förbränningsmotor
Bränningsmotor (i vidrig mening) är maskin, som genom att förbränna bränsle omvandlar dess kemiska energi till mekaniskt arbete. Till bränning av bränsle, eller bränslemix kan ske i motor, men också utanför motorn. I en smal mening avses med begreppet bränningsmotor vanligtvis stempelbränningsmotor.[1]. Artikeln behandlar bränningsmotorn i vidrig mening.
Princip för drift
Vissa material, generellt kallade bränslen, är kapabla till kemisk reaktion bränning, vid vilken värme frigörs. Om den frigjorda värmen upphettar arbets gas, enligt tillståndsekvation ökar dess tryck, eller volym, beroende på om den befinner sig i en sluten, eller öppen utrymme. Detta tillstånd av gas kan vi använda för att utföra mekaniskt arbete, antingen genom att påverka en rörlig del av motorn, eller genom att använda lagen om verkan och reaktion när arbetsmediet lämnar motorn. Att utvinna det mekaniska arbetet i en användbar form är bara en fråga om lämplig konstruktionslösning. Hela processen sker i enlighet med andra termodynamiska lagen endast med en viss effektivitet.
Någon av de varianter som nämns i den generella princip finns närvarande i varje bränningsmotor. Där gäller:
- bränslen kan vara fasta, flytande eller gasformiga,
- miljön där de bränns är oftast luft men kan också vara en annan substans,
- bränningen kan ske inuti eller utanför motorn,
- arbetsgasen kan vara ensam, eller kan vara direkt utsläpp,
- arbetsgasen byts ut kontinuerligt, eller är sluten i motorn,
- den rörliga delen av motorn som påverkas av arbetsgasen kan röra sig på olika sätt,
- för att få mekaniskt arbete kan man använda en, två, eller båda sätten tillsammans.
Av ovanstående är det inte överraskande att gruppen bränningsmotorer omfattar mängden typer och olika konstruktionsförändringar, därför är det användbart att använda rätt kriterier för deras indelning.
Indelning
Bränningsmotorer indelas enligt flera aspekter. De enskilda aspekterna är oberoende av varandra, därför kan man inte skapa en enkel trädstruktur i detta fall
Grundindelning
Bränningsmotorer delas:
- enligt var bränningen sker (i motorn eller utanför den) till
- motorer med inre bränning (de flesta nutidens bränningsmotorer)
- motorer med yttre bränning, där man kan skilja, om energin till arbetsutrymmet kommer
- genom leverans av arbetsgaser (till exempel gas turbin)
- värmeöverföring genom uppvärmare av arbetsmediet (till exempel Stirlingmotor)
- enligt arbetscykeln till
- motorer med kontinuerlig arbetscykel (till exempel brännings turbin)
- motorer med avbruten arbetscykel
- Enligt grundprincipen:
- stempelbränningsmotorer
- motorer med rätlinjig rörelse av stempeln (de flesta nutidens bränningsmotorer)
- motorer med cirkulär rörelse av stempeln (Wankelmotor)
- bladmotorer (turbiner)
- reaktiva motorer (strömning, eller raketmotor)
- stempelbränningsmotorer
- Stempelbränningsmotorer indelas enligt sättet att utlösa bränningen till:
- tändningsbränningsmotorer - bränningen utlöses av energi från en yttre källa - gnistan tändsticksfack
- selvändningsmotorer - när bränningen utlöses av upphettning av komprimerad mix över tändningspunkten
- motorer med kombinerad tändning
- ljusmotorer
I vardagen förstås idag under bränningsmotor bränningsmotor med inre bränning.
Ytterligare indelningar
Det finns också mer detaljerade aspekter. Följande lista med kriterier är inte komplett, dessutom har enskilda kategorier av bränningsmotorer, till exempel turbiner, sina egna specifika kategorier.
