Storlekar och typer av flänsar – vad betyder standarderna DN och PN för pumpar

Vi håller fortfarande på att förbereda produkter.

Men du kan titta på andra kategorier.

Dimensioner och typer av flansar – vad betyder normerna DN och PN vid pumpar

När en kund för första gången beställer en flansad cirkulationspump och får leveranssedeln med beteckningen DN 50 PN 6 eller DN 80 PN 16, tittar de flesta bara på rörets diameter och hoppas att det passar. I praktiken leder det ofta till antingen en förlängd installationstid eller – i värsta fall – att varan returneras, eftersom flansarna fysiskt inte passar till motsvarande flansar i det befintliga systemet. Därför behandlar denna artikel normerna DN och PN i djupet – inte bara vad dessa förkortningar betyder, utan också varför de är avgörande för flansade cirkulationspumpar och hur man korrekt hanterar dem vid val, planering och installation.

Vad är en flans och varför finns den

En flans (engelska flange, tyska Flansch) är en utökad plåt eller kanter vid änden av ett rör, armatur eller pump som gör att två komponenter kan kopplas ihop på ett fast, tätande och demonterbart sätt. Till skillnad från vridfria kopplingar (där komponenterna skruvas in i varandra) sker en flanskoppling genom att två motsatta flansar läggs intill varandra, en packning läggs mellan dem och hela konstruktionen fastsätts med skruvar.

Orsaken till att flanskopplingen dominerar vid cirkulationspumpar för uppvärmning och vatten i högre effektklasser är enkel: demonterbarhet. Pumpen kan tas ur systemet utan att det är nödvändigt att skära i rören. Vid serviceåtgärder, byten av lagringar eller fullständig utbytning av aggregatet är det en avgörande fördel. Därför är alla större cirkulationspumpar för industribyggnader, pannrum och större uppvärmningsnät standardutrustade med flansade halsar.

Snitt genom en flanskoppling: två flansar med packning mellan dem, fastsatta med skruvar.

Normen DN – Nominell diameter (Diamètre Nominal)

Förkortningen DN kommer från franska Diamètre Nominal, i svenska termer talar vi om nominell diameter eller nominell svetlighet. Det är ett dimensionslöst tal som anger ungefärlig inre diameter på röret eller armaturhalsen i millimeter. Ordet „ungefärlig“ är avgörande här – DN är inte exakt inre diameter, utan en normerad klass som säkerställer kompatibilitet mellan flansar i samma klass, oavsett tillverkare.

Normen EN ISO 6708 definierar en rad nominella diametrar som man ofta stöter på i uppvärmningssystem:

DN 25 – motsvarar ungefär 1" rör, vanligt i mindre system
DN 32 – motsvarar 5/4" rör
DN 40 – motsvarar 6/4" rör (1½")
DN 50 – motsvarar 2" rör, mycket vanligt i medelstora pannrum
DN 65 – mellanområdet mellan standardtumdimensionerna, vanligt i europeiska system
DN 80 – motsvarar 3" rör, typiskt för stora pannrum och industribyggnader
DN 100 – motsvarar 4" rör, anläggning för centrala värmekällor
DN 125 – större kapacitet, distributionsnät
DN 150 och högre – industriella tillämpningar, värmeverk, sjukhus, stora handelscentra

Det är viktigt att förstå att vid samma DN kan den verkliga yttre diametern på flansen skilja sig beroende på PN-klassen. DN 50 PN 6 och DN 50 PN 16 har samma svetlighet i halsen, men flansarna skiljer sig i tjocklek, diameter på bultcirkeln (PCD – Pitch Circle Diameter) och antal borrhål för skruvar. Denna faktor är en av de vanligaste orsakerna till fel vid bygge.

