>
Eshop roka 2025 s vykurovacou technikou

Service och underhåll av kondenspanna: vad ska kontrolleras och hur ofta

Service och underhåll av kondenserande panna: vad och hur ofta att kontrollera

Kondenserande panna är bland alla gasvärmeanordningar tekniskt sett den mest avancerade. Därför krävs systematisk, regelbundet och professionellt servicearbete. Det räcker inte att låta en service tekniker snabbt titta på den fem minuter innan vintern kommer – och sedan undra varför pannan rapporterar fel i januari och ni tvingas uppvärma med elpatroner i tre dagar. Under de åren vi arbetat med värmeteknik har vi sett hundratals fall där husägaren hade en fin, dyr panna, men försummade grundläggande underhåll. Resultatet? För tidig byte av värmesken, snurrande pump, sklerotiserad expansionskärl – och en räkning som enkelt kunde närma sig priset på en ny panna.

I denna artikel visar vi er vad som behöver kontrolleras regelbundet vid en kondenserande panna, vad ni själva kan hantera och vad som enbart ska utföras av en certifierad service tekniker. Vi nämner konkreta värden, intervall, procedurer och tips från verkligheten.

Varför är underhållet av en kondenserande panna annorlunda jämfört med en vanlig gaspanna

Kondenserande panna fungerar på ett annat sätt än standard lågtemperaturspannor eller atmosfärspannor. Den utnyttjar kondensvärme – alltså energin som frigörs vid förändringen av vattenvapors skifte till vätska (kondensat). För att detta ska fungera korrekt måste pannan arbeta vid låga returtemperaturer (idealiskt upp till 55 °C, optimalt cirka 30–40 °C). Just denna princip ger en högre verkningsgrad (upp till 109 % i förhållande till gasens värmevärde), men kräver samtidigt att alla komponenter är i perfekt skick.

Kondensatet som bildas under processen är svagt surt (pH 3,5–5,5). Om kondensatavledningen inte fungerar korrekt kan det leda till skador på inre komponenter, korrosion och föroreningar. Kondenserande pannor arbetar också med modulerande brännare, elektronisk styrning, pump och andra aktiva komponenter – var och en av dem kräver regelbundet uppmärksamhet.

Klyviga komponenter i kondenserande panna Värmesken (rensning 1× per år) Brännare / tändare (kontroll 1× per år) Expansionskärl (tryck: 0,75–1,5 bar) Cirkulationspump (lås upp före säsongen) Kondensatavledning (rensning 2× per år) Säkerhetsventil (kontroll 1× per år) Styrande elektronik (FW update, sensorer)

Vem får utföra service på kondenserande panna – och vad ni kan göra själva

Detta är den första saken som måste tydligt skiljas. Den svenska lagstiftningen (förordning 508/2009 Z.z. och relaterade normer) anger tydligt att service av gasanordningar endast får utföras av personer med giltig behörighet (gasmontör, service tekniker med tillverkarens certifikat). Detta gäller alla åtgärder relaterade till brännare, gasventil, elektriska komponenter och rökgasledning.

På andra sidan finns en hel grupp av åtgärder som husägaren själv kan och bör utföra – utan någon behörighet. Dessa aktiviteter är viktiga, eftersom många fel uppstår just genom vanlig försummelse, inte tekniskt fel. Låt oss titta närmare på båda grupperna.

Vad husägaren själv kan göra

  • Kontroll av vattentryck i systemet (manometer på pannan)
  • Fyllning av vatten i systemet via fyllningsventilen
  • Avluftning av luftbubblor från radiatorer och rör
  • Vizuell kontroll av installationsplatsen (läckor, fukt)
  • Rengöring av pannans yttre skydd
  • Kontroll och rengöring av vattenlås i kondensatavledningen
  • Kontroll av termostats funktion och styrsystem
  • Återställning av pannan efter fel (om tillverkaren tillåter det i manualen)
  • Avlåsning av pumpen (om pannan stått still och teknikern förklarat proceduren)

Vad endast service tekniker får utföra

  • Inställning av bränningsparametrar (CO₂, lambda)
  • Rengöring av brännare och elektroder
  • Rengöring av värmesken
  • Kontroll och inställning av gastryck innan brännaren
  • Kontroll och inställning av säkerhetsventilen och expansionskärl
  • Kontroll av tätningar i gassektionen
  • Byte av slitagekomponenter (O-ringar, filter, sensorer)
  • Testning av rökgassensor och blockering vid gasläckor
  • Registrering i serviceboken (villkor för garantin!)

