Montering av golvvärme

Montering av vattenburen golvvärme består av följande steg:

Hela sortimentet hittar du i kategorin golvvärme – systemskivor, rör, fördelare, reglering och elektriska värmemattor.

- uppbyggnad av värmegolvet,

- teknik för monteringsarbetet,

- provning av värmegolvet.

UPPBYGGNAD AV VÄRMEGOLVET

Ett värmegolv ger projektören möjlighet att välja mellan flera utföranden. De olika alternativen kan delas in i följande grundtyper:

Efter sättet att utföra värmegolvet skiljer vi mellan:

- värmegolv utfört med torr metod (torr montering av golvvärme)

- värmegolv utfört med våt metod (våt montering av golvvärme)

- värmegolv utfört med modulbaserat klimatgolv.

Efter värmeslingans form skiljer vi mellan:

- slingan förlagd i meanderform,

- slingan förlagd parallellt.

Vilket utförande som passar bäst när det gäller konstruktion och slingans form beror på flera faktorer. I första hand måste man dock ta hänsyn till inverkan från avkylda ytor genom att anlägga randzoner, eller minimera ojämnheter i golvets yttemperatur genom bifilär förläggning.

SÄTT ATT UTFÖRA VÄRMEGOLVET

Efter tekniken för utförandet skiljer vi mellan tre grundläggande sätt för montering av golvvärme: torrt, vått och med modulbaserade klimatgolv.

a) Torr metod

Rören läggs i ett isoleringsskikt under betongplattan. De skiljs från cementbruket av ett särskilt skikt, antingen plast- eller metallfolie. Metallamellen ökar golvets hållfasthet och ger en jämn värmefördelning.

Vid den torra metoden arbetar golvet med högre temperaturer på värmevattnet; framledningstemperaturen kan ligga i intervallet tpr = 40 till 70 °C.

Metoden används när det krävs lägre värmeflödestäthet, upp till 50 W.m-2, till exempel för temperering av golvet eller som kompletterande uppvärmning, och överallt där värmegolvet måste ha låg bygghöjd (t.ex. vid renoveringar).

Det är ett lätt och snabbt sätt för montering av golvvärme.

b) Våt metod

Rören gjuts in direkt i cementbädden ovanpå värme- och ljudisoleringen. Rören omsluts av betong. Den förutsatta framledningstemperaturen på värmevattnet är tpr 35 till 55 °C och golvet arbetar med en specifik effekt över 50 W.m-2.

Den våta metoden går att använda även under våra förhållanden, eftersom den inte kräver prefabricering av värmegolvets delar och komponenterna i huvudsak finns i det inhemska sortimentet.

c) Modulbaserade klimatgolv

Klimatgolv är ihåliga profiler som tillverkas särskilt för detta ändamål. De läggs på värmeisoleringen som en sammanhängande yta som bildas genom att de enskilda värmekuddarna kopplas ihop hydrauliskt. Fördelarna är ett snabbare reagerande värmesystem, låg bygghöjd och jämn fördelning av värmegolvets yttemperatur.

Ett värmegolv som byggs på detta sätt arbetar med låga temperaturer på värmevattnet (tpr = 25 till 35 °C). Hos oss tillverkas ännu ingen liknande produkt kommersiellt, men den finns som föremål för uppfinningen AO 258 622.

SÄTT ATT FORMA VÄRMESLINGAN

Efter formen skiljer vi mellan två grundläggande sätt att lägga en värmeslinga: meanderform och parallell förläggning.

a) Värmeslinga förlagd i meanderform. Med denna förläggning är golvets yttemperatur jämn över hela ytan. Nackdelen är att innetemperaturen sjunker i horisontell riktning från den inre till den yttre konstruktionen. Detta kan delvis motverkas genom att man anlägger en randzon.

För meanderform föreskrivs rör med större diameter (t.ex. 18 x 2 mm, 20 x 2 mm), eftersom formen tillåter mindre radier på böjarna, som formas i vinkeln lp= 90 °C.

b) Parallell förläggning av värmeslingan visas i bild 5.6. Vid denna förläggning sjunker värmevattnets temperatur från ytterväggen mot innerväggen, vilket ger en jämnare temperaturfördelning i det uppvärmda rummet. Böjarna formas i vinkeln lp= 180 °C, vilket kräver rör med mindre diameter (t.ex. 16 x 2 mm, 17 x 2 mm).

