kondenserande panna
Det är en värmepanna som utnyttjar den så kallade kondensationsläget för vattenvaporna i avgaserna. Kondenserande panna utnyttjar även värmen i avgaserna, som annars skulle gå upp i skorstenen. När vi sänker avgastemperaturen i pannan under kondensationspunkten (dvs. rospunkten) frigörs kondensationsvärmeförhållandena i vattenvaporna i värmesken.
Kondenserande panna är ingen perpetuum mobile eller någon oklar teknologi. Det är resultatet av kravet på så hög verkningsgrad som möjligt vid bräning av gas. Efterkondensationsmetoden går in i historien och idag är den vanligaste pannan vid direkt bräning av gas en kondenserande panna. För att du ska förstå hur den fungerar, ger vi några grundfakta.
Benämningen panna som "kondenserande" kommer från kondensationen (förångningen) av vattenvaporna från avgaserna. Vid bräning av naturgas med luft innehåller avgaserna två huvudkomponenter: CO2 och vatten.
Vattnet finns i avgaserna i form av vattenvapor. Förr kunde denna vattenvapor inte utnyttjas, och därför ledde den värdelös ut genom skorstenen till atmosfären. Avgastemperaturen var mellan 120 och 180 °C.
Stigande bränslepriser skapade tryck för att uppnå så hög verkningsgrad som möjligt vid bräning av gas.
Ett logiskt steg var därför att utnyttja just denna vattenvapor från avgaserna.
Det uppnås genom konstruktiva förändringar i pannan, främst:
- – anpassning av brännaren och värmesken så att vatten kan finnas i bränningsutrymmet,
- – anslutning av bränningskammaren via ett vattenlås till avloppet för att leda bort kondensatet,
- – förändring av skorstenen för att hantera vatten.
Så blev kondenserande panna skapad. Avgastemperaturen sjönk till värden mellan 40 och 65 °C.
Den totala verkningsgraden för pannan ökade med dessa komponenter:
Värme från kondensation 11% + Sänkning av avgastemperatur 7% = ökning av verkningsgraden med 18%.
Förr räknades inte energin i kondensatet med, och därför blir verkningsgraden matematiskt sett upp till 108%. Men om vi fysiskt betraktar hela energin i naturgasen, är verkningsgraden för kondenserande panna 98%. Den totala verkningsgraden påverkas också av korrekt installation, vilket du kan läsa mer om i artikeln.
På första ögonkastet är konstruktionen av en klassisk och kondenserande panna hos många tillverkare helt lika. En oerfaren kund inser ingen skillnad.
Första skillnaden är dock priset. En kondenserande panna är dyrare än en enkel atmosfärspanna p.g.a. sin konstruktion.
Andra skillnaden är den redan nämnda kondensatledningen (ofta en slang från pannan i den nedre delen). Tredje skillnaden är skorstenens konstruktion, där används en plaströr av polypropylen vid kondenserande panna. En kondenserande panna har alltid en fläkt, eftersom avgastemperaturen är låg och skorstenen skulle inte ha tillräcklig drag.
Fläktar monteras dock också i klassiska pannor, så kallade turbo. De används också för att övervinna motståndet i skorstenen. Därför ska man inte luras av en låg pris på en klassisk turbo panna, eftersom driftkostnaderna redan efter några år "återbetalar" prisforskjellen.