Vattentryck i systemet: den vanligaste dagliga kontrollen

Detta är den första åtgärd som varje ägare till en kondenserande panna bör utföra regelbundet – minst en gång per månad, före säsongen och alltid när pannan rapporterar fel eller visar ovanligt beteende.

De flesta kondenserande pannor arbetar med systemvattens tryck i intervallet 1,0 – 2,0 bar (vid kallt vatten, alltså utan uppvärmning). Den optimala nivån är vanligtvis cirka 1,2 – 1,5 bar. Om trycket sjunker under 0,8 bar stängs pannan vanligtvis av automatiskt och visar ett felmeddelande (t.ex. F22 vid Bosch pannor). Om trycket däremot stiger över 3 bar börjar pannan släppa ut vatten genom säkerhetsventilen.

I praktiken stöter vi ofta på att ägare fyller på vatten, lyfter trycket t.ex. till 2,0 bar och efter några dagar stängs pannan av igen. Detta är nästan alltid ett tecken på att expansionskärl har tappat sin förspänning eller är skadat – inte att systemet "förlorar vatten". Därför, om du behöver fylla på vatten flera gånger per år, kontakta servicepersonalen, inte spring runt med slangen hela tiden.

Tryck i systemvatten – referensintervall 0 bar 1 bar 2 bar 3 bar Under 0,8 bar – pannan stängs av (LÅGT TRYCK) 1,0 – 2,0 bar – OPTIMALT INTERVERALL (idealiskt 1,2 – 1,5 bar vid kallt vatten) 2,0 – 3,0 bar – ökat tryck (varning vid varmt vatten) Över 3,0 bar – säkerhetsventilen släpper ut! (FARLIGT)

Kondensavledning: underuppskattad, men kritisk funktion

Kondenserande panna producerar kondensvatten – syriskt vatten med pH cirka 3,5 till 5,5. Vid normal drift kan en panna med effekten 24 kW producera 1,5 till 3 liter kondensvatten per timme. Det är under hela uppvärmningsperioden en enorm mängd vatten. Detta vatten måste kontinuerligt avledas till avloppet genom ett vattenlås (för att lukter inte ska komma tillbaka) och idealiskt genom ett neutraliseringslås (på vissa områden obligatoriskt, men överallt rekommenderat).

I praktiken stöter vi ofta på att vattenlåset i kondensavloppsslangen blockeras av biologisk tillväxt, kalkavlagringar eller damm. Resultat? Kondensvatten avleds inte, samlas upp i värmesken, pannan rapporterar fel eller – i värsta fall – kondensvatten läcker in i pannan och skadar elektroniken. Vi har sett fall där ett enskilt blockering av vattenlåset orsakade skador på flera hundra euro på pannans styrenhet.

Rekommenderad rengöringsintervall för vattenlåset: minst 2× per år – en gång före säsongen och en gång under (t.ex. i januari). Ta av vattenlåset, tvätta med varmvatten, rengör med borste och sätt tillbaka. Det är en 10-minuters jobb som alla kan hantera.

Om du har ett neutraliseringslås (kalkkarbonat- eller magnesiumgranulat), kontrollera regelbundet granulatets tillstånd. När granulatet är uppgått förlorar det sin neutraliseringsförmåga – kondensvatten rinner vidare, men är fortfarande surt. Granulat i de flesta lås håller en uppvärmningssäsong vid normalt hus, mindre vid större mängd kondensvatten.

Årsvis service av kondenserande panna: vad teknik gör och varför det inte räcker att göra det en gång var femte år

Alla tillverkare av kondenserande pannor (utan undantag) anger årsvis service som förutsättning för garantins giltighet. Inte en gång varannan år, inte en gång när något går fel – en gång per år. Vid pannor i kommersiella byggnader (restauranger, kontor, små företag) kan intervallet vara 2× per år.

Många tror att årsvis service bara är en formality som tillverkarna uppfunnit för pengar. Det är det inte. Efter många år i branschen kan vi säga att just de pannor som inte blivit serviserade orsakar större delen av de större (och dyra) fel. Vad gör teknik specifikt vid årsvis service?

