Rökgasavledning och lufttillförsel för kondenspanna: vad du behöver veta

Rökgasavledning och lufttillförsel vid kondenserande panna: komplett teknisk översikt

När kunder väljer en kondenserande panna riktas uppmärksamheten naturligtvis främst mot prestanda, varumärke eller pris. Systemet för rökgasavledning och lufttillförsel tillhöra dock saker som kan göra hela installationen dyrare, mer komplex eller tvärtom enklare — och i en omfattning som de flesta inte ens föreställer sig innan köpet. Jag har sett fall där husägaren betalat 1 200 euro för pannan och sedan upptäckt att rökgasavledningen kommer att kosta ytterligare 600 euro p.g.a. en ovanlig plats på pannrummet, väggens tjocklek eller grannens fönster precis i den riktning man ville leda rökkanalen. Därför behandlar jag denna fråga mycket noggrant — så att ni innan köpet vet vad som kan vänta.

Denna artikel är avsedd både för dem som just nu funderar på vilken kondenserande panna att köpa, och för dem som redan har en panna och vill förstå varför installatören föreslår just detta lösning. Om du söker en bredare översikt om hur man väljer panna, rekommenderar jag att läsa artikeln Hur man väljer kondenserande panna: vad att fokusera på innan köp i vår Veta-centrum.

Varför är rökgasavledningen vid kondenserande panna annorlunda än vid gamla pannor

Den traditionella atmosfäriska pannan (de gamla vita skrinen med keramisk värmesken) arbetade med hög temperatur på rökgaserna — vanligtvis 150–200 °C. Sådana rökgaser hade tillräckligt med lyftkraft för att själva stiga upp genom skorstenen. En kondenserande panna arbetar helt annorlunda: den utnyttjar just den energi som annars skulle gå förlorad med de varma rökgaserna. Utgående temperatur på rökgaserna vid en kondenserande panna ligger typiskt mellan 40 och 80 °C, och vid full kondensation (lågtemperaturcirkulation, utomhus temperatur över noll) kan den vara lägre än 50 °C.

Detta har två grundläggande konsekvenser:

• Rökgaserna skapar inte naturlig drag — de är för kalla för att själva dras upp genom skorstenen. En kondenserande panna måste därför ha ett eget blästeri (fläkt) som aktivt trycker ut rökgaserna utåt.
• Rökgaserna innehåller vattenvåpa och kondens — vid kylning i ledningssystemen kondenserar de, vilket innebär att alla rökgasledningar måste vara motståndskraftiga mot syror och korrosion, och måste ha lutning mot kondensinsamlaren.

Ytterligare, är en kondenserande panna nästan alltid en panna med sluten brännkammare (typ C enligt EN 437) — det betyder att luften för förbränningen tas inte från rummet utan direkt utomhus via ett separat rör. Det är en stor säkerhetsfördel, men installationen lägger till en ytterligare rörledning som man måste räkna med.

Panna typer beroende på rökgasavledning: EN 437 standard och beteckning C/B

När du tittar på teknisk specifikation för en panna kommer du att stöta på beteckningar som B23, C13, C33, C43, C53, C63, C83 och liknande. Detta är inte slumpmässiga koder — det är en europeisk klassificering enligt EN 437-standarden, som beskriver varifrån pannan tar sin luft och var den avleder rökgaserna.

Typ B — panna med öppen brännkammare

Typ B panna tar förbränningsluften direkt från rummet och avleder rökgaserna genom skorstenen. Denna typ används idag allt mindre vid kondenserande pannor, men finns fortfarande — till exempel vid pannor anslutna till ett befintligt keramiskt skorstenssystem. Problemet är att vid typ B måste rummet vara tillräckligt ventilerat, det får inte finnas andra apparater med öppen brännkammare i rummet och skorstenen måste ha certifiering för kondenserande utrustning (våt drift, motståndskraft mot syror — beteckning V2 eller V3 enligt EN 1443).

Typ C — panna med sluten brännkammare (turbo)

Detta är idag standarden för väggmonterade kondenserande pannor. Pannan har en sluten brännkammare — luft och rökgaser leder genom separata rör (eller koaxiella dubbelrörssystem) direkt genom väggen eller taket utåt. Typ C panna är säkerhetsmässigt den bästa lösningen — det kan inte uppstå återdrag av rökgaser in i rummet, och det ställs inga krav på pannrummets ventilation.