Normen PN – Nominell tryck (Pression Nominale)

Förkortningen PN kommer från franska Pression Nominale, vilket betyder nominell tryck. Den anger den maximala tillåtna övertryck (i bar) vid referenstemperaturen 20 °C. Normen EN 1092-1 definierar följande standardklasser:

PN 6 – maximalt övertryck 6 bar vid 20 °C; typiskt för lågtryckssystem för dricksvatten, golvuppvärmning
PN 10 – 10 bar vid 20 °C; vanliga uppvärmningssystem i bostadshus och bostadsområden
PN 16 – 16 bar vid 20 °C; den mest utbredna klassen i pannrum, kommersiella byggnader och industriella uppvärmningssystem
PN 25 – 25 bar; högtryckstillämpningar inom industri, ångsystem
PN 40 – 40 bar; specialiserade industriella och energiapplikationer

Vid val av en flansad cirkulationspump från kategorin cirkulationspumpar flansade är det nödvändigt att alltid kontrollera att pumpens PN-klass överensstämmer med trycksklassen hos andra armaturer och rör i systemet. Om till exempel projektören har utformat ett system med flansar i PN 16 och pumpen levereras i PN 6 passar inte flansarna – bultcirkelns diameter är annorlunda.

Flänsar DN 50 PN 6 och PN 16 har samma flänsöppning, men olika yttre diameter och bultningscirkel – de är inte bytbara mot varandra.

Dimensions tabeller för flänsar enligt EN 1092-1

Konkreta dimensionsvärden är standardiserade och bindande. För praktiken inom uppvärmningspannor är följande värden mest relevanta (alla mått i mm, skruvar i metriska tråd):

DN	PN	Flänsens yttre diameter D (mm)	Bultningscirkel PCD (mm)	Antal hål	Håldiameter (mm)	Skruvar
DN 40	PN 6/10	150	110	4	18	M16
DN 40	PN 16	150	110	4	18	M16
DN 50	PN 6/10	165	125	4	18	M16
DN 50	PN 16	165	125	4	18	M16
DN 65	PN 6/10	185	145	4	18	M16
DN 65	PN 16	185	145	8	18	M16
DN 80	PN 6/10	200	160	8	18	M16
DN 80	PN 16	200	160	8	18	M16
DN 100	PN 6/10	220	180	8	18	M16
DN 100	PN 16	235	190	8	22	M20
DN 125	PN 16	270	220	8	26	M24
DN 150	PN 16	300	250	8	26	M24

Obs: Måtten är orienterande enligt EN 1092-1 typ 01 och 02. Alltid kontrollera dimensionsdokumentationen från tillverkaren, eftersom vissa tillverkare (särskilt vid PN 6 och PN 10) anger samma flänsdimensioner för båda tryggningsnivåerna, medan andra skiljer på dem.

Flänstyper enligt EN 1092-1 – alla flänsar är inte lika

Standarden EN 1092-1 skiljer på flera flänstyper beroende på konstruktion och anslutning till röret eller pumpens kropp. Följande typer är mest relevanta inom värmeteknik:

Typ 01 – platt fläns (Flat face): Packningen läggs på hela flänsens framsida. Används vid låga tryck (PN 6, PN 10) och vid koppling mot motstående fläns i gjutjärn. Typisk för gjutjärn.
Typ 02 – upphöjd fläns (Raised face, RF): Mitten av flänsen är något upphöjd (2 mm vid PN 6–16, 7 mm vid PN 25 och högre). Packningen ligger endast på denna upphöjda ring. Detta är den vanligaste typen i europeisk praxis för PN 16 och högre.
Typ 05 – ringfördjupning (Ring-type joint, RTJ): Specialapplikation för höga tryck och temperaturer, används inte vid vanligt uppvärmning.
Lös fläns med ring (Loose flange): Flänsen är inte svetsad eller skruvad till röret, utan hålls i en ring. Tillåter rotation – vid installation måste du alltid justera hålen. Användbar vid trånga installationsvillkor.

För flänsade cirkulationspumpar gäller att pumpens kropp har direktsprutade eller mekaniskt bearbetade flansar som del av kabinettet. Flansens typ (formen av framsidan) definieras av tillverkaren och måste överensstämma med motsvarande flans i röret. Kombinationen RF + FF (utstickning mot plan yta) är teoretiskt möjlig med lämplig packning, men i praktiken rekommenderas samma typ vid uppvärmning.

