Vanliga fel på elpannor från ORAVA och hur du åtgärdar dem

Elpannor ORAVA tillhör de pålitliga och länge beprövade lösningarna för uppvärmning av bostadshus, lägenheter och mindre lokaler. Även om de konstruktivt är enklare jämfört med gas- eller eldpannor kan de ändå ha fel – antingen p.g.a. slitage av komponenter, fel vid installation, kalkavlagring eller elektronikavbrott. Utifrån långvarig servicepraxis och hundratals kundfall har vi sammanställt en översikt över de vanligaste felen, deras orsaker och bekräftade åtgärder för att åtgärda dem – ibland självständigt, ibland med hjälp av elinstallatör eller servicepersonal.

Artikeln fokuserar främst på elpannor med tvungen vattencirkulation (vattenburen elpanna), alltså modeller som ORAVA EK-2003 eller ORAVA EK-2004. Där det ger mening tar vi även upp konvektormodeller som ORAVA VL-202 och ORAVA VL-201, som har en annan konstruktion men delar vissa typiska svagheter med eluppvärmning.

Varför går ORAVA elpanna fel?

Innan vi går in i konkreta fel är det viktigt att förstå vad en elpanna egentligen innehåller och var problem kan uppstå. Till skillnad från en gaspanna brinner här inget bränsle – värmen skapas direkt i elpatronen (även kallad "spole" eller "patron"). Även om systemet är enklare består det av flera delsystem, var och en kan ge problem:

• Elpatron (elektrisk patron) – direkt värmekälla, arbetar med ström och vatten, vilket är både mekaniskt och kemiskt krävande
• Cirkulationspump – säkerställer vattenflödet i systemet; om den går fel upphettas vatten i primärcircuiten och säkerhets-termostaten stängs av
• Expansionskärl – balanserar tryckförändringar vid uppvärmning av vatten; om det är för litet eller skadat varierar trycket
• Säkerhetsventil – öppnas vid för högt tryck (vanligtvis vid 3 bar); om den är förorenad eller sliten börjar den läcka vid lägre tryck eller stannar helt stängd
• Styrande elektronik och termostater – reglerar temperaturen och skyddar systemet mot överhettning; kan gå fel p.g.a. elektromagnetisk störning, fukt eller övertoning
• Temperaturgivare (NTC-sensor eller bimetalltermostat) – vid fel rapporterar den felaktiga värden och pannan beter sig orimligt
• Rörledningssystem och packningar – vattensläckor är inte direkt "elektriska" problem men leder till tryckfall och efterföljande fel

Alla dessa komponenter har en livslängd och kan påverkas av vattenkvalitet, korrekt installation eller underhållsfrekvens. Mer om vad och hur man kontrollerar hittar du i artikeln Underhåll och service av elpanna ORAVA – vad och hur ofta att kontrollera.

Pannan startar inte – reagerar inte vid påslaget

Detta är en av de vanligaste klagomålen som servicepersonalen stöter på. Kunder slår på pannan, men inget händer – ingen indikering, inget ljud, inget uppvärmning av vatten. Orsakerna kan vara flera och behöver systematiskt uteslutas.

Ingen ström – säkring eller fuses

En elpanna med effekt 6 kW (typisk effekt för modellerna EK-2003 eller EK-2004) drar ström om cirka 26–27 A vid 230 V enfasansluting, eller 8–9 A per fas vid 400 V trefasansluting. Om säkringen är för liten eller gammal och sliten kan den gå ur omedelbart vid påslaget – utan något varningstecken. Den första saken du kontrollerar är elcentralen: om säkringen lyser eller är i läge "av". Kontrollera också FI-skyddet (jordfelsbrytaren), som också kan reagera – till exempel vid fukt i pannans skåp.

Lösning: Ställ säkringen till läge "på". Om den går ur omedelbart igen är pannan eller ledningen skadad – kontakta elinstallatör. Försök aldrig att byta säkring till en större typ utan elektroteknisk analys – det är farligt. Mer om korrekt dimensionering av elanslutning hittar du i artikeln Installation av elpanna ORAVA – procedur, krav och vad elinstallatören måste göra.