Siffrorna efter bokstaven C anger exakt konfiguration:

• C13 — horisontell utgång genom väggen (koaxiell eller dubbelrör)
• C33 — vertikal utgång genom taket
• C43 — luft från skorstenens kropp, rökgaser till skorstenens kropp (gemensam skåra)
• C53 — luft och rökgaser leder genom separata rör, varje rör avslutas på ett annat ställe
• C63 — panna utan anslutning till skorstenssystemet, lämplig för anslutning till certifierat skorstenssystem från tillverkaren
• C83 — luft från skorstenens kropp i byggnaden, rökgaser avleds genom väggen

I praktiken är den vanligaste varianten för en villa C13 (horisontell utgång genom väggen) och vid renoveringar med befintlig skorsten varianten C33 eller C43 (vertikal utgång, inlagd skorsten).

Koaxiell mot dubbelrörssystem: skillnad och val

Detta är en av frågorna jag löser vid varje andra kundorder. Du har i princip två huvudval för att leda luft och rökgaser mellan värmepannan och ytväggen:

Koaxiellsystem (rör i rör)

Klassisk lösning för kortare avstånd. En rör är fäst i en annan – kall luft strömmar in genom ytröret, rökgaser går ut genom det inre röret. Fördelen är att du bara behöver ett hål i väggen. Nackdelen är begränsad maximal längd – beroende av tillverkare och modell, men oftast 3 till 10 meter ekvivalent längd (varje 90°-vridning räknas som 1–1,5 m ekvivalent längd). Vid större avstånd mellan värmepannan och ytväggen räcker koaxial inte.

Standarddiametrar för väggmonterade pannor: 60/100 mm (inre/ytre rör) och 80/125 mm för kraftfullare pannor eller längre ledningar.

Dubbelrörssystem (separerade rör)

Luft och rökgaser leds helt separerat – varje rör har sitt eget utflöde utåt. Fördelen är mycket högre maximal längd (vissa pannor tillåter upp till 40–80 meter ekvivalent längd vid diameter 80 mm), möjlighet att leda luft i en annan riktning än rökgaserna, och mindre strömningstryck. Nackdelen är två rör, två hål i väggen eller taket, och lite högre materialpris.

Dubbelrörssystem används också vid anslutning av flera värmepannor till ett gemensamt rökgassystem – så kallad kaskad, vilket är typiskt för större bostadshus eller industri. För ett villahus med en enda panna räcker oftast koaxial, om pannan är placerad nära ytväggen.

Material för rökgasrör: vad håller och vad inte

Rökgaser från kondenserande pannor innehåller förutom CO₂ och vattenvågar också syror – främst kolsyra (från CO₂ löst i kondensatet), men vid högre temperaturer även svavelsyra. Kondensatet har typiskt ett pH på 3,5 till 5,5 – alltså ganska surt. Detta ställer strikta krav på materialet:

• PP (polypropylen) – det vanligaste materialet för kondenserande system. Syrebeständigt, lätt, billigt. Temperaturbeständighet upp till ca 95 °C – vid kondenserande pannor mer än tillräckligt. Känns igen av sin beige eller ljusgrå färg.
• PPs (polypropylen med glasfiber) – förstärkning med glasfiber ökar temperaturbeständigheten och styvheten. Lämpligt för pannor med högre effekt eller längre ledningar.
• Roströr (AISI 316L eller 316Ti) – längsta livslängd, lämpligt för alla typer av pannor inklusive lågtemperatursystem. Används vid förstärkning av befintliga skorstenar och vid system där en kondenserande panna kombineras med en annan värmekälla (t.ex. spis).
• Zinkbelagd plåt, vanlig stål, aluminium – INTE LÄMPLIGT för kondenserande pannor. Syrorna förstör dem snabbt. Det är en felaktighet jag sett vid renoveringar, där någon lätta tagit bort en gammal panna och "tillfälligt" använde en befintlig rör – efter två år var röret rostigt igenom.

Viktigt: rören måste vara certifierade för kondenserande drift. På marknaden finns system märkta CE med specifik klassificering enligt EN 14471 (för plast) eller EN 1856 (för rostfritt stål). Alltid begär certifikat från installatören.

