Montering av solvärmesystem steg för steg – vad du behöver veta

Vi håller fortfarande på att förbereda produkter.

Men du kan titta på andra kategorier.

Installation av solsystem – steg för steg, komplett praktisk handledning

Du har bestämt dig för att investera i ett solsystem för uppvärmning av vatten – ett utmärkt beslut. Men mellan den dag du köper solfångarna och den dag du egentligen får varmvatten uppvärmt av solen, finns det en hel rad tekniska steg där det går att göra många fel. Alla dessa fel går inte att åtgärda utan att det kostar mycket. I denna artikel leder jag dig genom hela installationsprocessen – från förberedelser av taket till första starten – precis som det ser ut i en verklig kundprojektpraxis. Utan förklarande förenklingar, med konkreta siffror och med varningar om de ställen där folk ofta gör fel.

Om du fortfarande är i fasen att välja utrustning, titta först på vår artikel Hur man väljer ett solsystem för uppvärmning av vatten i ett bostadshus eller Vilken effekt på solfångarna behövs för mitt hem – installation av ett väl dimensionerat system är mycket enklare och resultatet bättre på lång sikt.

Vad du behöver ha redo innan själva installationen

Erfaren installationstekniker vet att förberedelser utgör ungefär hälften av framgången. Kunder som lutar sig på sist och sist står ofta inför att vänta på material, stöter på skorstenen där de planerat att ladda röret eller upptäcker att deras varmvattenberedare inte får plats där de tänkt sig. Därför börja med följande steg.

Projektdokumentation och bygglov

För installationer där solfångarna sticker ut ur takets plan (t.ex. fri stående bärverk eller integrerade solfångare som ersätter takmaterial) krävs ofta bygglov eller åtminstone en byggnadshandläggning. Klassiska solfångare monterade i planen på ett sluttak i ett bostadshus kräver ofta ingen handläggning – men bekräfta alltid detta hos den ansvariga byggkontoret, eftersom det beror på lokaliteten och lokala regler.

För kombination med centraluppvärmningssystem eller anslutning till ett befintligt pannlopp kan det också krävas en uttalande från gasföretaget (om du arbetar nära gasnätet) och i alla fall gäller det att trycksystemet med expansionskärl och säkerhetsventil måste vara utformat eller åtminstone kontrollerat av en person med lämplig yrkeskompetens.

Materiallista – vad du måste ha innan du börjar

För installationen ska du ha en komplett materiallista redo. En sak som saknas – till exempel packning eller rätt typ av vinkel – kan stoppa dig mitt i arbetet i timmar. En typisk lista för ett tvåsolfångarsystem med gravitationsdriven eller tvingad cirkulation för en fyrmanshushåll innehåller:

Solfångare (platta eller rörbundna) – vanligtvis 2–4 st, yta 4–8 m²
Solvarmvattenberedare med dubbel spiral eller solvärmesken – volymen vanligtvis 200–400 liter
Solstation (pumpgrupp) med cirkulationspump, flödesmätare, kulventiler och säkerhetsventil
Expansionskärl för solloppet – volymen måste dimensioneras enligt systemets innehåll och maximal drifttemperatur (vanligtvis 8–25 liter)
Solnonskrympningsvätska – en blandning av propylenglykol och vatten, koncentrationen beroende på lokala klimatförhållanden (för SR standarden –28 °C till –35 °C fryshållning, alltså ca 45–50 % glykol)
Solrör – koppar eller flexibla rostfria vågformade (corrugated) rör i rostfri mantel, diameter vanligtvis 18 mm (3/4") eller 22 mm (7/8") vid längre sträckor
Värmeisolation för rören – för yttre sträckor UV-stabiliserad, minsta väggstyrka 25 mm för rör DN 18
Bärverk för solfångarna – fästning beroende på taktyp
Solregulator (differens-termostat) med temperaturgivare för solfångaren och varmvattenberedaren
Säkerhetsventil inställd till systemets maximala drifttryck (vanligtvis 6 bar)
Avluftning – automatisk eller manuell vid högsta punkten i röret
Fyll- och tappningsutrustning (armaturer) för fyllning av solvätskan

Steg 1 – Statisk bedömning av taket och förberedelse av fästning

En solfångare med bärverk väger vanligtvis 35–55 kg per st (platta solfångare är tyngre, rörbundna lättare). Två solfångare med bärverk och rör utgör en belastning på 80–130 kg. Detta i sig är hanterbart för de flesta vanliga tak, men du måste fästa det rätt.