Utlöst säkerhets-termostat

Varje elpanna har en så kallad säkerhets-termostat, som vid uppnådd farlig temperatur (typiskt 95–105 °C) kopplar bort elpatronen och förblir i läge "av" även efter att pannan kylts ner – till skillnad från arbets-termostaten, som återställs automatiskt. Säkerhets-termostaten måste manuellt återställas genom att trycka på en knapp (vanligtvis en röd knapp som är dold under locket eller tillgänglig via ett hål med nål). Denna situation uppstår vid avstängd pump, vid stängda termostathuvuden eller vid låg vattennivå i systemet.

Lösning: Hitta återställningsknappen för säkerhets-termostaten (se schemat i installationsmanualen), tryck på den och kontrollera varför överhettning skedde. Om situationen upprepas är problemet kopplat till cirkulationen eller temperaturen – återställ inte bara termostaten.

Problem med styrdonen

Styrdonen i elpannor är känsliga för överspänning, fukt och spänningsfluktuationer. Efter en åskväder eller elavbrott kan det hända att donen inte kommunicerar ordentligt med givarna och pannan helt enkelt "står still". Vissa modeller tillåter en soft-reset genom att koppla bort strömmen i 30 sekunder. Om det inte hjälper måste donen diagnostiseras eller bytas ut.

Pannan vrider, men vatten värms inte eller värms för långsamt

Pannan fungerar, pumpen går, men radiatorerna förblir kalla – eller värms väldigt mycket långsammare än vad de borde. Detta är en frustrerande situation, eftersom elmätaren registrerar förbrukningen, men värmen kommer inte in i rummet.

Kalkskräp på uppvärmningskroppen (vattenkalk)

Detta är långt den vanligaste orsaken i områden med hård vatten – och i Sverige är hårt vatten vanligt (värden över 20 °dH är standard i många regioner). En kalkskikt fungerar som värmeisoleringslager: redan 2 mm kalk ökar elanvändningen med 15–20 %, vid 5 mm kan förbrukningen vara 40–50 % högre än vid ren kropp. Förutom ökad förbrukning orsakar kalk sprickor och sprickningar vid uppvärmning (termisk spänning i kalken), och till slut leder det till förstörelse av uppvärmningskroppen – kroppen överhettas på de ytor som är täckta av kalk och förbränns.

Lösning: Avkalka uppvärmningskroppen med syra (typiskt 5–10 % citronsyralösning eller specialavkalkningsmedel för uppvärmningssystem). Proceduren: stäng av vattenintag och -uttag, koppla bort kroppen, doppa den i avkalkningslösningen i 2–4 timmar, tvätta. Om kroppen visar synliga skador (dunkar, rost, sprickor) måste den bytas ut. För att förhindra problem är det lämpligt att installera en vattenavhärdare eller filter vid inloppet till pannan.

Stängda eller förorena termostathuvuden

I praktiken kan det hända att kunden ställer in termostathuvudena på radiatorerna till minimum (1 eller 0) – till exempel under semester – och glömmer att öppna dem när de kommer tillbaka. Pannan startar, pumpen arbetar, men vattnet har ingen väg att flöda, systemet övertrycks och säkerhets-termostaten stannar pannan. Eller så fryser termostathuvudet (t.ex. av voks eller sand) och förblir permanent stängt.

Lösning: Kontrollera att alla huvuden är minst delvis öppna. Om huvudet är fastfrysset, demontera det och försök att manuellt röra ventilstiftet – ibland räcker det att försiktigt trycka och vrida. Om ventilstiftet är permanent fastfrysset, byt ut det.

Sliten eller fastfrosen cirkulationspump

Cirkulationspumpen i elpannan arbetar kontinuerligt (eller med långa mellanrum) i många år. Lager slits, rotorn kan fastna av avlagringar eller av längre stillestånd utan drift (typiskt problem vid säsongstart efter sommarenställning). Pumpen kan "flisa" (torrdrift, luft i systemet) eller helt sluta rotera.

Lösning: Första steg: avlufta systemet – öppna avluftningsventilen på pumpen eller på radiatorerna. Om pumpen står still, försök att demontera den och manuellt rotera rotorn med en platt skruvmejsel (på pumpens axel finns vanligtvis en spår). Om det inte hjälper, måste pumpen bytas ut. En standard cirkulationspump (Grundfos, Wilo, DAB i klass A) kostar 60–150 € och bytet är ganska enkelt.

