Antimon

Antimon är ett grundämne i det periodiska systemet, som har beteckningen Sb och atomnummer 51. Det är känt sedan antiken, första gången framställdes det av den persiske alkimisten Geber. I Europa beskrevs dess framställning första gången av Vannoccio Biringuccio i boken De la pirotechnia år 1540. Det är ett halvledande material, som används (antingen som rent grundämne, legering eller i form av föreningar) inom tryckindustrin, metallurgin, elektronikindustrin och medicinen.

Historia av namnet
Kemister har ännu inte klart för sig var namnet på grundämnet kommer ifrån. Namnet kommer från grekiskan. Antimon kan översättas som den som aldrig är ensam (anti - monos). Redan de gamla grekerna märkte att det inte alls är enkelt att hitta det i naturen ensamt. Även om det förekommer sällsynt i ren form, hittas det oftast bland metallblandningar, även guld, men särskilt bly- och silvermalm. Bland de viktiga malmförekomster med antimoninnehåll hör även Nízke Tatry till.

Fysiska egenskaper
Antimon har en metallisk yta, är silverfärgat, sprödt, leder dåligt elström och värme. Vid normala förhållanden är det kemiskt stabilt, vid upphettning reagerar det med luftens syre och bildar antimonoxid. Utöver metalliska modifier finns det även icke-metalliska modifier - svart och gult antimon. Dessa är mycket instabila, vid ökad temperatur utan lufttillgång övergår de till metallformen.

Föreningar av antimon
Hydrider och antimonider
Vid oxidationstalet −3 bildar antimon föreningar med väte eller mindre elektronegativa ämnen. Den mest kända är stiban (antimonväte - SbH3), en reaktiv giftig gas (teoretisk analog till ammoniak). Den framställs genom reaktion mellan antimonoxidföreningar och starka reducenter som innehåller hydridanjon (t.ex. med tetrahydridoborat - LiAlH4) enligt reaktionen:

4 Sb2O3 + 6 LiAlH4 → 8 SbH3 + 3 Li2O + 3 Al2O3
4 SbCl3 + 3 NaBH4 → 4 SbH3 + 3 NaCl + 3 BCl3
Stiban är mycket instabil, redan vid vanliga förhållanden sönderfaller den i luften till enskilda ämnen, eller reagerar med syre

2 SbH3 → 3 H2 + 2 Sb
2 SbH3 + 3 O2 → Sb2O3 + 3 H2O
En analog till hydrazin är distiban Sb2H4, där antimon förekommer vid oxidationstalet −2. Av andra föreningar är viktiga intermetalliska legeringar som indiumantimonid (InSb), eller galliumindiumarsenidantimonidfosfid (GaInPAsSb), som används som halvledare i elektroniken.