snabb respons.

Installation steg för steg: hur monteras elektrisk golvvärme?

Att installera elektrisk golvvärme är ingen raketforskning, men det kräver noggrannhet och att några principer följs. Här är en förenklad arbetsgång för våt installation (värmematta under klinker):

1. Förberedelse av underlaget – Den bärande ytan måste vara ren, plan och fri från damm och fettfläckar. Om underlaget är ojämnt ska det först jämnas av med självutjämnande avjämningsmassa.
2. Montering av systemskivan med isolering – Limma eller lägg ut isoleringen (t.ex. STIROTERMAL BASIC, DUO 11 eller DUO 30 beroende på tillgänglig bygghöjd och krav). Tejpa över isoleringens skarvar så att inget bruk tränger in.
3. Utläggning av värmemattan – Mattan läggs ut i våder, fram och tillbaka, enligt den planerade täckningen av ytan. Kabeln får inte korsa sig själv eller ligga för tätt (minst 50 mm avstånd). Undvik ytor under möbler och sanitetsporslin (badkar, toalett).
4. Montering av golvtemperaturgivaren – Givaren placeras i ett skyddsrör som läggs mellan kabelslingorna, ungefär mitt på ytan. Röret måste göra det möjligt att byta givaren utan att bryta upp golvet.
5. Kontroll av det elektriska motståndet – Mät mattans elektriska motstånd med en ohmmeter före ingjutningen och kontrollera att det stämmer med tillverkarens uppgifter (avvikelse högst ±10 %). Det här steget är avgörande – det avslöjar eventuella skador innan mattan täcks över.
6. Ingjutning i tunnsättningsbruk – Mattan gjuts in i flexibelt kakelfix (minst 10 mm över kabelns överkant). Bruket får inte innehålla grov ballast som skulle kunna skada kabelns isolering.
7. Härdningstid – Minst 24–48 timmar innan klinkern läggs, 28 dagar innan värmen slås på.
8. Läggning av klinker – Vanlig arbetsgång; flexibelt kakelfix passar även för uppvärmda golv.
9. Inkoppling av termostaten – Utförs av en elektriker; termostaten måste vara dimensionerad för den installerade effekten, alternativt kopplas via ett relä vid effekter över 3,5 kW.
10. Gradvis driftsättning – Första gången bör värmen startas på låg temperatur (20–22 °C) och temperaturen höjs sedan gradvis under 1–2 veckor.

Termostaten: hela systemets hjärna

Termostaten är den avgörande komponenten som bestämmer både komforten och driftskostnaderna. I dag finns det flera kategorier:

• Manuella termostater – enkla och billiga (20–50 €), du ställer in temperaturen och så är det klart. Passar för rum som används regelbundet eller som reserv.
• Programmerbara termostater – gör det möjligt att ställa in veckoprogram (t.ex. morgon 22 °C, dagtid 18 °C, kväll 22 °C, natt 16 °C). De sparar 20–30 % energi jämfört med en konstant inställd temperatur. Pris 60–120 €.
• WiFi-/smarta termostater – styrning via smartphone, integration med röstassistenter (Alexa, Google Home), geofencing (automatisk start när du kommer hem). Pris 80–220 €. Idealiska för stugor och fritidshus.
• Adaptiva termostater – lär sig dina vanor och optimerar uppvärmningen automatiskt. Premiumkategori.

Experter rekommenderar att investera i en termostat med givare för både golvtemperatur och rumsluft. Golvgivaren skyddar golvet mot överhettning (viktigt för laminatgolv – högst 27–28 °C) och garanterar samtidigt en jämn yttemperatur.

Lagstiftning och normer: vad du behöver veta

Elektrisk golvvärme omfattas av flera föreskrifter och normer som det är viktigt att känna till:

• STN 33 2000-7-753 – slovakisk norm för elektriska värmesystem. Den fastställer minimikraven på installation, skydd, jordning och dimensionering.
• Elinstallationen måste utföras av en person med elteknisk behörighet (§22 i förordning 508/2009 Z.z. eller dess efterföljare) – inkopplingen av termostaten och matningsledningen måste göras av en elektriker med rätt behörighet. Vid en försäkringsskada som orsakats av en okvalificerad installation kan försäkringsbolaget vägra ersättning.
• Besiktningsprotokoll – efter installationen måste en elbesiktning göras och ett besiktningsprotokoll upprättas. Det är ett bevis på att installationen är korrekt och behövs även vid ett eventuellt köp eller en försäljning av fastigheten.
• Fastighetsförsäkring – vissa försäkringsbolag kräver en anmälan eller en uppdatering av försäkringsavtalet när elektrisk golvvärme installeras. Vi rekommenderar att du kontrollerar villkoren hos ditt försäkringsbolag.
• Nära-nollenergibyggnader (BACS/EPBD-direktivet) – sedan 2021 gäller kravet på nära noll energiförbrukning för alla nybyggen. Elektrisk golvvärme som primär värmekälla kan göra det svårare att uppfylla kravet om den inte kombineras med förnybar energi (solceller, värmepump).

De vanligaste felen med elektrisk golvvärme

Praktiken och installatörernas erfarenheter visar på följande vanliga fel, som är lätta att undvika:

• Otillräcklig isolering – att underskatta värmeisoleringens tjocklek och kvalitet leder till betydligt högre driftskostnader. Isoleringen är ingen onödig utgift utan en nödvändig investering.
• Matta även under möbler eller sanitetsporslin – under skåp når värmen inte ut i rummet, möblerna kan skadas av överhettning och dessutom förkortar du kabelns livslängd.
• För tidig påslagning efter installationen – gjutmassor och lim måste härda tillräckligt. Om värmen slås på för tidigt kan golvet spricka.
• Olämplig golvbeläggning – alla laminat- och vinylgolv passar inte för golvvärme. Tillverkaren måste uttryckligen ange att produkten är godkänd för användning med golvvärme.
• Golvgivare saknas – utan en golvtemperaturgivare styr du värmen enbart efter lufttemperaturen, vilket kan leda till att golvet överhettas (skador på laminatgolv eller på själva kabeln).
• Skadad kabel vid renovering – när gammal klinker bryts upp eller hål borras i golvet måste man känna till kabelslingornas exakta läge. Ta bilder eller gör skisser innan något arbete utförs på golvet.

Elektrisk golvvärme och olika golvbeläggningar

Valet av golvbeläggning påverkar i grunden hur effektiv den elektriska golvvärmen blir. Här gäller enkel fysik: ju lägre värmemotstånd (lambdavärde) golvet har, desto effektivare överförs värmen till rummet.

• Keramiska plattor och granitkeramik – den idealiska partnern för golvvärme. Lågt värmemotstånd, snabb uppvärmning, tål värme. Rekommenderat R-värde för golvet ≤ 0,15 m²K/W.
• Natursten (marmor, granit) – liksom klinker en utmärkt värmeledare.
• Laminat och vinyl (LVT, SPC) – lämpligt OM tillverkaren har godkänt det. De flesta moderna laminatgolv är i dag kompatibla, och golvtemperaturen får inte överstiga 27–28 °C. Golvkork (t.ex. som underlag) försämrar värmeöverföringen kraftigt – undvik det.
• Heltäckningsmatta – förhållandevis högt värmemotstånd, värmen fungerar med lägre verkningsgrad; tillåtet endast för system med låg effekt, och tillverkaren måste bekräfta kompatibiliteten.
• Massivt trä – problematiskt: trä är känsligt för temperatur och fukt och kan spricka. Om du vill ha trä passar bara särskilda stabiliserade trägolv som tillverkaren uttryckligen har godkänt för golvvärme.

Vanliga frågor (FAQ)

Kan jag lägga en elektrisk golvvärmematta själv, eller måste jag anlita en fackman?

Själva utläggningen av mattan (alltså att rulla ut den och limma fast den på isoleringen) kan du göra själv om du är händig och följer tillverkarens anvisningar. Den elektriska anslutningen – inkoppling av termostat och matningsledning – måste däremot utföras av en person med elteknisk behörighet (en elektriker med rätt behörighet enligt slovakiska föreskrifter). Utan det går det inte att upprätta något besiktningsprotokoll, och installationen är varken juridiskt eller tekniskt i ordning.

Hur mycket el drar en elektrisk golvvärmematta i badrummet per månad?

