Impedans

Impedans är en elektrisk storhet som beskriver den totala motståndet i en elektrisk krets mot strömmen som passerar genom denna krets. Impedans omfattar resistans (motstånd) och reaktans (motstånd mot förändring av ström) och är en grundläggande term inom teorin för elektriska kretsar och elektrisk ingenjörskonst.

Definitionen av impedans är följande:

Impedans (betecknad med bokstaven "Z") i en elektrisk krets mäts i ohm (Ω) och är en komplex storhet, vilket innebär att den har en reell del (resistans) och en imaginär del (reaktans). Resistansen (R) mäter motståndet mot strömmen i kretsen, medan reaktansen (X) mäter motståndet mot förändring av strömmen, vilket kan orsakas av induktion eller kapacitans i kretsen.

Impedans används ofta vid analys och konstruktion av elektriska kretsar, särskilt i fall där man arbetar med komplexa signaler, såsom till exempel signaler i frekvensområdet, som vid analys av kretsar inom radioelektronik eller vid beräkning av överföringsfunktioner inom elektronisk design.

För en resistor, som har endast resistans och ingen reaktans, är impedansen densamma som resistansen och mäts i ohm. För en spole eller en kondensator, som har reaktans, är impedansen en komplex värde och beror på frekvensen av strömmen som passerar genom kretsen. Impedans är en viktig term inom ett brett spektrum av tillämpningar, inklusive elektronik, elektroteknik, radioelektronik och analogi-system.