Värmepanna visar felkod eller blinkar

Modernare modeller elpannor från ORAVA visar felkoder på displayen eller signalerar felet med blinkande LED. Utan bruksanvisning kan tolkningen av dessa koder vara en gåta. Här är de vanligaste fallen:

Felkod kopplad till temperatur (överhettning)

Värmepannan mäter en högre temperatur vid sensorn än den inställda max säkra värdet och går in i skyddstillstånd. Det kan vara en verklig överhettning (pumpfel, stängda ventiler) eller ett fel i sensorn. Temperatursensorn NTC kan du diagnostisera med ett ohmmeter – motståndet förändras med temperaturen (typiskt 10 kΩ vid 25 °C, minskar med stigande temperatur). Om motståndet inte visar några värden eller är extremt lågt/högt oavsett temperatur är sensorn skadad.

Felkod kopplad till tryck

Nästan alla vattenburen värmepannor har en tryckssensor (pressostat eller digital tryckssensor). Om trycket sjunker under 0,8–1,0 bar (beroende på inställning) stannar pannan och rapporterar felet. Lågt tryck betyder ofta: Vattentappning någonstans i systemet, tom expansionskärl, eller att systemet tomts av luft utan att vatten har tillsatts.

Lösning: Först visuell kontroll av hela ledningen – golv, anslutningar, radiatorer, säkerhetsventilen. Om du inte hittar något tydligt läckage, kontrollera expansionskärl (membranets förtryck bör vara 0,5–0,8 bar i kallt system). Tillsätt vatten med fyllningsventilen till 1,2–1,5 bar (vid kallt system). Om trycket snabbt sjunker igen efter fyllning finns ett läckage som måste hittas och åtgärdas.

Felkod för pumpfel

Vissa pannor utrustade med flödesmätare eller återkoppling från pumpen kan detektera att pumpen inte går eller går tom. I sådana fall stannar pannan och visar motsvarande felkod. Följ samma procedur som vid pumpdiagnos beskriven ovan.

Värmepanna droppar eller läcker vatten

Vattentappning från elpannan är ett problem som måste åtgärdas omedelbart – vatten i kombination med el är farligt, dessutom skadar läckage byggnadskonstruktioner. Möjliga läckageplatser:

• Säkerhetsventil – om den droppar vid normalt tryck (1,0–1,5 bar) är ventilen sliten eller förorenad. Byt säkerhetsventilen som kostar några euro och är en vanlig 10-minutig åtgärd. Om den droppar vid tryck över 3 bar har systemet ett problem med expansionskärl eller upphettas för mycket.
• Packningar vid anslutningar – efter flera års drift åldras och förhärskar gummipackningar (O-ringar, platta packningar). Byt packning är en enkel procedur, men systemet måste släppas ur tryck och vattnet måste tömmas från den aktuella cirkulationen.
• Uppvärmningskropp – korrosion kan skapa hål direkt genom kroppen. I sådana fall är åtgärden att byta hela uppvärmningskroppen.
• Kondensation – inte all fukt på pannans yta är ett läckage. I kalla utrymmen kan luftfuktighet kondensera på ytan. Kontrollera om "vattenmärken" kommer från droppar som faller från ovan, eller om det är yteffekten av rosegjut.

Ojämn uppvärmning – vissa radiatorer kalla, andra varma

Detta är ett klassiskt problem med ojämnt balanserade system. Elpannan fungerar korrekt, men värmen distribueras ojämnt i byggnaden. Orsaker:

Hydraulisk ojämnhet i systemet

Vattnet i vattenburen uppvärmning söker den lättaste vägen – det flödar genom de grenar med lägst hydraulisk motstånd, dvs kortare eller bredare ledningar. Radiatorer på kortare grenen är varma, de längre bort är kalla. Lösningen är att hydrauliskt balansera systemet – justera regleringsventiler (balansventiler) så att flödet fördelas korrekt. Det är ett arbete för en erfaren hydrauliker med flödesmätare.

Luft i radiatorerna

Luft är fienden till varje vattenburen uppvärmning. Om luft ansamlas i en radiator tar den plats som värmevattnet skulle haft, och radiatorn är kall i övre delen. Att släppa ur luften är en enkel operation: vid varmt system öppna släppventilen (vanligtvis i övre hörnet av radiatorn) tills vatten börjar rinna ut, och stäng. Efter släppning kontrollera trycket och tillsätt vatten om nödvändigt.