Hur man korrekt identifierar befintlig flans vid installationsplatsen

Detta är en praktisk situation som installatören stöter på vid byte av pump i en befintlig pannrum. Följande procedur används:

1. Mät yttre diameter av flansen – med linjal eller måttband mäter du yttre kanten av flansen. Genom tabellen EN 1092-1 kan du bestämma DN.

2. Mät passningscirkeln (PCD) – avståndet från mitten av en skruvbocka till motsatt skruvbocka vid 4-hålig flans, eller vinkeln vid 8-hålig. Vid 4 hål: PCD = avståndet mellan mitten av motsatta hålen. Vid 8 hål: PCD = avståndet mellan mitten av skruvhålen × 1/sin(22,5°).

3. Räkna antalet skruvhål – fyra hål motsvarar oftast mindre DN upp till DN 80, åtta hål är typiskt från DN 65 PN 16 och större DN.

4. Kontrollera inre diameter av halsen – mät direkt hålet i mitten av flansen och jämför med tabellvärden för DN.

5. Kontrollera PN – om det inte finns någon dokumentation eller märkning kan PN härledas från kombinationen av yttre diameter, PCD och håldiameter. Om PCD och yttre diameter stämmer överens med tabellen för PN 10, men systemet ursprungligen var utformat för panna med maximal arbetstryck 3 bar, är det troligen PN 10, vilket är en säker val för vanlig uppvärmning.

Tre nyckeldimensioner av flansen: yttre diameter D, passningscirkel PCD och inre öppning d.

Varför trycksklassen PN är viktig inte bara för tryck utan också för temperatur

Här kommer många installatörer och projektörer att tänka fel. Nominellt tryck PN är definierat vid medietemperatur 20 °C. Vid högre temperaturer – vilket är vanligt i pannrum – minskar det maximala tillåtna arbetstrycket.

Exempel: En järnflans PN 16 kan vid medietemperatur 120 °C arbeta säkert endast upp till ca 10 bar, vid 150 °C endast upp till 6–7 bar. Denna faktor ingår i tryk-temperaturdiagram som pump- och armaturtillverkare bifogar till teknisk dokumentation.

För vanlig lågtemperaturuppvärmning (medietemperatur upp till 90 °C) är klassen PN 10 standardmässigt tillräcklig ur temperatursynvinkel, men de flesta pannrum planerar idag för PN 16, eftersom:

Trykreserv vid tänkbara övergående tillstånd (start, expanstionskärlsmiss)
Kompatibilitet med de vanligaste armaturerna och stängningsventilerna på marknaden
Möjlighet att ansluta pannor med högre maximalt övertryck (10–12 bar)
Prisklyvet mellan PN 10 och PN 16 är minimalt vid vanliga storlekar

Praktiska exempel från uppdrag – hur det ser ut i verkligheten

Exempel 1 – Bostadshus, byte av befintlig pump: Hyresvärden upptäckte att pumpen i pannrummet efter 20 år var vid sitt livslängdsslut. På plats fanns flansar utan någon märkning. Installatören mätte yttre diameter 185 mm, passningscirkel 145 mm, 4 skruvhål med diameter 18 mm och inre hål (öppning) ca 63 mm. Tabellen säger: DN 65, PN 6/10. Systemet är gammalt, lågtemperatur, trycket överstiger säkert inte 4 bar. Den nya pumpen beställdes som DN 65 PN 10 – passade perfekt utan någon ändring av ledningarna.

Exempel 2 – Industrihall, ny installation: Projektören planerade distributionsystemet för en produktionshall med panna på 12 bar maximalt arbetstryck. Alla armaturer i projektet är PN 16. Pumpen beställdes som DN 80 PN 6, vilket är en absolut fel – inte bara tryckmässigt otillräckligt, utan flansarna skulle vid installation inte passa (skillnaden i PCD kan vara upp till 15 mm). Uppdraget stoppades, pumpen byttes mot rätt DN 80 PN 16. Detta är ett klassiskt fall där besparing på lägre tryckskala orsakade fördröjning och extra kostnader för transport dit och tillbaka.