Spärr av rökgasrör och avledning av kondensat: tekniska detaljer

Detta är en detalj som lätt glöms vid installation och som senare orsakar problem. Eftersom rökgaserna bildar kondensat, måste ledningen ha en spärr mot pannan – inte utåt. Vattnet som kondenserar i röret måste rinna tillbaka till pannan, där det samlas i en kondensatinsamling och sedan ledes till avloppet.

Minsta spärr för horisontell del är 3° (ca 5 cm per meter längd). Om röret går lätt uppåt utåt kommer kondensatet att samlas, kan frysa i vinter och i bästa fall blockerar pannan på grund av fel, i värsta fall spricker röret.

Kondensatet måste ledas till avloppet. Enligt svenska regler (och de flesta tekniska normer) bör det neutraliseras före anslutning till avloppet – ett neutraliseringsutrustning (så kallad neutralisator) är fylld med kalkgranulat som ökar pH-värdet på kondensatet till ett acceptabelt nivå (pH > 6,5). De flesta tillverkare av pannor säljer neutralisatorer som tillbehör. Mängden kondensat beror på pannans effekt och driftvillkor – vid en 10 kW panna räknar du med 1 till 2 liter kondensat per timme vid full kondensation.

Längder på rökgasledningar: hur man räknar ut dem rätt

Varje tillverkare av panna anger maximal ekvivalent längd för rökgassystemet – det är summan av raka delar och räknade "ekvivalenta längder" för vridningar och former. Till exempel för ett koaxiellsystem 60/100 mm gäller ungefär:

• 1 meter rak del = 1 meter ekvivalent längd
• 90°-vridning = 1,0 till 1,5 m ekvivalent längd
• 45°-vridning = 0,5 till 0,8 m ekvivalent längd
• Väggadapter/lock = 0,5 m

Om pannan har en maximal ekvivalent längd på t.ex. 8 m och din ledning är: 2 m rak del + 2 st 90°-vridningar (2 × 1,5 m) + väggadapter (0,5 m) = 6,5 m – du är under gränsen, allt okej. Om du lägger till en annan vridning eller förlängar ledningen kan du överskrida gränsen, vilket orsakar otillräcklig avledning av rökgaser, effektminskning eller säkerhetsblockering av pannan.

Vid dubbelrörssystem 80/80 mm är gränserna mycket högre – vissa pannor tillåter upp till 60–80 m ekvivalent längd, vilket gör det möjligt att installera pannan djupt inomhus och leda rören genom flera rum.

Till exempel väggmonterad kondenserande panna BOSCH Condens GC2300iW 22/25 C stöder både koaxiellsystem och dubbelrörssystem och tillverkaren anger maximala längder för varje variant i teknisk dokumentation – dessa värden måste alltid kontrolleras före installationen av ledningen.

Utsläpp av förbränningsgaser ut från byggnad: var och hur

Placeringen av utsläppsröret på fasaden eller taket är inte godtycklig. Det gäller tekniska och lagliga begränsningar som utgår från normen STN EN 15502 och säkerhetsregler för gasanläggningar. Här är de viktigaste reglerna:

Minsta avstånd från öppningar och objekt

• Från fönster, dörrar och ventilationssystem: minst 300 mm (rekommenderas 600 mm eller mer)
• Från hörnet på byggnaden: minst 300 mm
• Från marken (höjd över marken): minst 300 mm, rekommenderas minst 500 mm på grund av snö och smuts
• Från grannens tomt, fönster eller dörrar: vanligtvis minst 600 mm, men detta bör konstateras även med lokala regler
• Får inte peka direkt mot gatan eller offentlig väg under 2,1 m höjd
• Får inte vara täckt eller delvis blockerad (t.ex. av vegetation, övergångar, möbler)

Horisontell mot vertikal utlopp

Horisontellt utlopp genom väggen (C13) är det enklaste och billigaste lösningen — en öppning i väggen, väggadapter och slutfilt. Problem uppstår om väggen utomhus inte är lämplig (t.ex. vid grannen, i en trädgård utan tillräckligt utrymme eller om fasaden inte är tillgänglig av tekniska skäl).

Vertikalt utlopp genom taket (C33) är lite dyrare (specialtakgenomföring, högre skorsten), men rumsligt mycket fördelaktigt — stör inte fasaden, draget är bättre och risken för frusen utlopp är lägre. Det är det föredragande lösningen vid lutande tak, där en horisontell rör skulle behöva böjas mycket.