Rengöring och kontroll av värmesken

Värmesken är hjärtat i kondenserande panna. De tillverkas av rostfritt stål eller speciallegeringar (kiselaluminium). De blockeras av kalkavlagringar från förbränningen, men också från uppvärmningsvatten (om vattenkvaliteten är dålig). Teknik kontrollerar visuellt värmesken, rengör den med specialiserad syrabasrengöringsmedel (så kallad flushing) eller mekaniskt om nödvändigt. Ett blockering av värmesken ökar gasförbrukningen med 10 till 20 % och förkortar pannans livslängd.

Kontroll och rengöring av brännaren

Brännaren blockeras av damm, oxidation och vid dålig gas även av svavelbundna föreningar. Teknik rengör brännaren, kontrollerar tänd- och jonisationselektroderna, kontrollerar luftmarginalerna. Slitagelektroderna byts ut – typiskt varje 3 till 5 år vid intensiv drift.

Mätning av förbränningsparametrar

Det är anledningen till att teknik tar med spalningsanalysatorn. CO₂-halten (eller O₂) och CO i spalninggasen mäts. Vid naturgas bör CO₂-halten ligga i intervallet 8,5 – 10 % (varierar beroende på panna och inställning). CO-halten får inte överstiga 200 ppm (i de flesta pannor är den under 50 ppm vid korrekt drift). Om värdena ligger utanför intervallet justerar teknik gasventilen (luft/gas-förhållande). Denna justering påverkar direkt verkningsgraden och säkerheten i pannan.

Kontroll av expansionskärl

Expansionskärl är en övertryckskärl med membran och kväveförspänning. Förspänningen ska vara inställd enligt bygghöjd och statiskt tryck i systemet – typiskt 0,5 till 0,75 bar för de flesta bostäder. Om membranet går sönder eller förspänningen sjunker upphör kärlet att utföra sin funktion och pannan börjar "skjuta ut" vatten genom säkerhetsventilen. Teknik kontrollerar förspänningen och fyller på kväve om nödvändigt, eller rekommenderar byte av kärlet.

Kontroll av säkerhetsventilen

Säkerhetsventilen (inställd typiskt på 3 bar) ska testas en gång per år – teknik öppnar den kort, för att bekräfta att ventilen inte är blockad av kalkavlagringar och att den verkligen öppnar vid behov. Säkerhetsventiler har begränsat antal öppningar (cirka 10–20 under livslängden), så om du ser att ventilen släpper ut vatten varje vinter, är problemet inte ventilen utan expansionskärl eller överfyllnad i systemet.

Serviceplan för kondenserande panna under året Sep ÅRSVIS SERVICE Brännare, värmesken, förbränning, exp. kär Nov Kontroll av tryck, avluftning av radiatorer Jan Rengöring av vattenlås för kondensvatten, tryck Apr Avstängning av säsongen, rengöring av vattenlås, filter

Värmevattenkvalitet: något som många lägger på sidan

En av de viktigaste, men samtidigt minst diskuterade temen vid kondenserande pannor är vattenkvaliteten i uppvärmningssystemet. Många ägare fyller enkelt på vatten från ledningsnätet i systemet och tror att det räcker. I vissa regioner i Sverige, där vattenhårdheten är över 15 °dH (tyska hårdhetsgrader), kan detta leda till att värmesystemet går sönder snabbt.

Producenter av kondenserande pannor anger exakta parametrar för uppvärmningsvatten. Bosch rekommenderar t.ex. för pannor från 50 till 200 kW vattenhårdhet 1–2 °dH (nästan demineraliserat) och pH 7,5–9. För mindre familjepannor är gränserna något mer toleranta, men regeln gäller fortfarande: ju mjukare vatten, desto bättre.

Vid första fyllningen av systemet, respektive efter varje större ingrepp (byte av radiator, reparation av rör), bör man spola systemet, alternativt tillsätta korrosions- och kalkhämmande medel (t.ex. Fernox F1, Sentinel X100 eller motsvarande). Dessa medel bildar en skyddsskikt på inre ytor, förhindrar kalksättning och förlängar livslängden på pumpen och värmesystemet.

En tekniker vid service bör alltid kontrollera en vattenprovet från uppvärmningssystemet (minst visuellt, idealiskt med testpinn eller mätinstrument). Om vattnet ser svart eller brunt ut – det är magnetit (järnoxid) – och det visar att systemet korroderar. Lösning: kemisk spolning av systemet (flushing), installation av magnetfilter och tillsättning av inhiberingsmedel.