Felaktigt inställda termostathuvuden

Om huvudena i vissa rum är inställda för lågt passerar vatten genom dessa ventiler i minimal mängd, vilket inte kan täcka uppvärmningsförlusterna i rummet. Mer om korrekt inställning hittar du i artikeln Styrning och inställning av temperatur vid konvektorer ORAVA – hur man korrekt styr uppvärmningen.

Trycksvängningar i systemet – för lågt eller för högt tryck

Arbetstrycket i värmeanläggningen bör vara 1,0–1,5 bar i kallt system och max 2,0–2,5 bar vid drifttemperatur (70–75 °C). Avvikelser från dessa värden signalerar problem.

För lågt tryck

Om trycket regelbundet sjunker (du måste fylla på vatten en gång per månad eller oftare), finns det en läcka någonstans. En liten läcka på 0,5 dl per dag leder till att du förlorar tillräckligt med vatten för att trycket ska sjunka under månaden. Kontrollera säkerhetsventilen (den kan läcka tyst i avloppsröret), anslutningar, expansionskärl (en sprickad membran gör att kärlet fylls med vatten istället för att upprätthålla trycket, och säkerhetsventilen öppnas vid varje uppvärmning).

För högt tryck

Tryck som stiger över 2,5 bar vid vanlig drifttemperatur tyder ofta på problem med expansionskärl. Antingen är kärlet för litet (underdimensionerat vid ursprunglig konstruktion), eller har det en sprickad membran, eller är förtrycket i kärlet för högt. Förtrycket i membrankärl kontrolleras med vanlig manometer (Schraderventil som på bilfjädrar) och bör vara 0,5–0,8 bar för en vanlig anläggning.

Ljud vid drift – knakande, blubbande, brummande

Ljud från värmepannan eller ledningarna är inte bara obehagliga – de är diagnostiska signaler. En erfaren servicepersonal kan säga mycket om systemets tillstånd utifrån ljudets karaktär:

• Knackande och klickande vid uppvärmning – typiskt ljud vid hög kalkhalt på uppvärmningsytor. Kalk spricker vid temperaturutvidgning. Lösning: avkalkning av ytan.
• Blubbande eller bubblande i ledningen – luft i systemet. Avlufta radiatorer och systemets avluftningsventiler (det finns ofta en direkt på fördelaren, om den finns).
• Brummande från pumpen – antingen luft i pumpen (avlufta pumpen) eller slitage i pumpens lagringar (byte). Om brumman är ny och dyker upp efter år av tyst drift, är lagringarna på slutet av sin livslängd.
• Klackande i rören vid påslagning/avslag – "vattenstöt" vid plötslig stängning av termostatventiler. Lösning är dämpningsanordning eller byte till ventiler med långsammare stängning.
• Pisande från termostathuvudet – vatten passerar ventilstiftet vid för högt differentiellt tryck. Styrning av flöde via reglerarmatur eller installation av differentiell tryckregulator.

Fel som är specifika för konvektorerna ORAVA VL-201 och VL-202

Konvektorer som ORAVA VL-201 och ORAVA VL-202 har en annan konstruktion än vattenburen värmepanna – de värmer luften direkt med elektriska motstånd, utan vatten. Typiska fel är därför andra:

Konvektorn värmer inte eller värmer endast delvis

Elektriska konvektorer har ett eller flera uppvärmningsytor som kan slås på separat (effektnivåer). Om en yta går sönder, fungerar konvektorn ändå, men med lägre effekt. Diagnosen är enkel – mät motståndet för varje uppvärmningsyta med ohmmeter. En avbruten yta kommer att visa oändligt motstånd. Byte av uppvärmningsyta är en vanlig och billig reparation.

Termostaten i konvektorn fastnar

Bimetalltermostaten (mekanisk) eller elektronisk regulator kan misslyckas så att konvektorn antingen alltid värmer (termostaten står i "på"-läge – farligt överhettning) eller aldrig slås på (termostaten står i "av"-läge). Bimetalltermostaten är relativt billig, men det beror på tillgänglighet av ersättningsdel för den specifika modellen. Mer om styrning av ORAVA-konvektorer hittar du i artikeln Styrning och inställning av temperatur på ORAVA-konvektorer – hur man rätt styr uppvärmningen.

Färgning eller lukt vid första tändningen

Ny konvektor kan vid första tändningen ge ut lukt och svagt rökning – det är normalt. Det handlar om att skyddsolej eller damm från tillverkning och transport förbränns. Efter 20–30 minuters drift med öppet fönster upphör det. Om lukten är kvar länge eller är tydligt elektrisk (bränd isolering), stäng av konvektorn omedelbart och reklamera.