Fästningen får inte bara göras i takets underlak – du fäster i sparrarna eller bindarna. Innan du borrar första skruven, hitta sparrarnas position. Du kan använda en magnetisk eller elektronisk detektor genom underlaken eller titta från källaren. Sparrarna är vanligtvis placerade varje 80–100 cm, så för en typisk tvåsolfångare med bredd 200 cm träffar man ofta minst två sparrar.

Takhakar monteras under takmaterial – du lyfter ett takmaterial (taksten, takplåt), sätter in haken under underlaken och fäster den i sparrarna med minst två skruvar med M8- eller M10-gänga. Efter att du tättat haken kontrollerar du att den inte rör sig – den får inte svänga. Takmaterial sätts sedan tillbaka, eller eventuellt anpassas genom att klippas om, om haken sticker ut. De flesta tillverkare levererar haken i olika höjder just för olika typer av takmaterial – tunn betongtaksten, hög faltet taksten och plåt har varsin lösning.

Till haken hänger man sedan aluminiumprofilspår (ofta 2 st per hela bredden av solfångarområdet), till vilka man fäster själva solfångarna med hjälp av fästkonster.

Steg 2 – Installation av solfångarna på taket

Innan du lyfter solfångarna upp på taket, planera hela arbetet. Platta solfångare är tunga och stora – en typisk enhet har mått 200 × 100 cm och väger 35–45 kg. Du kan inte lyfta dem säkert själv. Minst två personer är nödvändiga, vid fler solfångare rekommenderar jag tre.

Följande steg vid installation av solfångarna:

Montera spåren på takhakarna och kontrollera att de är horisontella (även på ett sluttak) med hjälp av vattennivå. Avståndet mellan spåren måste matcha monteringshålen i solfångaren.
Lyft solfångarna upp på taket – vanligtvis genom ett fönster i källaren eller en trappstig. Lyft aldrig en solfångare ensam utan säkerhet – vid fall är den farlig även för omgivande personer.
Lägg solfångaren på spåren och fäst den med fästkonster – varje solfångare måste fästas minst på 4 ställen.
Koppla ihop solfångarna med varandra – kopplingen kan vara serie- eller parallellkoppling. Parallellkoppling är oftast fördelaktig för de flesta installationer (jämnt flöde, lägre tryck), men kräver korrekt balansering. För 2–3 solfångare är seriekoppling enklare och fungerande vid rätt dimensionering.
Montera avluftningen vid högsta punkten i solfångarområdet – den måste vara tillgänglig, eftersom du kommer att behöva använda den vid första fyllningen och eventuellt under drift.

Steg 3 – Ledning av solvärmeledning

Solvärmeledningen kopplar solfångarna på taket till värmeberedaren i teknikrummet. Denna ledning är en av de viktigaste besluten i hela installationen, eftersom den påverkar värmeförlusterna, installationskomplexiteten och systemets livslängd.

Välj ledningsmaterial

Du har i princip två alternativ: kopparledning löd med hård eller mjuk lödning, eller flexibel vinkeld ledning av rostfritt stål. Kopparledning är billigare och vid goda handikrav kan hålla i decennier, men installationen på svårtillgängliga ledningar är krävande. Flexibla rostfria vinkeldledningar är mycket enklare att lägga genom tak, genom källarplan, genom borrade öppningar – man stöter in dem som en slang och behöver bara böja utan vinklar. Priset är högre, men du spar tid och rördelar.

Använd aldrig följande för solvärmeområden:

Zinkbelagd ledning – glykol verkar aggressivt på den
Standard PE-X eller PVC-ledning – de är inte temperaturbeständiga (solvärmeområdet kan nå 180–200 °C vid stagnation)
Standard gummislangar – de degraderas snabbt vid höga temperaturer och UV-strålning

Diametern på ledningen

För en typisk bostadssolvärmesystem med 2–4 solfångare och flöde 40–60 liter/timme räcker DN 18 (3/4"). Vid längre ledningar över 15 meter eller fler solfångare överväg DN 22 (7/8"), för att hålla tryckförlusten på ett acceptabelt nivå – idealiskt under 0,5 bar för hela området. Tryckförlusten beror på längd, flöde och diameter; vid tvivel räkna ut eller konsultera.