Magnetfilter: liten investering, stor skydd

Magnetfilter (t.ex. Fernox TF1, Adey MagnaClean eller liknande) är ett utrustning som monteras på returen före pannan och fängslar magnetiska föroreningar – främst magnetit från rostiga stålradior och rör. Det rensas en gång per år (eller vid varje service) – man kopplar bort det, tar upp magneten, spolar och sätter tillbaka.

Om du har ett äldre system med äldre stålradior och rör är magnetfilter nästan obligatoriskt. Utan det sätter sig slam i pumpen (blockering), i värmesystemet (minskad verkningsgrad, överhettning) och i termostatventiler (reglering fungerar inte). Detta har vi sett i praktiken många gånger – en panna för 2 000 € förstörd av smutsigt vatten från äldre radiatorer för 100 €.

Kontroll av rökgassystemet (skorsten / koncentrisk rör)

Kondenserande pannor är oftast turbo pannor med tvingad rökgasavledning. De använder koncentriska rör (luft-rökgas, kallas koaxial ledning) eller separata ledningar. Varje år bör man kontrollera:

  • Tätningar vid fästpunkter – om kondensvattnet läcker ut eller tätningen går sönder
  • Renskattning av luftintaget – spindelväv, fågelnäst, löv
  • Status på utflödet ut från byggnaden – om det är täppt av snö eller is under vintern
  • Kantning av rökgasrören – måste vara minst 3° bort från pannan (för att kondensvattnet ska kunna avledas)
  • Status på isoleringen av yttre delen av ledningen (särskilt i kalla miljöer)

Ett problem med blockad eller skadad rökgasledning visar sig i felkoder relaterade till förbränning eller säkerhetsavstängning (ionisationsdetektor upptäcker problem med förbränningen). Mer om rökgassystemet läser du i artikeln Rökgasavledning och luftintag vid kondenserande panna: vad du bör veta.

Termostathuvuden, ventiler och styrning: glömd del av systemet

Kondenserande panna arbetar i ett system. Om termostatventiler på radiatorerna inte fungerar korrekt kan pannan inte reglera ordentligt. Termostatventiler bör minst en gång per år testas – vrida från min till max och observera om radiatorkylningen fungerar. En fastnande ventil är ett vanligt problem, särskilt om den inte har använts en enda gång under sommaren.

Om du har ett system med intelligent styrning – till exempel Bosch Easycontrol CT 200 – är det bra att kontrollera programvaran i styrtarstaten. Tillverkarna publicerar firmware-uppdateringar som åtgärdar fel och introducerar nya funktioner (särskilt inom ekvitermisk styrning och uppvärmningskurvor). En intelligent styrning kan också rapportera vissa fel direkt till telefonen, vilket är en stor fördel för sommarhus och bostäder utan permanent befolkning. Mer om intelligent styrsystem läser du i artikeln Intelligent styrsystem för kondenserande panna: styrning och smart termostat.

Förberedelse av panna inför säsongen och avstängning efter säsongen

För uppvärmningssäsongen (september–oktober)

Den ideala tiden för årsnärkontroll är september – innan säsongen börjar. Teknikern har tid (inte upptagen av feberfall som i januari), du har tid att beställa eventuella reservdelar och pannan är redo för säsongen i fullt skick. Som ägare bör du göra följande före start:

  • Kontrollera vattentrycket – vid nedgång fylla upp till 1,2–1,5 bar
  • Avlufta alla radiatorer (avluftning)
  • Kontrollera visuellt om vatten läcker någonstans (fuktiga fläckar på väggen, fuktiga ytor)
  • Kontrollera kondensvattnets vattenlås – spola
  • Testa funktionen hos termostaten och programmet
  • Starta pannan och låt den köra en uppvärmningscykel

Avstängning efter uppvärmningssäsongen (april–maj)

De flesta pannor körs under sommaren i sommarläge (uppvärmning av varmvatten). I detta läge är belastningen mycket lägre än under vintern, men pannan körs ändå. Här är några saker att göra:

  • Kontrollera kondensvattnets vattenlås (det har varit i intensiv drift det sista månaden)
  • Om pannan står hela sommaren (t.ex. sommarhus), stäng av gasventilen och koppla från pannan
  • Kontrollera att rummet med pannan är ventilerat och torrt
  • Registrera aktuella felkoder och förbrukning från displayen (för jämförelse i nästa säsong)

Kondenserande panna och varmvatten: speciella aspekter vid genomströmningsvärmare och tankvärmare

Om du har en panna med integrerad genomströmningsvärmare – t.ex. BOSCH Condens GC2300iW 22/25 C – bör man också lägga märke till sekundärvärmesystemet (varmvattenvärmesystemet). Detta värmesystem är mycket känsligt för kalk. Om du har hårt vatten kan det bli så kalkigt inom 2–3 år att flödet av varmvatten minskar och utloppstemperaturen svänger. Teknikern rensar det kemiskt eller byter ut.