Skorsten med infästning: när du inte har en direkt vägg

Vid renoveringar i lägenhetsbyggnader eller historisk bebyggelse är horisontellt utlopp på fasaden ofta omöjligt. Lösningen är att använda ett befintligt skorstenskropp — i skorstenens öppning infästs en rostfri eller PP-infästning certifierad för kondenserande drift (fuktig drag, klass T120, P1, W, V2). Luften tas antingen in genom en annan öppning i samma skorsten (C43) eller från pannrummet (då måste pannrummet ha tillräcklig lufttillförsel).

Skorsten med infästning är en dyrare lösning — en rostfri infästning på 8 meter höjd inklusive tillbehör kostar vanligtvis 600 till 1 200 euro beroende på diameter och system. Men om det är den enda vägen, är det rätt och varaktigt.

Lufttillförsel för förbränning: varför det är viktigt och vad som händer om det inte räcker

Kondenserande panna typ C (stängd förbränningskammare) tar luften direkt från ute genom ett tillförselrör — lufttillförseln hanteras av pannans konstruktion. Det är en stor fördel, eftersom pannrummet behöver inte ha något speciellt ventilation och pannan inte påverkas av ventilationen i rummet.

Problemet uppstår när pannan är inställd eller installerad som typ B (öppen kammare), eller vid gamla atmosfäriska pannor. I sådana fall måste rummet ha permanent tillförsel av frisk luft. Enligt normen räknas minst 1,6 m³ luft per 1 kW effekt — alltså behöver en 24 kW panna minst 38 m³ luft per timme. Om rummet är litet och hermetiskt stängt, suger pannan in luften vid förbränning och det uppstår ofullständig förbränning, bildning av kolmonoxid eller återdrag av förbränningsgaser till rummet.

Detta är inte teori — varje år sker det flera tragedier i Slovakien just på grund av otillräcklig ventilation vid pannor med öppen förbränningskammare. Därför kräver jag kondenserande pannor typ C överallt där det tekniskt är möjligt.

Kondenserande panna i lägenhetsbyggnad: särskilda krav

I flerfamiljshus är situationen mer komplex. Varje lägenhet har sitt pannrum på olika plats, olika avstånd till fasaden och olika skorstenssystem. De vanligaste scenarierna jag stöter på:

Scenario 1: Lägenhet i översta våningen med ursprungliga skorstensoch. Idealisk situation — infästning i skorstenen är en kort arbetsuppgift, röret går direkt uppåt. Utloppet på taket är rent, utan grannproblem.

Scenario 2: Lägenhet i mellersta våningen i en gammal bebyggelse. Skorstensoch finns antingen inte tillgänglig eller är upptagen av en annan lägenhet. Horisontellt utlopp på fasaden måste uppfylla avstånd till grannens fönster. I tätorter kan detta vara mycket begränsat. Ibland är den enda möjliga lösningen ett gemensamt skorstenssystem för hela lägenhetsbyggnaden — detta kräver en överenskommelse mellan förvaltaren och andra hyresgäster/ägare.

Scenario 3: Nybyggnation av lägenhetskomplex med centrala skorstenar. Här bestämmer arkitekten och entreprenören ofta förut var rökgaskaminerna och värmepannorna ska placeras — varje tekniska rum har redan ett uttag planerat. I detta fall räcker det att följa det projekterade lösningen.

Vid planering av pannrum i lägenheten rekommenderar jag alltid att först undersöka var rökgaserna faktiskt kan ledas ut — och därefter välja värmepanna. Inte tvärtom.

Konkreta exempel från verkligheten: var fel uppstår

Under årtal med erfarenhet har jag sett följande typiska problem:

Koaxial för lång: Kunder har haft värmepannan inomhus i ett tekniskt rum, 7 meter från fasaden plus två böjningar. Den totala ekvivalenta längden blev 11 meter mot gränsen på 8 meter — pannan blockerades vid högre effekt. Lösning: byt till dubbelrörssystem 80/80 mm med högre gräns.

Utläpp mot fönster: Kunder placerade uttaget direkt på fasaden, mindre än 30 cm från vardagsrummets fönster. Under sommaren, när fönstret öppnades, upplevde de rökgas. Han fick förlänga röret och vända riktningen — ytterligare kostnader ca 150 euro.

Fel lutning: Röret gick lätt uppåt mot fasaden. Vintern kondensat frus i röret, pannan blockerades. Under installationen bör alltid lutningen kontrolleras med vattennivå.