Ledningsväg och isolering

LEDNINGEN MÅSTE LIGGA MED NEDÅTLIGT LUTNING från solfångarna – minst 1–2 cm per meter – så att systemet vid avstängning kan avluftas korrekt och ånga vid stagnation kan kondensera och rinnas tillbaka. Om du har en ledning där en lokal topp är nödvändig, sätt dit en automatisk avluftare.

Isolera yttre delar av ledningen med isolering mot UV-strålning och höga temperaturer – till exempel Armaflex HT eller ekvivalent. Isoleringens väggthickle bör vara minst lika med ledningens yttre diameter (regel 1:1). För DN 18 minst 18 mm väggthickle, hellre 25 mm. Isolera inre delar som går genom kallt källarplan, källarplan eller teknikrum med vanlig gummis eller mineralisolering – där UV-stabilitet inte är nödvändig.

Steg 4 – Installation av värmeberedaren och solvärmeplats

Värmeberedaren är hjärtat i hela systemet. De flesta moderna värmeberedare för solvärme har två värmespiraler – en nederst för solvärmeområdet (solfångare) och en ovanför för upphettning (värmepanna, värmepump). Vissa värmeberedare har slät mantel och extern värmespiral i solvärmeområdet.

Placera värmeberedaren

Placera värmeberedaren så nära som möjligt till varmvattenuttagen för att minimera förluster i distributionen. Idealiskt är teknikrummet med god tillgång för service. Värmeberedaren måste stå på en fast golv – en 400-liter värmeberedare fylld med vatten väger ca 450–500 kg. Kontrollera golvets bärighet, om det är golv över källarplan eller takkonstruktion.

Värmeberedaren måste vara tillgänglig för kontroll av säkerhetsventilen, anodstaven och anslutningen. Minsta avstånd från väggen minst 30 cm på anodsidan – anoden måste kontrolleras och bytas regelbundet (vanligtvis varje 2–4 år beroende på vattenkvaliteten).

Solvärmeplats (solvärmeplats)

Solvärmeplatsen är en kompakt enhet som innehåller cirkulationspumpen, flödesmätaren, säkerhetsventilen, kulkulorna, avluftaren och temperatursensorerna. Den monteras på solvärmeområdets ledning – på returledningen (kalla sidan av solfångaren). De flesta platsen är färdigmonterade och kräver bara anslutning till ledningen och elanslutning av pumpen och styrningen.

Anslutning av buffert till sol och till upphettning

Solspiralen i bufferttanken ligger i den nedre tredjedelen av behållaren – tillförsel (varm från solcirkulationen) kommer inifrån ovan, retur (kall till kollektor) från nere. Den övre spiralen eller elrodn slår upp värmen från panna eller el. Se till att temperaturgivarna är korrekt monterade i bufferttankens nedsänkta kuvert – en ska vara på kollektorutflödet (eller i returen nära tanken), den andra i den nedre delen av tanken där den mäter temperatur i ackumulerad värme.

Om du kombinerar solsystemet med en gas- eller värmepannan, se vår egen artikel Solsystem i kombination med panna eller värmepump, där vi detaljerat beskriver hydrauliska scheman för olika situationer.

Steg 5 – Installation av expansionskärl och säkerhetsventil

Expansionskäret är avgörande för säkerheten och korrekt funktion av solsystemet – och samtidigt är det en komponent som ofta förbises eller felaktigt dimensioneras i praktiken.

Varför är expansionskäret i solsystemet kritiskt

Frysmedel utvidgar sig vid upphettning – typiskt 5–8 % vid temperaturer upp till 100 °C. Vid stagnation (när bufferttanken når sin maximala temperatur och systemet upphör att avleda värme) kan temperaturerna i kollektorerna stiga till 150–200 °C och vätskan börjar koka och bildar ånga. Expansionskäret måste ta upp volymen av denna ånga för att trycket i systemet inte ska överskrida säkerhetsventilen.