Vid tankvärmesystem (varmvattenberedaren utanför pannan) bör man dessutom hålla koll på anoden i tanken (magnesiumanod skyddar tanken mot korrosion, byt den varje 2–3 år) och göra Legionella-förvarning regelbundet – en gång per månad värma upp tanken till 70 °C och låt cirkulationen gå för att döda bakterier. I de flesta moderna pannor (t.ex. BOSCH Condens GC8700iW 30 P) är denna funktion automatisk och inställbar i styreltroniken.

En mer detaljerad jämförelse mellan genomströmningsvärmare och tankvärmare hittar du i artikeln Kondenserande panna med genomströmningsvärmare vs. med tank: skillnader och val.

Frekvens av underhållsåtgärder för kondenserande panna Åtgärd Frekvens Vem Kontroll av vattentryck 1× per månad Ägare Rensning av kondensvattnets vattenlås 2× per år Ägare Avluftning av radiatorer 1× per år (innan säsongen) Ägare Årsnärkontroll 1× per år (villkor för garantin) Tekniker Kontroll av rökgassystemet 1× per år Tekniker Rensning av magnetfilter 1× per år (eller vid service) Ägare/Tekniker Kontroll/byt av anod i varmvattenberedaren varje 2–3 år Tekniker Byt av brännarelektroder varje 3–5 år Tekniker Byt av expansionskärl enligt tillstånd (typiskt 8–12 år) Tekniker

Felkoder och diagnostik: läs, inte ignorera

Moderna kondenserande pannor har sofistikerad diagnostik. De visar felkoder (t.ex. F22, F28, F75 vid Bosch pannor), som säger dig exakt var problemet ligger. Ignorera aldrig felkoderna och återställ dem inte upprepade gånger utan att du har hittat orsaken. Om samma kod dyker upp flera gånger är det ett systemfel, inte en slump.

De vanligaste koderna som du möter i praktiken:

  • F22 / Låg vattentryck – trycket har sjunkit under minimum, fyll på vatten, men om det upprepas, behöver du kontrollera expansionskärl
  • F28 / Tändningsproblem – pannan lyckas inte tända; orsaker: stängd gasventil, sliten elektrode, förorenad brännare
  • F75 / Problem med tryckgivare eller pump – antingen saknas tryck vid start av pumpen, eller givaren är defekt
  • F29 / Flämmefel under drift – flämmen slocknar; orsaker: problem med gasförsörjning, joniseringsel, läckage i förbränningskammaren
  • F32 / Fläktfel – fläkten i brännaren roterar inte eller roterar långsamt; möjlig orsak: mekanisk blockering, fel i kondensator

För mer information om fel och hur man diagnostiserar dem, läs artikeln Vanliga fel vid kondenserande pannor och hur man upptäcker dem, där du hittar tips om när du kan återställa pannan själv och när du behöver kontakta teknik.

Levnadstid för kondenserande panna och när det är dags att byta

En väl underhållen kondenserande panna från en renom brand levererar 15–20 år. Det gäller för pannor från tillverkare som Bosch, Vaillant, Viessmann, Junkers och liknande. Billiga okända varumärken kan kollapsa redan efter 5–7 år.

Tecken på att pannan närmar sig sitt livslängdsslut:

  • Upprepade fel med ökande frekvens
  • Reservdelar är inte längre tillgängliga (tillverkaren har avslutat modellens support)
  • Kostnaden för en serviceöverenskommelse överstiger 40–50 % av priset på en ny panna
  • Gasförbrukningen ökar kraftigt vid samma användning av huset
  • Värmeväxlingen är sprickad eller perforerad (detekteras vid trycktest)

Om du tänker på att välja en ny panna, rekommenderar vi att du läser artikeln Hur man väljer en kondenserande panna: vad att fokusera på innan köp, där du hittar en detaljerad guide om hur man går tillväga, inte bara utifrån prestanda, utan också långsiktig servicebarhet. För mindre bostadshus är en populär modell t.ex. BOSCH Condens GC2300iW 24 P, som erbjuder tillförlitlig serviceinfrastruktur och tillgänglighet av reservdelar hela Sverige.