Konvektorn reagerar inte på fjärrkontroll eller WiFi

Nyare modeller med WiFi eller IR-styrd kan ha problem med parning eller signalomfång. Lösningen är ofta att återställa enheten (koppla bort från strömförsörjning i 30 sekunder) och parna om. Om routern är långt bort eller bakom tjock vägg hjälper WiFi-extender.

När man ska kontakta servicepersonal och när man själv kan klara det

Arbete med utrustning under 230 V eller 400 V är reglerat av lag. Alla reparationer kan du inte göra själv – inte bara av juridiska skäl, utan främst av säkerhetsskäl. Här är en orientering:

Egendomshandläggning (utan elektroteknisk kvalifikation)	Kräver elinstallatör eller servicepersonal
Avluftning av radiatorer	Byte av uppvärmningsyta
Fylla på vatten i systemet	Byte av styreltronik
Återställning av nödtermostaten (om du känner orsaken)	Byte av pump (arbete med elinstallation)
Öppna/stänga ventiler, termostathuvuden	Diagnos av isolering, strömstyrning
Kontroll av tryck med manometer	Byte av säkerhetsventil (avtryckning av systemet)
Byte av packning (efter avtryckning, utan elarbete)	Hydraulisk balansering av systemet
Rengöring av filter och trådgarn	Inspektion av elinstallation, säkringar

Förhindra fel – vad man ska göra för att problemen inte upprepas

Från ett långsiktigt serviceperspektiv gäller det att förebyggande är billigare än reparation. Här är konkreta åtgärder som verkligen förlänger livslängden på pannan och minskar frekvensen av fel:

• Årlig kontroll före uppvärmningsperioden – kontrollera trycket, avlufta systemet, visuell kontroll av säkerhetsventilen och anslutningar. Det tar en timme och spar dig servicebesök.
• Vattenavhärdning eller korrosionsinhibitorer – i områden med hårt vatten är investeringen i en vattenavhärdare snabb amorterad genom energibesparing och längre livslängd på uppvärmningsytan.
• Kontroll av förtryck i expansionskärl – en gång varje 2–3 år kontrollera förtrycket (vid kallt system, alltså efter avtryckning av vattenparten) och fyll på kväve eller luft till 0,5–0,7 bar om det behövs.
• Rengöring av filter – efter pannan, eller före pumpen, finns ofta ett magnetfilter eller ett garn. Rengör det en gång per år.
• Inte köra pannan utan vatten – om du planerar en längre frånvaro vintern är det bra att sätta en minimal frostskyddstemperatur (typiskt 7–10 °C), inte helt stänga av pannan.
• Överspänningsskydd – överspänningsskydd i elcentralen förlänger livslängden på styreltroniken, som är sårbar vid åskoväder och strömavbrott.

Komplett översikt över underhållsåtgärder med frekvens finns i artikeln Underhåll och service av elpanna ORAVA – vad och hur ofta att kontrollera.

Garantireklamationer och reparationer utanför garantin

Elpannor ORAVA distribueras med standardmässig laglig garantitid på 24 månader för konsumenter. När garantin utövas gäller ett antal praktiska kommentarer:

Garantin täcker inte fel orsakade av felaktig installation, slitage (värmeelementet täckt av kalk är i de flesta fall uteslutet från garantin, eftersom det anses vara skada från drift i olämpliga förhållanden), eller mekanisk skada. Därför är det viktigt att bevara installationsprotokollet från elinstallatören, eller bevis om korrekt installation, om en tvist skulle uppstå.

Utanför garantin gäller att reservdelar för elpannor ORAVA är generellt tillgängliga och prisvänliga. Värmeelementet kostar typiskt 30–80 €, cirkulationspumpen 60–150 €, temperaturmätaren NTC 5–15 €. Styrenheten är den dyraste delen (50–200 € beroende på modell), och hos äldre pannor kan det ibland inte vara ekonomiskt motiverat – i sådana fall är det rimligt att överväga att byta hela pannan. Om du vill veta mer om valet av ny elpanna läser du artikeln Hur man väljer elpanna eller konvektor ORAVA – vad att fokusera på.

Vanliga frågor (FAQ)

Elpannan ORAVA rapporterar ett fel, men fungerade tidigare normalt – vad kan ha hänt?