Fel material på röret: Byggmästaren vid renoveringen "hjälpte" och använde vanlig galvaniserad rör, som han hade tillgång till. Efter två uppvärmningsperioder var den rostig och började läcka. Hela sträckan måste bytas ut.

Dessa problem är typiska även för annars kvalitetspannor — till exempel BOSCH Condens GC2300iW 24 P eller BOSCH Condens GC8700iW 30 P är tillförlitliga apparater som fungerar problemfritt vid korrekt installation — men ingen värmepanna kan förlåta dålig rökgasuttagssystem.

Legislatur och regler i Slovakien

Installation av kondenserande värmepanna och rökgasuttagssystem i Slovakien är underlagt flera regler:

• Lag nr 657/2004 Z.z. om värmeenergi och relaterade förordningar
• Förordning från MDVRR SR nr 401/2008 Z.z. om detaljer för realisering av gasanordningar
• STN EN 15502 — säkerhetskrav för gasuppvärmningspannor
• STN EN 14471 — skorstenssystem med plastinlägg
• STN EN 1856-1/2 — skorstenssystem av metall
• Lokala byggregler och kommunala förordningar (i vissa städer finns ytterligare begränsningar för fasaduttag)

Installationen får endast utföras av behörig person vid installation av gasanordningar (certifikat enligt §16 förordning 508/2009 Z.z. eller motsvarande). Efter installationen måste en revisionsrapport för gasanordningen skapas, utan vilken det inte är möjligt att laga apparaten i drift eller sluta avtal med gasföretaget.

Om du är intresserad av själva installationen av värmepannan, går vi mer detaljerat in på denna fråga i artikeln Hur går installationen av en kondenserande värmepanna till och vad som behövs förberedas.

Smartstyrning och rökgasuttagssystem: kopplingar

På första anblicken kan det verka som att styrningen av värmepannan och rökgassystemet inte har något med varandra att göra. Men det är inte sant. Moderna intelligenta termostater, såsom Bosch Easycontrol CT 200, gör att värmepannan kan arbeta med modulerad effekt — det vill säga, pannan kör inte alltid på full effekt, utan anpassar effekten efter den aktuella behovet. Vid lägre effekt är rökgastemperaturen lägre, kondensationen intensivare och kraven på rökgassystemet faktiskt lägre. Samtidigt kan röret frysa i vintern vid lång varaktig period och låga yttre temperaturer om det inte är tillräckligt isolerat.

Därför är det lämpligt att överväga isoleringsplaströr vid långa yttre delar av rökgasledningen (till exempel vid vertikal ledning genom kall tak eller yttre vägg) — specialisoleringshöljor som minskar värmebortfallet och risken för frus kondensat.

Vad att undersöka innan köp av värmepanna: praktisk kontrollista

Innan du beställer värmepannan, gå igenom denna lista. Det spar dig mycket bekymmer:

• Vilken är den närmaste yttre väggen från det planerade pannans plats? Vilken är dess tjocklek?
• Finns det fönster, dörrar eller andra öppningar på fasaden i riktningen mot uttaget inom 60 cm?
• Finns grannens mark eller fönster inom räckhåll av det planerade uttaget?
• Finns det en skorsten (och i vilken skick, vilken diameter och höjd)?
• Vilken är den maximala längden av ledningen från pannan till uttaget (inklusive böjningar)?
• Vart leder kondensatet? Finns det en ledning till avloppet?
• Behövs en neutralisator för kondensat?
• Vilken typ C-konfiguration (C13, C33, C43...) är faktiskt genomförbar?

Svar på dessa frågor hjälper dig också vid valet av värmepanna — vissa modeller har större flexibilitet i rökgassystemen, andra är begränsade till en typ. Mer om valet av värmepanna enligt parametrar hittar du i artikeln Vilken effekt av kondenserande värmepanna behövs för mitt hus.

Vanliga frågor (FAQ)

Kan jag ansluta en kondenserande värmepanna till en gammal tegelskorsten?

I de flesta fall ja, men inte direkt. Tegelskorstenen måste inläggas med certifierad inläggning (rostfritt stål eller PP) för kondenserande drift — beteckning W (våt drift), korrosionsklass V2 eller V3. En ren tegelskorsten är inte lämplig: kondensatet skadar den gradvis och det finns risk för rökgasläckage i lägenheterna. Inläggning av skorsten är en extra investering, men det är det rätta och långvariga lösningen.