Servicebok och garanti: vad du måste ha dokumenterat

Det här är en administrativ fråga som många frågar om vid köp, men sen glömmer. Serviceboken till pannan (papir- eller digital) måste fyllas i vid varje professionell service. Tekniken skriver in datum, utförda arbeten, mätresultat och bekräftar det med signatur och stämpel.

Varför är det viktigt? Vid garantianmälan eller vid försäljning av huset är servicehistoriken bevis för att anläggningen har varit ordentligt underhållen. Utan serviceposter kan tillverkaren neka garantireparation. Och vid försäljning – en panna med komplett servicehistorik är en garanti för köparen, inte en börda.

Behåll också kvittona för servicebesök, register över bytta delar och mätresultat av förbränningsgaser. Bra serviceföretag skickar dessa poster till dig automatiskt via e-post.

Vanliga frågor (FAQ)

Måste jag ta min kondenserande panna till service varje år, även om den fungerar utan problem?

Ja, absolut. Årsvis service är en förutsättning för garantin hos nästan alla tillverkare. Förutom det är det den enda vägen att upptäcka problem innan de blir katastrofala. En panna som "fungerar utan problem" kan ha en förorenad växling, minskat förtryck i expansionskärl eller sliten elektrode – och det kommer att visa sig när den plötsligt slutar fungera, vanligtvis i januari. Proaktivt underhåll är alltid billigare än akut service.

Hur vet jag att vattentrycket i systemet är i ordning? Var ser jag det?

På de flesta kondenserande pannor finns en analog eller digital manometer direkt på framsidan. Den visar vattentrycket i systemet i bar. Den optimala nivån vid kall vatten (utan uppvärmning) är 1,0 – 1,5 bar. Om pannan är uppvärmd ökar trycket naturligtvis till 1,5 – 2,0 bar – det är normalt. Om trycket vid kall vatten sjunker under 0,8 bar, fyll på vatten via fyllningsventilen (det är en slang eller en kran i botten av pannan eller på vattenförsörjningen). Om trycket sjunker upprepade gånger måste teknik hitta orsaken.

Kan jag rensa kondensvattenlåset själv eller behöver jag teknik?

Du kan och bör rensa vattenlåset själv – det är en vanlig hemtjänst utan behov av behörighet. Vattenlåset hittar du oftast i botten av pannan eller på slangen som leder kondensvattnet till avloppet. Du kopplar ur det (oftast är det på vridskruv eller på fjäderklämmor), häll ut innehållet, tvättar med varmvatten, rensar med mjuk borste och sätter tillbaka. Se till att det finns lite vatten kvar i vattenlåset – det är en barriär mot lukter från avloppet.

Varför hör jag ibland bubbling eller klirrande från min panna? Är det normalt?

Det beror på när och vilken typ av ljud du hör. Fint bubbling vid start eller vid prestandaförändring är normalt – det är vatten som rör sig i systemet. Klickande, klirrande eller starkare knarrande kan signalera luftbubblor i systemet (du behöver avlufta radiatorerna), kalk i värmväxlingen (vid uppvärmning spricker kalkskiktet) eller problem med pumpen. Om ljuden kvarstår efter avluftning, kontakta teknik. Mer om fel och deras uttryck hittar du i artikeln Vanliga fel vid kondenserande pannor och hur man upptäcker dem.

Jag har en varmvattenberedare. Vad behöver jag kontrollera extra?

Vid kombination med extern varmvattenberedare kommer två extra punkter till serviceplanen: kontroll och eventuell kalkrensning av växlingen i varmvattenberedaren (viktigt särskilt vid hårdare vatten, eftersom varmvattenberedaren värmer en större vattenvolym än genomströmningssystemet) och kontroll av inställning och funktionen av varmvattenberedarens pump inklusive dess prioritet i förhållande till uppvärmningen. Vi rekommenderar också att du en gång per år kontrollerar anod i varmvattenberedaren (om den modellen har en) och funktionen hos säkerhetsventilen på varmvattnets sida – den är separat från säkerhetsventilen i uppvärmningscirkulationen och slits lika snabbt.

Har du en fråga om detta ämne?

Vill du inte ta ställning eller har du en specifik situation i din hemmiljö? Skriv till oss – vi hjälper gärna.

Fyll inte i detta fält:
Vytvořil Shoptet | Design Shoptak.cz.