Volymen av expansionskäret beräknas enligt en formel som beaktar hela systemets innehåll (kollektorer + rör + värmesken i bufferttanken), utvidgningskoefficienten för vätskan och förinställning av kärlet. För ett typiskt system med 2 kollektorer, cirkulationsvolym cirka 6–10 liter och flödestryck 2–3 bar blir expansionskärets volym cirka 10–18 liter. Använd alltid expansionskäret som är avsedd för solsystem – det har en membran som är motståndskraftig mot glykol vid höga temperaturer. Ett vanligt uppvärmningskäret räcker inte!

Säkerhetsventil

Ställ in säkerhetsventilen till systemets maximala arbetstryck – typiskt 6 bar. Montera den vid utflödet från kollektor (varma sidan) eller direkt vid solstationen. Ventilationen från säkerhetsventilen måste leda upp till en avloppskopp, inte mot elektriska apparater. Vid varje kontroll kontrollera att ventilen inte är blockerad – tryck manuellt på handtaget (om det finns), för att bekräfta att den öppnas.

Steg 6 – Fyllning och avluftning av systemet

Fyllning av solcirkulationen med glykolblandning är en stund där felaktig procedur kan kosta dig timmar med att ta bort luftbubblor. Gör det rätt redan från början.

Förberedelse av glykolvätskan

Förbered solvätskan genom att blanda propylenglykol med destillerad eller mjuk vatten. För SR och förhållandena i centrala Europa gäller regeln: frysklass minst –28 °C, vilket motsvarar en koncentration av propylenglykol cirka 40–45 %. En högre andel glykol (50 % och mer) ökar frysklassen men minskar vätskans värmekapacitet och ökar viskositeten – pumpen måste arbeta hårdare. Kontrollera alltid koncentrationen med refraktometer, inte enbart enligt volymprocentuell beräkning.

Total nödvändig volym vätska = kollektorvolym + rörvolym + värmesken i bufferttanken + expansionskärets volym (till förtryck) + reserv cirka 10 %. För ett typiskt tvåkollektorssystem blir denna siffra cirka 10–15 liter färdigblandning.

Fyllningsprocess

Fyllningen utförs med en elektrisk fyllningspump med tank. Proceduren är som följer:

Stäng säkerhetsventilen (om möjligt) eller leda utflödet till en behållare
Öppna alla avluftningsventiler i systemet – på kollektor, vid stationen, vid de högsta punkterna i röret
Fyllningsadapter kopplas till fyllnings-/tappningsventilen på solstationen (de flesta stationer har ett par – en för fyllning, en för tappning)
Pumpa vätskan uppifrån – börja vid bufferttanken mot kollektor
När inget mer luft kommer ut ur avluftningsventilerna och vätskan börjar rinnas ut, stäng avluftningsventilen
Efter fyllning tvätta systemet (cirkulera vätskan med pumpen minst 15–20 minuter) samtidigt som du öppnar avluftningsventiler – luften samlas i rörets böjningar och kommer ut successivt
Ställ in systemets arbetstryck i kallt tillstånd till 1,0–1,5 bar (enligt höjden på kollektorerna över stationen och tillverkarens rekommendation)

Steg 7 – Anslutning av regler och elinstallation

Differensregler (solfångarregler) är hjärnan i hela systemet. Den jämför temperaturen på solfångaren och temperaturen i vattenvärmaren. När solfångaren är varmare med inställd differens (typiskt 5–8 °C) slås cirkulationspumpen på. När differensen sjunker under 2–3 °C eller vattenvärmaren når maxtemperatur, slås pumpen av.

Temperaturgivare

Korrekt placering av givarna är avgörande. Givaren till solfångaren monteras oftast i en specialadapter vid utflödet från solfångaren (eller på baksidan av solfångaren i en givarkapsel) och måste vara termiskt isolerad från omgivningen – om du lämnar den i luftströmmen kommer den mäta lufttemperaturen, inte solfångarens. Givaren till vattenvärmaren sätts in i en dränkbar kapsel i den nedre fjärdedelen av vattenvärmaren.

Elinstallationen av regler och pumpen måste utföras av elektriker eller person med elcertifikat. Regler ansluts till 230 V nät och styr pumpen via en reläutgång. Solfångarpumpar är oftast enfasiga, effekt 15–80 W beroende på storlek.