Exempel 3 – Renovering av pannrum i skola: Vid renovering byttes pumpen DN 50. Befintliga flansar var gjutjärn, typ 01 (plan yta). Den nya pumpen kom med flansar av typ 02 (raised face – utstickning). Det var nödvändigt att använda specialpackning i form av en hel yta istället för standardringpackning för att undvika att slå ner utstickningen. Alternativ lösning – inköp av övergångspackningar – var billigare och snabbare.

Exempel 4 – Hotell, byte av pump under säsong: Hotellchefen ville byta pump så snabbt som möjligt. Pumpen fanns i systemet utan stängningsflansventiler direkt vid pumpen (det fanns bara en fjärrstängning). Demontage av flanspumpen utan korta stängningsventiler eller flansstängningar direkt efter pumpens flanser krävde att hela systemet tappades. Slutsats: vid varje flanspump är det professionellt standard att installera stängningsventiler DN samma som pumpen direkt före och efter pumpen – just för att enkel byte ska vara möjligt.

Kompatibilitet med amerikanska normer ANSI/ASME B16.5

I den slovakiska och tjeckiska miljön är det snarare en marginalisk fråga, men vid import av teknologier från östsidan eller vid särskilda industriella projekt blir det relevant. Den amerikanska normen ANSI/ASME B16.5 använder istället för DN/PN-systemet tummets nominella diameter (NPS – Nominal Pipe Size) och trycksklasser markerade som Class 150, Class 300, Class 600 osv.

En direkt översättning finns inte – Class 150 är inte identisk med PN 16, även om de är nära. Dimensioner av skruvhål och flansar är olika och flansarna är inte direkt kompatibla. Vid någon tvivel om ursprunget till befintliga flansar är det nödvändigt att kontrollera om det gäller EN- eller ANSI-normen, annars riskerar du läckage eller mekaniskt oacceptabelt sammanfogning.

Gängfria flänsanslutningar – material och val

En fläns utan rätt packning är värdelös. För uppvärmningssystem med ren vatten är de vanligaste packningarna:

Nitrilgummi (NBR) – motståndskraftig upp till 100–120 °C, lämplig för varmvatten, tål inte mineralolja eller glykol (inte lämplig för glykolblandningar i sol- eller kylsystem)
EPDM (etylén-propylén-dién-gummi) – motståndskraftig upp till 150 °C, utmärkt för varmvatten och ånga, kompatibel med glykolblandningar, men inte lämplig för kolväten
Grafitepackningar – för högre temperaturer (ånga, varmvatten över 150 °C), kemiskt inert, utmärkt kompressibilitet
PTFE (teflon) – kemiskt mycket motståndskraftigt, för aggressiva medier, priset är högre

Standardtjockleken för packningar vid vanliga flänsar PN 6–16 är 2–3 mm. Vid raised face (typ 02) flänsar läggs packningen endast på det upphöjda ringet, inte på hela ytan. Det är viktigt att justera tätningstrycket korrekt – för mycket tätningstryck kan krossa packningen, för lite tätningstryck orsakar läckage. Skruvarna tättas i kors, inte i cirkel, i flera steg med momentnyckel.

Rätt ordning vid tätning av flänsar skiljer sig från ojämn packningstryck och läckage.

Relationen mellan DN/PN och pumpens kapacitet och flöde

Välj DN påverkar direkt flöeshastigheten genom pumpens hals, och därmed även hydrauliska förluster och buller. För cirkulationspumpar i uppvärmning gäller rekommendationen att flöeshastigheten i halsen inte får överstiga 1,5–2,0 m/s vid full kapacitet. Vid högre hastigheter ökar bullret och risken för kavitation.

