Decibel
Decibel (dB) är en logaritmisk enhet för mätning av förhållandet mellan fysiska storheter, såsom till exempel ljudintensitet, effekt, spänning eller intensiteten hos en elektromagnetisk radiovåg. Den används för att uttrycka stora skillnader i värdena av dessa fysiska storheter.
Definitionen av decibel är baserad på logaritmen av tio från förhållandet mellan två storheter. Förhållandet erhålls genom att en storhet divideras med en annan. I fallet med ljud används logaritmen av förhållandet mellan ljudintensiteten och referensintensiteten, som anses vara referenspunkten, vanligtvis den lägsta ljudnivå som det mänskliga örat kan uppfatta.
Decibel är en dimensionslös enhet eftersom den definieras som logaritmen av förhållandet mellan två liknande fysiska storheter. I fallet med ljud används ofta en dekadisk skala, där en tiofaldig ökning av decibel motsvarar en dubblering av ljudintensiteten.
Decibel används inom olika områden såsom akustik, telekommunikation, elektronik, ljudteknik, radiokommunikation och många andra. Den är användbar för mätning och uttryckning av stora värdenomfång och för att jämföra olika nivåer av ljud, signaler eller effekt.