Båda sätten kan läggas med randzon, med vilken vi motverkar den negativa inverkan från avkylda byggnadsdelar. Randzonerna placeras oftast under fönster eller i byggnadens hörn, till ett djup av 0,5 till 1,0 m.

Genom bifilär förläggning, där framlednings- och returröret läggs bredvid varandra, kan man uppnå samma medeltemperatur på värmevattnet i slingans alla punkter och därmed en jämnare yttemperatur på värmegolvet. Effekten är tydligast vid meanderform.

TEKNIK OCH MONTERING AV GOLVVÄRME

Här går vi igenom hur ett värmegolv byggs med den våta metoden. Det beskrivna utförandet tar hänsyn till både våra egna och utländska erfarenheter.

Redan från början vill vi påpeka att centralvärme med ingjutna rör enligt STN 06 0312 endast får monteras av ett fackmässigt installationsföretag, dvs. en leverantör av centralvärme.

Arbetsgången vid montering av golvvärme med den våta metoden är följande:

1. förberedelse av byggnaden,

2. förberedelse av golvet,

3. läggning av kantisoleringsband,

4. läggning av värme- och ljudisolering,

5. läggning av fuktspärrfolie,

6. infästning av rören,

7. läggning av värmerören,

8. utförande av rörelsefogar,

9. gjutning av betongpågjutningen,

10. läggning av golvbeläggningen.

Den första förutsättningen är att fördelarna och samlarna redan är tillverkade och monterade på sina platser enligt projekteringen.

ANSLUTNING AV RÖREN

Hur värmerörens ändar ansluts vid montering av golvvärme beror framför allt på vilket rörmaterial som används:

1. Om rören är av mjukare polyolefin passar mässingskopplingar. Tillsammans med avstängningsarmaturerna ger dessa kopplingar en pålitlig anslutning endast om det är säkerställt att fogen inte utsätts för någon mekanisk belastning under drift. Kopplingarna är inte demonterbara.

2. Ett sätt som är både lättillgängligt och pålitligt är att ansluta rören till armaturerna med övergångar d/G. Det finns två typer:

- övergång utan metallinsats,

- övergång med mässingsinsats.

Båda typerna kräver som mellanled radiatormuttrar i rätt dimension, så att rörändarna snabbt kan anslutas till och kopplas loss från armaturerna. Därmed blir fogen samtidigt ”demonterbar”. De tillverkas med utvändig och invändig gänga.

Fogen mellan övergången och rörets fria ände utförs med polyfusionssvetsning i värme med hjälp av ett specialverktyg. Momentet kräver tillräcklig vana, så att fogen blir pålitligt tät och inte samtidigt stryper cirkulationen genom en oönskad förträngning av röret vid svetsen.

Om rören är mycket styva kan det vara svårt att böja dem med liten radie vid uppgången till fördelaren. I så fall rekommenderas 90°-böjar av polyolefin i önskad dimension. Rörens uppgång ur betonggolvet ska utföras fackmässigt, och då ska man använda böjliga elinstallationsslangar.

PÅFYLLNING AV SYSTEMET

När alla kretsar har anslutits till fördelaren och samlaren fylls rören med behandlat vatten med tillsatt inhibitor. Mest ändamålsenligt är att fylla värmekretsarna genom cirkulation. Med en pump (t.ex. en dränkbar pump) trycks vattnet från en behållare (en polyetendunk) med behandlat vatten, placerad nära samlaren, genom samlarens påfyllningskran in i systemet. Till fördelarens påfyllningskran ansluts en slang vars andra ände leds tillbaka till behållaren. På så sätt får vi en sluten cirkulationskrets. Pumpen startas och systemet fylls utan att det behöver avluftas.

Se samtidigt till att det hela tiden finns tillräckligt med vatten i behållaren. Om ofärgade rör används kan påfyllningen kontrolleras visuellt. Det går också att fylla en krets i taget genom att stänga och öppna respektive armaturer.

TRYCKPROVNING

Rörsystemet fylls med vatten och tryckprovas. Tryckprovningen består av två delar:

a) tryckprovning av den konventionella panndelen och en del av ledningarna,

b) tryckprovning av rörledningarna i golvet.