Enkel beräkning: Q (m³/h) = v (m/s) × A (m²) × 3600, där A är tvärsnittsarean av halsen. För DN 50 (inre diameter ca 54 mm, area ≈ 22,9 cm²) vid v = 1,5 m/s får vi flödet Q ≈ 1,5 × 0,00229 × 3600 = ca 12,4 m³/h. För DN 65 (inre diameter ca 70 mm, area ≈ 38,5 cm²) är det vid samma hastighet Q ≈ 20,8 m³/h.

Därför är det orsaken till att stora flänsade cirkulationspumpar med högt flöde inte installeras med för litet DN-hals – hastigheten skulle öka, hydrauliska förlusterna skulle bli oacceptabelt höga och kavitationen skulle snabbt förstöra pumpen. Mer om relationen mellan flöde och tryck hittar du i artikeln Vilket flöde och tryck behöver jag för min flänsade pump.

Flänsade pumpar och mellanbitar (Montagestücke)

I praktiken sker det ofta vid byten av pumpar att den nya pumpen har samma DN och PN, men olika byggdiameter (Baulänge – total längd mellan flänsens nedsättningsytor). Till exempel hade den ursprungliga pumpen en byggdiameter på 450 mm och den nya 420 mm. I sådana fall är lösningen:

Mellanbit (distansplatta) – stål- eller järnring med rätt DN/PN, som förlängs sammanställningen till önskad avstånd
Flytta röret – om det är möjligt att flytta ett hals (flexibel rörförankring)
Vågrörsutjämnare (expansionsanslutningar) – gummilägg eller metallutjämnare som absorberar även skillnaden i byggdiameter

Därför, innan du beställer en ersättningspump, mät alltid inte bara DN och PN, utan också byggdiametern L (avstånd mellan flänsens nedsättningsytor). Större tillverkare anger byggdiametrar enligt standarden EN 1151 eller EN ISO 2858 och det är möjligt att hitta kompatibla ersättningar av olika varumärken vid samma DN/PN/L.

Standarder relaterade till flänsade cirkulationspumpar – översikt

För fullständighet ger vi en översikt över standarder som vi stöter på vid flänsade cirkulationspumpar:

EN ISO 6708 – definition av nominell diameter DN
EN 1092-1 – flänsar och flänsanslutningar, stålstålsflänsar (typ 01 till 15)
EN 1092-2 – järnflänsar
EN 1092-3 – flänsar av kopparlegeringar
EN 13480 – industriella rörsystem
EN ISO 2858 – dimensionella krav för enstegs centrifugalpumpar (gäller för vissa typer av flänsade pumpar)
EN 1151-1 – cirkulationspumpar för dricksvatten och uppvärmning, byggdiametrar
DIN 24255 – äldre tysk standard för byggdiametrar (forfarande relevant vid äldre installationer)

Mer om processen att välja rätt pump för ett specifikt system hittar du i artikeln Hur man väljer en flänsad cirkulationspump för uppvärmningssystemet, där urvalskriterierna behandlas komplett inklusive hydrauliska parametrar.

De vanligaste fel vid val av DN och PN

Från erfarenhet vet vi att de flesta problem vid installation av flänsade pumpar kommer från några upprepande fel:

Förväxling av PN 6 och PN 16 – vid samma DN kan flänsar i vissa storlekar ha samma mått (t.ex. DN 50 PN 6 = DN 50 PN 10 = DN 50 PN 16 har samma yttre diameter 165 mm och samma PCD 125 mm), vilket leder till en falsk känsla av säkerhet. I andra storlekar (t.ex. DN 100) skiljer sig måtten.
Ignorering av byggdiameter – pumpen passar tryck- och diametermässigt, men "förkortar" systemet med 3 cm, vilket orsakar spänning i röret eller behovet av att förlänga röret.
Fel typ av packning – att montera en NBR-packning i ett system med glykol (solsystem, antifreeze-uppvärmning) orsakar snabb degradering och läckage.
Utan momentnyckel – skruvar som dras åt "på känsla" leder till ojämn packning och omedelat eller senare läckage.
Förväxling av amerikansk och europeisk standard – vid importerade pumpar från asiatiska marknader, som ibland är certifierade enligt ANSI, inte enligt EN.