Steg 8 – Start och första kontrollen

Efter installationen följer startfasen, som i sig tar tillräckligt mycket tid – därför har vi en egen artikel Hur man ställer in och startar solfångarsystemet, där du hittar detaljer om reglerställning, kalibrering av givare och första testcyklerna.

Här sammanfattar vi de grundläggande kontroller som görs vid start:

Visuell kontroll av hela installationen – inga lösa kopplingar, alla rördelar tättade, isolering korrekt installerad
Kontroll av tryck i kallt tillstånd – bör vara 1,0–1,5 bar, i sommaren efter uppvärmning stiger det till 2,5–4 bar (normalt)
Inställning av flöde på flödesregleraren i solfångarstationen – för platta solfångare rekommenderas 30–50 l/h per m² yta, för rörformade solfångare 20–40 l/h per m²
Test av regler – starta pumpen manuellt, kontrollera att vätskan flödar i rätt riktning (varm sida från vattenvärmaren till vattenvärmaren, kall sida från vattenvärmaren till solfångaren)
Kontroll av säkerhetsventilen – se till att avfuktning är korrekt upprättad
Kontroll av elanslutning – temperaturgivare korrekt anslutna, pumpen reagerar på regler
Test vid soligt väder – låt systemet köra och observera om temperaturen i vattenvärmaren stiger; ett vanligt system vid full sol uppvärmer en 200 l vattenvärmare med ca 20–30 °C inom 4–6 timmar

Säkerhet vid installation – vad du inte får underlåta

Arbete på taket tillhör bland de mest riskabla byggnadsarbetena. Varje år sker allvarliga olyckor vid fall från taket, även hos erfarna arbetare. Några regler, där det inte finns undantag:

Använd alltid personlig fallskydd – lina, sits, fastpunkter på taket
Arbeta aldrig på blöt eller frusen tak
Stegen måste säkras och ha minst 1 m överkant över takets kant
Material på taket måste säkras mot att glida även om du lämnar det en stund
Elarbeten måste alltid utföras med avbruten säkring
Frostskyddsmedel (propylenglykol) är svagt irriterande i höga koncentrationer – vid fyllning av systemet använd skyddshandskar

Vanliga fel vid hobbyinstallation – från erfarenhet

Under åren med fältarbete har jag sett upprepade fel som dyker upp i nästan varje andra hobbyinstallation. Jag nämner dem så att du undviker dem:

Felaktig orientering av solfångarna. Solfångare monterade mot väst eller fel lutning (mindre än 20° eller mer än 60°) kan förlora 20–40 % av årsutbytet. För SR är optimal orientering syd ±20°, lutning 35–45°.
För liten eller ingen isolering av yttre rör. 10 meter yttre rör utan isolering kan orsaka värmebortslupp motsvarande 10–15 % av systemets årsproduktion.
Felaktig koppling av till- och avlopp. Solfångarna är kopplade fel – pumpen pumpar vätska i fel riktning, vattenvärmaren uppvärms inte. Vanligt fel vid kontroll av flödesriktning vid start.
Saknad eller underdimensionerad luftavfuktare. Luft i solfångarfältet orsakar pumpklirr och vibrationer, minskar flödet och i värsta fall leder till lokalt överhettning.
Felaktig eller för liten expansionskärl – antingen för litet eller inkompatibelt med solfångarapplikationer. Värmepumpsexpanskärl utan glykol-tålig membran börjar sönderfalla efter en säsong.
Solfångargivare utan skydd mot yttre luft. Regler får förvrängda värden och pumpen körs eller stannar vid fel tid.
Vatten istället för glykol. Det är ingen skämt – jag har sett flera system fyllas med dricksvatten. Den första vintern förstör solfångarna.

När du behöver en professionell installatör och när en skicklig handlare räcker

Varje steg behöver inte utföras av en certifierad yrkesman. En skicklig hobbyist med tekniska erfarenheter kan hantera installation av bärverk, rörledning, isolering och vattenvärmare. Det som alltid bör utföras av yrkesman:

Elinstallation och anslutning av regler (elektriker)
Statisk bedömning av taket, om det finns tvivel om bärverkets styrka
Dimensionering av expansionskärl och hydraulik i systemet (installatör med yrkeskvalifikation för tryckanordningar)
Start och slutkontroll – många tillverkare kräver detta för att behålla garantin

Kom också ihåg att för vissa stödsystem (till exempel statliga bidrag för förnybara energikällor) är det en förutsättning att installationen utförs av certifierad installatör och att solfångarna har certifikatet Solar Keymark eller motsvarande.