Med tryckprovningen kontrollerar vi systemets täthet med ett övertryck enligt rörtillverkarens anvisning. Det är ett av de viktigaste momenten vid montering av golvvärme. Tryckprovningen av den konventionella panndelen och ledningarna är känd från konvektionsuppvärmning och behandlas därför inte i detta kapitel.

Tryckprovningen av rörledningarna i golvet görs direkt efter att systemet har fyllts med värmevatten. Kontrollera därför före trycksättningen att avstängningsarmaturerna på huvudledningarna till fördelaren och samlaren är ordentligt stängda. Vi rekommenderar att även koppla loss dessa ledningar, eftersom övertrycket vid otäthet kan läcka genom huvudavstängningen ut i ledningssystemet och pannkretsen. Ett sådant läckage skulle vara mycket svårt att upptäcka.

Till fördelarens påfyllningskran ansluts en särskild provtryckningspump, med vilken vattentrycket höjs till fem gånger drifttrycket. När föreskrivet övertryck har nåtts stängs påfyllningskranen. Tätheten kontrolleras i fogarna på alla armaturer, i rörfogarna och i hela rörsystemet på golvet.

Övertrycket i rören ska hålla i sig i minst 24 timmar. Under den tiden får trycket sjunka till högst 2/3 av det ursprungliga provtrycket. Tryckfallet kan delvis förklaras av plaströrens elasticitet (plastens så kallade kallflytning). Om någon otäthet upptäcks vid tryckprovningen ska felet åtgärdas och provningen göras om.

Under tryckprovningen fotograferas hela rörsystemet som ligger på golvet. Se till att alla detaljer kommer med. Fotodokumentationen arkiveras sedan hos systemleverantören. Senare kan den användas när man åtgärdar fel som orsakats av den mänskliga faktorn (ett rör i golvet som huggits av eller borrats igenom).

Gjutningen görs med systemet trycksatt. Övertrycket ska vara kvar i rören i 7 dagar efter att gjutningsarbetena avslutats. Trycket får då sjunka av sig självt utan att fyllas på. Resultatet av tryckprovningen förs in i montagedagboken.

UPPVÄRMNINGSPROV

Det första uppvärmningsprovet får göras tidigast 28 dagar efter gjutningen, alltså efter ett av de sista skedena av monteringen av golvvärmen. Vid den första uppvärmningen får värmevattnets temperatur inte höjas snabbt. Vi rekommenderar att betonggolvet värms upp med 5 °C per dag (det gäller golvets temperatur). Det motsvarar ungefär en höjning av värmevattnets temperatur med 0,5 °C per timme. Uppvärmningsprovets förlopp förs in i byggdagboken.

Uppvärmningsprovet går till så att temperaturen höjs stegvis med 3°C per dag tills den planerade temperaturen på värmemediet har nåtts. Se då till att:

- alla gängade förband och packningar kontrolleras efter uppvärmningsprovet,

- golvbeläggningen läggs tidigast 14 dagar efter uppvärmningsprovet,

- golvmattor limmas på kallt golv med avsett lim och att temperaturen börjar höjas först den tredje dagen efter limningen; höjningen ska fördelas över tre dagar tills värmemediets drifttemperatur har nåtts.

INREGLERING AV SYSTEMET

Efter ett godkänt uppvärmningsprov ställs utetemperaturkompenserade regulatorn in på värden som stämmer med de beräknade värdena i projekteringen (värmevattnets medeltemperatur som funktion av utetemperaturen). Inställningarna i skyddssystemet mot överskridande av tillåten högsta värmevattentemperatur kontrolleras, och alla reglerdon på fördelarna ställs in enligt resultaten av den hydrauliska beräkningen. Därefter startas uppvärmningen. När drifttemperaturerna har nåtts kan sänkningar eller höjningar av temperaturen ställas in på den elektriska regulatorn efter beställarens behov eller önskemål. De enskilda kretsarna kan finjusteras var för sig.

När regleringen programmeras efter ett kopplingsur ska man räkna med en temperaturförskjutning på ungefär tre timmar (golvets värmetröghet).

När golvvärmerören har gjutits in i golvkonstruktionen gör leverantören ett funktionsprov. Det pågår i högst 15 dagar, och om det inte uppstår något fel i värmesystemet under provet kan golvbeläggningen läggas på det avsvalnade värmegolvet – därmed är monteringen av golvvärmen avslutad.

Använd litteratur:

D. Petráš: Vattenburen golvvärme