En mer detaljerad beskrivning av typiska installationsfel och deras lösningar hittar du i artikeln Installation av flänsad cirkulationspump – procedur och vanliga fel.

Hur man läser typskylten på en flänsad pump

Varje flänsad cirkulationspump har en typskylt, där utöver effekten och flödet även flänsparametrar anges. Ett typiskt exempel ser ut så här:

DN 65 / PN 16 / Baulänge 340 mm / T_max 130 °C / p_max 10 bar

Denna information säger: flänsdiameter DN 65, flänstrycksklass PN 16, byggdiameter (mellan flänsytorna) 340 mm, maximal mediumtemperatur 130 °C, maximal arbetsvärme 10 bar (vilket är lägre än PN 16 = 16 bar, eftersom vid högre temperatur är pumpens tryckbegränsning lägre än den nominella flänstrycksklassen – begränsningen är pumpens kropp, inte flänsen).

Observera att pumpens maximala arbetsvärme inte alltid är identisk med PN-värdet för flänsen. PN-flänsen är den övre gränsen för flänsen själv vid 20 °C; pumpen kan ha lägre gräns beroende på konstruktionen av roterande hjul, packningar eller pumpkroppen. Alltid är det lägsta av de två värdena som gäller.

Sammanfattning – vad att komma ihåg om DN- och PN-normerna

För att avsluta den tekniska delen sammanfattar vi det viktigaste i några punkter som är direkt tillämpliga i praktiken:

DN = nominell diameter (ungefärlig inre diameter), inte exakt inre diameter. Garanterar kompatibilitet mellan flänsdimensioner från olika tillverkare.
PN = nominellt tryck vid 20 °C. Vid högre temperaturer minskar det maximala arbetstrycket enligt tryck-temperaturtabeller.
Flänsar med samma DN men olika PN är inte alltid dimensionellt olika – det beror på den specifika DN och den gällande normen.
Vid byte av pump mäter du alltid DN, PN och byggdiameter L.
Typen av fläns (RF, FF) måste vara kompatibel med motsvarande fläns eller du måste använda rätt typ av packning.
För vanlig uppvärmning i pannrum är PN 16 ett säkert och universellt standardvärde.
Flödeshastigheten i flänsen får inte överstiga 1,5–2 m/s – vid val av DN kontrollerar du detta med beräkning.

Vanliga frågor (FAQ)

Kan jag koppla en pump DN 50 PN 16 till befintliga rör med flänsar DN 50 PN 6?

I många fall ja – för storleken DN 50 är flänsdimensionerna för PN 6 och PN 16 enligt EN 1092-1 identiska (yttre diameter 165 mm, PCD 125 mm, 4 hål M16). Flänsarna passar fysiskt. Men systemet måste drivas endast upp till det maximala trycket som är säkert för den svagare komponenten – alltså för PN 6-flänsen (6 bar vid 20 °C, mindre vid högre temperaturer). Om systemet arbetar upp till 3–4 bar är det säkert. Kontrollera alltid dimensionslistorna för den specifika DN-storleken, eftersom för DN 100 och större skiljer sig dimensionerna mellan PN 6/10 och PN 16.

Vad betyder det om pumpkatalogen anger DN 50/32?

Denna beteckning betyder att pumpens sug (ingång) har DN 50 och pumpens utflöde (utgång) har DN 32. Det är vanligt vid vissa typer av pumpar med radiella eller axiella hjul, där sugkanalen med avsikt utvidgas för att minska hastigheten och minimera risken för kavitation vid sug. Vid beställning av motsvarande flänsar, stängverk och packningar är det nödvändigt att beställa två olika storlekar.

Om du är osäker på kompatibiliteten mellan specifika flänsar i ditt system, skriv gärna till oss med de nominella diameterna och tryckklasserna för båda sidorna av anslutningen – vi hjälper gärna.

Har du en fråga kring denna ämnesområde?

Kan du inte besluta dig eller har du en specifik situation i din bostad? Skriv gärna till oss – vi hjälper gärna.