Vilken är den maximala längden på ett koaxialt rökgassystem 60/100 mm?

Beroende på den specifika värmepannan — titta alltid i teknisk dokumentation för modellen. Oriktning är det för de flesta pannor 4–10 meter ekvivalent längd. Om din ledning med böjningar överstiger denna gräns, är det nödvändigt att byta till större diameter (80/125 mm) eller till ett dubbelrörssystem (80/80 mm), där gränserna är mycket högre.

Måste jag ha en neutralisator för kondensat, eller kan jag leda kondensatet direkt till avloppet?

Beroende på lokala regler. I de flesta slovakiska kommuner och städer krävs en neutralisator — kondensat med pH ca 4 är inte lämpligt för avloppet på lång sikt. Neutralisatorn är ett relativt billigt utrustning (ca 30–80 euro), fylld med kalkgranulat, som måste bytas enligt tillverkaren (vanligtvis en gång per år vid vanlig installation, oftare vid större pannor). Vissa pannor har en enkel vattenlås med inbyggd neutralisator i pannans tillbehör.

Kan uttaget av rökgaser frysa i vintern?

Ja, under vissa förhållanden kan det hända. De mest riskabla är horisontella uttag i kalla miljöer — om pannan står länge (till exempel en semesterstuga) och det är långvarigt under –10 °C ute, kan restkondensatet i röret frysa. Lösningen är korrekt lutning av röret (kondensatet rinner tillbaka till pannan) och vid extrema förhållanden isolering av yttre delen av röret. Den terminala änden (uttaget) som är designad för kondenserande pannor har en form som minimerar frysen.

Kan jag ha uttaget av rökgaser genom balkong eller loggia?

Det rekommenderas generellt inte och i många fall är det inte tillåtet. Ett sluten eller delvis sluten utrymme i balkongen eller loggian kan leda till ackumulering av rökgaser, särskilt vid svag vind. Om det är den enda möjligheten, bör det diskuteras med projektören och gasföretaget — ibland är det tillåtet om utrymmet är tillräckligt öppet och uttaget pekar direkt ut.

Vad händer om rökgassystemet inte är korrekt dimensionerat?

Konsekvenserna kan vara olika — från minskad effekt och verkningsgrad av pannan (ofullständig rökgasavledning = pannan minskar effekten), via ofta blockeringar av säkerhetstermostaten, till allvarliga säkerhetsrisker (rökgasläckage i rummet, uppkomst av CO). Moderna kondenserande pannor har flera säkerhetsgivare som upptäcker de flesta problem innan de blir farliga — men det är mycket bekvämare om systemet är korrekt dimensionerat från början. Korrekt dimensionering av rökgassystemet bör alltid planeras av en behörig installatör eller projektör.

Slutsats: rökgasavledning är en del av projektet, inte något man improviserar

Rökgasavledning och lufttillförsel vid en kondenserande panna är inte något man bestämmer sig för vid installationen. Det är en teknisk del som måste planeras i förväg – och det redan innan man väljer panna, eftersom vilken typ av panna och kapacitet man kan välja beror på vilka avledningsmöjligheter som finns. En god installatör gör en undersökning innan varje uppdrag, värderar avledningsmöjligheterna och föreslår ett konkret lösning inklusive material, längder och ekvivalenta motstånd. Om installatören säger "vi fixar det på något sätt" utan att undersöka först, är det ett varningstecken.

Vill du även veta mer om andra aspekter vid val av kondenserande panna – till exempel skillnaden mellan väggmonterad och golvstående panna, eller om det är bättre med en panna med direktuppvärmning eller med buffert – hittar du dessa teman i våra andra artiklar i VetaCentrum: Väggmonterad mot golvstående kondenserande panna: vilken är bäst och Kondenserande panna med direktuppvärmning mot buffert: skillnader och val. Jag rekommenderar också att du läser Service och underhåll av kondenserande panna – eftersom även rökgassystemet är en del av den årliga kontrollen, där teknikern kontrollerar packningen av fästpunkterna, tillståndet i kondensavledningen och rörets genomsittlighet.

Har du frågor om detta ämne?

Kan du inte bestämma dig eller har du en specifik situation i din bostad? Skriv till oss – vi hjälper gärna.

För- och efternamn Fyll inte i detta fält:

E-post

Meddelande