Den vanligaste orsaken till ett plötsligt fel utan varning är strömavbrott eller spänningsstötar (storm, koppling av kraftfullt elutrustning). Försök att koppla ur pannan från strömmen i 30–60 sekunder och slå på den igen – så kallad hård återställning. Om felet kvarstår, kontrollera trycket i systemet (manometer på pannan), om det inte är för lågt eller för högt. Om allt är i sin ordning, kontakta service med det exakta felkoden från displayen.

Trycket i elpannan ORAVA sjunker hela tiden – jag måste fylla på vatten varje par dagar. Är det normalt?

Nej, det är inte normalt. I ett tätt system bör trycket hålla i månader. Ett sjunkande tryck innebär vattentappning – antingen synlig (droppar på golvet, blöt vägg) eller dold (t.ex. säkerhetsventilen läcker i avloppsröret, som du inte ser). Kontrollera säkerhetsventilen och alla kopplingar. Om du inte hittar orsaken, ring in en installatör med trycktest – systemet fylls med luft eller kväve och man följer tryckfallet.

Varför förbrukar min elpanna ORAVA EK-2003 mer el än för ett år sedan?

Den vanligaste orsaken till ökad förbrukning utan synlig förändring i väder eller ventilation är kalkbeläggning av värmeelementet. Kalklager fungerar som värmeisoleringslager – elementet måste vara tänd länge för att leverera samma mängd värme. En annan orsak kan vara försämrad värmeisolation i byggnaden (gamla fönster, läckor) eller slitage på cirkulationspumpen med lägre verkningsgrad. Jämför dina nuvarande förbrukningar med förra årets i samma period – om skillnaden är över 10–15 %, finns ett problem som måste lösas.

Kan jag byta värmeelementet i elpannan ORAVA själv, utan elinstallatör?

Det beror på konstruktionen. Den mekaniska delen av bytet (avtryckning, tömning av vatten, avmontering av elementet) är fysiskt tillgänglig för en vanlig hobbyist. Men anslutning av det nya elementet till eldelen (klemmor, skyddad ledning) bör utföras av en elinstallatör, främst av säkerhetsskäl och ansvarsfrågor vid eventuell brand eller elstöt. Dessutom, om du reparerar pannan själv och det uppstår en brand, kan försäkringen inte ersätta skadan. Ansvarsfull reparation = med elinstallatör.

Konvektorn ORAVA VL-202 luktar bränt efter lång drift – är det normalt?

Nej. Lukt vid första tändningen (första 20–30 min) är normal – det är damm från tillverkningen som bränns bort. Om lukten kvarstår efter fler driftar kan det handla om damm på värmeelementet (rensa med mjuk borste när enheten är avstängd och kall), eller – viktigare – om skadad isolering av värmeelementet eller ledningarna. I sådana fall, stäng av konvektorn, koppla ur från nätet och kontakta service eller säljaren.

Elpannan förlorar tryck bara under sommaren, när den inte värmer – varför?

Under sommaren, när pannan är avstängd, kan expansionskärl med skadad membran långsamt släppa vatten genom membranen till luftdelen. Systemet förlorar därmed volym och vid start i höst är trycket lågt. En annan möjlighet är att tätningar är mindre pressade under sommaren (utan tryckcykler) och läcker något. Kontrollera membranen i expansionskärl och tätningar efter sommaren, innan uppvärmningsperioden startar.

Sammanfattning

De flesta fel vid elpannor ORAVA har tydliga och snabbt diagnostisera orsaker – lågt eller högt tryck, luft i systemet, kalkbeläggning av termostathuvuden eller vanlig slitage på cirkulationspumpen. Dessa situationer kan lösas av en skicklig ägare utan elektroteknisk utbildning. Åtgärder i eldelen av pannan – byt av värmeelement, arbete på styrenheten, allt under spänning – tillhör alltid elinstallatören, inte bara av säkerhetsskäl utan även för att bevara försäkringsdäckningen vid skada.

Om ditt fel inte stämmer överens med någon av de beskrivna scenarierna, skriv till oss med exakt beskrivning och modell av pannan – vi hjälper gärna, om det är något vanligt eller om serviceåtgärd är nödvändigt.

Har du en fråga om denna ämne?

Kan du inte bestämma dig eller har du en specifik situation i din hem? Skriv till oss - vi rådgivar gärna.

För- och efternamn Fyll inte i detta fält:

E-post

Meddelande