För ett vanligt badrum på 6 m² med en värmematta på 150 W/m² (verklig yta 3–4 m², alltså en effekt på 450–600 W) och en genomsnittlig gångtid på 1,5–2 timmar per dag under vintern: 0,5 kW × 2 h × 30 dagar = 30 kWh/månad. Med ett pris på 0,22 €/kWh blir det ungefär 6–7 € per månad. Utanför uppvärmningssäsongen kan du stänga av värmen eller ställa den på minimum.

Kan elektrisk golvvärme användas som primär uppvärmning av ett helt hus?

Tekniskt ja, men ekonomiskt är det i de flesta fall ofördelaktigt – med dagens elpriser är driftskostnaderna betydligt högre än med en gaspanna eller en värmepump. Undantagen är hus med solcellspaneler, välisolerade nybyggen med minimala värmeförluster eller fall där en annan värmekälla inte är möjlig av tekniska skäl. För hela hus rekommenderas elektrisk golvvärme bara som komplement till en effektivare primär värmekälla.

Vilken livslängd har elektrisk golvvärme?

Värmemattor och värmekablar av god kvalitet från välrenommerade tillverkare har en livslängd på 25–50 år, och vissa tillverkare lämnar 30 års garanti. Eftersom värmeelementet ligger i golvet och inte utsätts för mekanisk påverkan kan det i praktiken fungera lika länge som själva byggnaden – förutsatt att installationen är korrekt och att maxtemperaturerna hålls. Termostaten och givaren har kortare livslängd (10–15 år) och är lätta att byta utan att bryta upp golvet.

Passar elektrisk golvvärme för allergiker?

Ja, och det är en av dess verkliga komfortfördelar. Till skillnad från klassisk radiatorvärme, där radiatorns heta yta skapar konvektionsströmmar som virvlar upp damm och kvalster i luften, arbetar golvvärmen med låg yttemperatur och mild strålningsvärme. Den minimala luftcirkulationen är en fördel för allergiker och astmatiker. Klinker som golvbeläggning ger dessutom ingen gynnsam miljö för kvalster, vilket är en bonus vid installation i badrum.

Vad händer om kabeln skadas efter ingjutningen?

Det är en befogad oro. Om kabeln skadas (t.ex. genom mekanisk åverkan vid en senare renovering) kan felstället lokaliseras med specialinstrument (motståndsbrygga, reflektometer). En erfaren elektriker kan lokalisera felet på några centimeter när, vilket begränsar omfattningen av bilningsarbetet. Därför är det viktigt att spara bilder och skisser från installationen och att gå försiktigt fram vid all borrning eller bilning i området kring golvvärmen.

Slutsats: lönar sig elektrisk golvvärme?

Svaret är inte svart eller vitt – det beror på sammanhanget. Elektrisk golvvärme är ett utmärkt val för badrum, toaletter, hallar och andra mindre utrymmen där du vill ha komforten av ett varmt golv utan stora driftskostnader. Den är idealisk vid renoveringar där det inte finns plats för den tjocka golvkonstruktion som ett vattenburet system kräver, och för byggnader som används oregelbundet. I kombination med solcellspaneler kan den vara ekonomiskt intressant även för större ytor.

Som primär uppvärmning av en hel villa utan någon annan energikälla är den under de flesta slovakiska förhållanden ekonomiskt krävande – driftskostnaderna är 2026, med elpriser kring 0,22 €/kWh, betydligt högre än med alternativa värmekällor.

Nyckeln till en lyckad installation – och till att värmen verkligen fungerar effektivt – är en bra värmeisolering under värmeelementet. Systemskivor med isolering som STIROTERMAL BASIC (UHP55), STIROTERMAL DUO 11 (UHP51), STIROTERMAL DUO 30 (UHP52) eller STIROTERMAL DRY (UHPD) för torr läggning ser till att den producerade värmen går dit den ska – uppåt i rummet, inte ner i betongen. Av det valet beror tiotals procent av hela systemets slutliga effektivitet.

Om du planerar en installation och är osäker på vilken kombination av isolering och värmeelement som passar just ditt fall, tveka inte att kontakta oss – vi hjälper gärna till att hitta den bästa lösningen för din lägenhet, ditt hus eller ditt fritidshus.

Har du en fråga om det här ämnet?

Kan du inte bestämma dig, eller har du en konkret situation att lösa hemma? Skriv till oss – vi hjälper gärna till.