Om du inte är säker på vilken typ av solfångare som passar ditt hem, läs artikeln Platta mot rörformade solfångare – vilken typ är mest lönsam – den hjälper dig att fatta beslut innan inköp, inte efter.

Solfångarsystem och vattenvärmare som passar installationer beskrivna i denna artikel hittar du i kategorin Solfångarsystem på atria.se, där hela paket och enskilda komponenter är tillgängliga.

Vanliga frågor (FAQ)

Kan jag montera solfångarsystemet själv utan yrkesman?

Mekanisk installation (bärverk, rör, vattenvärmare) kan hanteras av en skicklig hobbyist med grundläggande installatörsförmåga. Elinstallationen måste utföras av elektriker. Dimensionering av expansionskärl och tryckprovning bör utföras eller åtminstone kontrolleras av installatör med yrkeskvalifikation. För att behålla garantin på utrustningen och för eventuella stödsystem krävs ofta installation av certifierad installatör – kontrollera villkoren hos tillverkaren och eventuell stödförvaltare.

Hur lång tid tar installationen av ett solfångarsystem till ett bostadshus?

En erfaren tvåmanna-grupp hanterar en standardinstallation (2–3 solfångare, vattenvärmare 300 l, vanlig rörsledning) på 1,5 till 2 arbetsdagar. Hobbyinstallation med första bekantskap med komponenter, inköp av material och eventuella komplikationer tar 3–5 dagar. Räkna också med tiden för torkning av tätningar, fyllning och första justering av regler.

Vilket tryck bör solfångarsystemet ha i drift?

I kallt tillstånd (innan uppvärmning, på morgonkvisten) bör trycket vara 1,0–1,5 bar. Under drift vid soligt väder stiger det till 2,5–4,0 bar – det är normalt och expansionskärl är dimensionerat för detta. Om trycket regelbundet når säkerhetsventilens nivå (6 bar) och ventilen släpper ut vätska är expansionskärl antingen för litet eller har skadad membran. Om trycket i kallt tillstånd är noll eller sjunker under 0,5 bar har systemet troligen ett lekage.

Vad händer med systemet om du är borta länge (sommare, semester)?

Detta är en av de viktigaste praktiska problemen med solsystem. Vid full sol och tom bufferttank uppnår temperaturen sitt maximum och systemet går in i stagnation – vätskan i solfångaren kan börja koka. Goda system med korrekt dimensionerad expansionskärl och säkerhetsventil hanterar detta säkert upprepade gånger utan skador. Stagnation är dock en belastning för glykolvätskan och packningarna – efter en säsong med upprepade stagnationer bör du kontrollera pH och koncentrationen av glykol. Vissa styrningar har funktionen "skydd mot överhettning av bufferttanken" – pumpen startar nattetid och avleder värme. Det är ett elegant lösning, men under frånvaro av invånare rekommenderar jag hellre att täcka solsystemet med en specialplåt över solfångarna eller manuellt stänga av pumpen (bufferttanken behåller ändå värmen i några dagar).

Kan ett solsystem installeras på plan tak eller mark?

Ja, och i många fall är det enklare än installation på ett lutande tak. På plan tak eller direkt på marken monteras solfångarna på självstödande triangulära eller trapezförmiga konstruktioner som ställer in den önskade lutningen (typiskt 30–45°) oberoende av lutningen på själva taket. Fördelen är att man fritt kan välja orientering och lutning utan begränsning av den befintliga takkonstruktionen, nackdelen är att det krävs ytterligare belastning av taket eller fastsättning i marken, vilket måste bedömas av statik, samt vid plan tak en ökad risk för skuggning mellan raderna solfångare om tillräcklig avstånd inte upprätthålls.

Har du frågor om denna tematik?

Vet du inte vilken lösning som passar bäst eller har du en specifik situation i din bostad? Skriv till oss – vi hjälper gärna.