- enligt typen av bränt bränsle indelas motorerna till:
- gasmotorer - som bränner gasbränslen till exempel naturgas
- vid flytande bränslen - oljor (bensin, dieselolja), eller andra (alkohol)
- vid fasta bränslen - till exempel stoftkol
- multipelbränslemotorer - som kan övergå till bränning av andra bränslen med eller utan förändring av motorn
- tvåbränslemotorer - som bränner samtidigt flera typer av bränslen
- enligt platsen för förberedelse av mix:
- med bildning av mix utanför arbetsutrymmet - till exempel i karburator, bränningskammare
- med bildning av mix i arbetsutrymmet - till exempel i cylinder i selvändningsmotorer
- enligt sättet att förbereda mix:
- enligt sättet att transportera luft till cylinderna:
- motorer med atmosfärisk fyllning av cylindrar (naturlig), när inandning garanteras endast av undertryck orsakat av rörelsen av stempeln i cylindern,
- turbofyllningsmotor, när fyllningen av cylindern under högre tryck än omgivande atmosfär garanteras av ytterligare utrustning i fyllningssystemet. Fyllningsutrustningar kan vara mekaniska blåsare eller också kompressor, till exempel i bilen VW Corrado (G-Lader), eller kompressor som används i bilar Bentley (Bentley Blower) turbo blåsare, till exempel i motorer TDI från företaget VW.
- enligt arbetsbestämmelsen till: stationära, mobila, industriella, kraftverks, båt, järnvägs, fordons, traktor, special och andra.
Stempelbränningsmotor
Dessa motorer är den mest frekventa representanten för bränningsmotorer i tekniska anordningar. Nästan exklusivt används de för att driva motorfordon. Deras grundläggande del är stempel, som utför rakt eller rotationsrörelse och medierar omvandling av tryckenergi av gasnämnden till mekanisk energi av roterande axel.
Tändningsmotor
Den grundläggande karaktäristiken hos tändningsmotorer är att mixen i cylindern ovanför stempeln tänds oftast av gnistan mellan elektroderna i tändsticksfacket. Mixen för att tända kräver en yttre energikälla. Tändningsmotorn kan arbeta som tvåtaktsmotor, eller fyrtaktsmotor.
Selvändningsmotor
Den grundläggande karaktäristiken hos selvändningsmotorer är att mixen, som bildas direkt i bränningsutrymmet, antänds av så kallad kompressionsvärme. Dessa motorer har en så hög kompressionsförhållande att vid komprimering av luften som är inandad i cylindern är temperaturen vid ögonblicket för bränsleinjektionen i bränningsutrymmet högre än antändningstemperaturen av bränslet. Selvändningsmotorn kan också arbeta som tvåtaktsmotor, eller fyrtaktsmotor.
Raketmotor
Raketmotorn har ett särskilt ställning bland de andra bränningsmotorerna:
- arbetsmediet pumpas inte under drift från atmosfären, utan förutom bränslet måste motorn ha tillräcklig mängd oxidationsmedel
- användbara utgången från motorn är inte mekaniskt arbete, utan reaktionseffekt av utsläpp
- förutom hjälp system (t.ex. pumpar, rörelse av slangar) innehåller inte huvudsystemet för energiomvandling rörliga delar.
Med hänsyn till de nämnda grundläggande skillnaderna gäller vissa delar av texten nedan inte för raketmotorer.
Historia
De första förslagen att använda smultronspets, som en källa till mekanisk energi, dyker upp redan i 1700-talet. I Frankrike sysselsatte sig Hautefeuille och Denis Papin, i Nederländerna Christian Huygens. I slutet av 1800-talet föreslog Street i Storbritannien att använda mix av flytande bränsle med luft och Barber föreslog den första brännings turbinen. I 1900-talet patenterade Lebon dubbelsidig gasmotor, S. Brown byggde en gasmotor och i året 1826 installerade den i ett fordon. Étienne Lenoir byggde i året 1860 dubbelsidig tvåtakts motor på ljusgas. I året 1867 Nikolaus Otto och Langen byggde atmosfärisk gasmotor, i året 1873 Reithmann fyrtakts gasmotor, i året 1878 igen Otto horisontell fyrtakts gasmotor. I året 1879 byggde Kostovič tändningsmotor med effekt upp till 60 kW för att driva luftfartyg. I året 1884 Gottlieb Daimler byggde den första fyrtakts tändningsmotorn med höga varv. I året 1893 beskrev Rudolf Diesel arbetscykeln för att använda stoft kol, eller andra tunga bränslen. I 1910-talet gick försök att injicera bränsle med pump och inte genom komprimerad luft. Seriemässig produktion av bilar, och deras motorer började i året 1908 företaget Ford. I året 1912 byggde schweiziska företaget Sulzer de första tåg, drivna av dieselmotor.
Fördelar och nackdelar med bränningsmotorer
Varje typ av bränningsmotor har sina fördelar och nackdelar och därför passar den mer eller mindre för att driva olika anordningar.
Huvudfördelarna med bränningsmotorer är:
- i stempelkonstruktionen uppnås höga effektiviteter av energiomvandling. Brännings turbiner uppnår hög effektivitet endast i enheter med hög effekt
- de kan snabbt sättas i drift (undantaget motorer med hög effekt)
- de kan konstrueras för olika bränslen, ändamål och storlekar
- särskilt med flytande bränslen möjliggör de att uppnå låga bränsleförbrukningar, höga räckvidder, låga effektvikt, dvs de är lämpliga för att driva transportmedel.
Huvudnackdelarna med bränningsmotorer är:
- negativ påverkan på miljön
- de kräver en yttre energikälla för att starta (undantaget raketmotorer)
- stempelmotorer har en oönskad effektivitetskurva
- de når inte en hög livslängd
Undersystem
Motorn för sin verkliga arbete behöver ytterligare undersystem.
- Bränslesystemet säkerställer lagring, distribution och filtrering av bränsle.
- Systemet för förberedelse av mix säkerställer förberedelse av bränningsmix av luft och bränsle i tillräcklig mängd, kvalitet och lämplig sammansättning.
- Kylsystemet säkerställer avledning av restvärme och drift av motorn i optimal termiskt tillstånd.
- Smörjsystemet säkerställer smörjning av rörliga delar av motorn.
- Styrningssystemet (idag nästan exklusivt elektroniskt) säkerställer reglering av motorns drift baserat på yttre förhållanden och motorns egen status.
- El systemet säkerställer tillräckligt med energi för system som drivs av elektrisk energi.
- Tändningssystem (vid tändningsmotorer) säkerställer tillförlitlig tändning av mixen i bränningsutrymmet.
Reglering av effekt
Effekten av bränningsmotorn beror huvudsakligen på mängden energi frigjord genom förbränning av bränsle. Mängden frigjord energi kan regleras på två sätt.
- Reglering av mängden mix, också kallad kvantitativ reglering. Vid mindre mängd mix frigörs mindre energi och därför levererar motorn mindre effekt. Denna reglering används av tändningsmotorer utan homogen mix. Vanligtvis är denna reglering implementerad genom en stängningsklappa i insugningsrör.
- Reglering av sammansättningen av mix, också kallad kvalitativ reglering. Samma mängd mix som innehåller mindre bränsle frigör mindre energi. Denna reglering används främst av selvändningsmotorer med heterogen mix. Vanligtvis är denna reglering representerad genom förändring av injektionslängden av bränsle.
Komponenter av mix
Bränslen
Som bränslen används oftast kolväten: lättåtflitiga (bensin), tungåtflitiga (dieselolja), komprimerad naturgas (CNG), flytande propangas (LPG), alkoholer (metanol, etanol).
Också deras olika mixar används, eller motorer används som multipelbränslemotorer med byten av bränsle under körning. I senaste tiden börjar biologiska tillsatser läggas till bränslen, till exempel metylester av rapsolja (MERO).
Intensivt arbetar man på att ersätta oljeprodukter väte.
Luft
Förutom bränsle är en nödvändig komponent av mixen för de flesta bränningsmotorer luft, eftersom den innehåller syre nödvändigt för förbränning.
Energibalans
Värme som levereras i bränslet delas upp i bränningsmotorn så här:
Qd = Qe + Qch + Qv + Qns + Qol + Qzv
- Qd - värme levererad i bränslet
- Qe - värme ekvivalent till näringen av motorn
- Qch - värme avleden till kylsystemet
- Qv - värme avleden i avgaserna
- Qns - värme ej utnyttjad p.g.a. ofullständig bränning av bränslet, kallad också kemiska förluster
- Qol - värme avleden i smörjoljan
- Qzv - värme ej inkluderad i tidigare termer (andra förluster)
Andelen av de mest uttaliga komponenterna i ekvationen anges i tabellen, där Qd corresponderar till 100 %.
| Typ av motor | % Qe | % (Qch + Qol) | % Qv |
| tändningsmotor | 21 till 28 | 12 till 27 | 30 till 55 |
| selvändningsmotor | 29 till 42 | 15 till 35 | 25 till 45 |
Värmeenergin som orsakar upphettning av motorn och avgaserna (Qch, Qv, Qol) är outnyttjad och kallas förlustenergi.
Från det nämnda jämförelsen följer att selvändningsmotorn utnyttjar den levererade energin mer effektivt, arbetar alltså med högre effektivitet.
Av värmet som är ekvivalent till nyttig arbete Qe används också en del för mekaniska förluster (friktion och drift av hjälp aggregat).
Emissioner
Bränningsmotorn med hänsyn till dess massutbredning tillhör till viktiga källor till förorening av miljön. Naturlig produkt av perfekt bränning av kolvätsbränsle är
Utöver dem uppstår också andra skadliga föreningar:
- NOx - stickoxid, mest förekommande stickoxid. Uppstår från dissociation av kväve vid höga temperaturer och efterföljande oxidation.
- NH3 - ammoniak. Uppstår vid otillräcklig bränning av bränslet.
- CO - kolmonoxid. Uppstår vid ofullständig bränning utan tillräcklig luft (syre).
- CHx - oförbrända kolväten. Uppstår vid otillräcklig bränning av bränslet.
- SO2 - sulfurdioxid. Uppstår vid bränning av tillsatser sulfur i bränslet.
- O3 - ozon. Uppstår vid reaktioner mellan NOx och CHx.
- fasta partiklar - lösliga, eller olösliga (täcke) - särskilt vid motorer som bränner tungtåtflitiga bränslen (dieselmotorer).
- aldehyder - delvis oxiderade kolväten.
Bränningsmotorn är också en viktig källa till emissioner ljud.
Minskning av emissioner
På nuvarande kunskapsnivå är det inte möjligt att massvis ersätta bränningsmotorn med en annan alternativ drivkraft, lämplig för biltrafik, som bevarar fördelarna hos bränningsmotorn och inte har dess nackdelar. Därför arbetar motortillverkare och motorfordon intensivt på att minska de negativa effekterna av användningen av bränningsmotorer.
Vid minskning av emissioner kan man använda någon av följande tekniker:
- Öka effektiviteten hos motorn. Denna teknik ger en minskning av bränsleförbrukningen, vilket i sin tur minskar volymen emissioner som skapas av motorn vid annars liknande förhållanden. För att minska emissioner av C02 är denna teknik den enda möjliga, eftersom koldioxid är produkten av perfekt (och därför ren) bränning.
- Användning av tillägg. Uppgiften hos dessa tillägg är att öka renheten av avgaserna, innan de släpps ut i atmosfären. Tekniskt implementering är katalysatorer (trevägade, eller reagerar endast på viss komponent) eller filtrering av avgaser.
- Konstruktiva förändringar av motorn. Det gäller huvudsakligen förändringar av kompressionsförhållandet, tidsinställning ventiler, storleken och formen av injektionsöppningarna, ökning av antalet ventiler, förändring av formen av bränningsutrymmena, minskning av friktionsförluster.
- Påverkan på bränningens gång. Genomföras genom förändring av tids- och volymförloppet av injektionen, användning av glödstickor även vid låga belastningar, förändring av flödet av fyllningen i cylindern.
- Förändring av bränslen. Önskvärda är bränslen med högre andel väte, lägre innehåll av svavel och polykyclicka kolväten, med ökad cetanindex och oktanindex .
- Förändring av arbetscykeln. För motorer med kvantitativ reglering kan man använda tekniken avstängning av cylindrar CDA (Cylinder DeActivation).
- Påverkan på fyllning av cylindrar. Vid delvis belastning kan man använda tekniken recirkulation av avgaser - EGR (Exhaust Gas Recilculation).
