Vanliga frågor om infästning av solfångare

Vanliga frågor om montering av solfångare – svar från verkligheten

Att fastsätta solfångare verkar enkelt på första syn – du tar en bärare, fäster den på taket, sätter in solfångarna. I praktiken visar det sig emellertid att just monteringskonstruktionen är den plats där flest frågor, missförstånd och tyvärr även fel uppstår. Kunder frågar om allt: vilken bärare att välja, hur man fäster den, om man själv kan montera, vilken lutning man ska sätta, vad man gör om man vill utöka systemet. Den här artikeln samlar ihop de vanligaste frågorna som vi på Atria.se löser varje vecka, och svarar så praktiskt som möjligt – med konkreta värden, mått och riktiga exempel från kundpraktiken.

Vill du ha en översikt över produkterna, kolla in hela kategorin fastsättning av solfångare. Vill du börja med att välja rätt system, rekommenderar vi att du först läser artikeln "Hur man väljer rätt fastsättning av solfångare – platt tak, lutande tak eller vägg" och "Vilken bärare behöver jag – takets lutning, solfångartyp och ytmåttet".

1. Vad är skillnaden mellan en bärare för platt tak och ett lutande tak?

Det här är säkert den vanligaste frågan överhuvudtaget. Svaret är logiskt, om man tänker efter vad bäraren egentligen gör.

På ett lutande tak (lutning över 15–20°) ligger solfångaren nästan parallellt med takets plan. En bärare för lutande tak har främst en fastsättningsfunktion – den håller solfångaren på plats så att den inte glider ner, och lyfter den något från takets yta för avlopp och ventilation. Solfångarens lutning bestäms av takets lutning – du behöver inte justera den.

På ett platt tak eller ett tak med lutning upp till ca 15° är situationen annorlunda. Du behöver luta solfångaren till en optimal vinkel (oftast 30–45°), och det är just bärarens uppgift. En bärare för platt tak är i princip en lutande konstruktion som lyfter solfångaren på ena sidan och håller den i en inställd vinkel. Dessa bärare är tyngre, kräver mer material och tar mer plats på taket – eftersom solfångaren nu står "upp" och skuggan blir längre.

Detta leder till en praktisk konsekvens: om du har ett tak med t.ex. 12° lutning, räcker det inte att använda en bärare för lutande tak, eftersom solfångarens slutliga lutning då skulle vara bara 12° – vilket är väldigt suboptimalt för solvärme i central-europeiska breddgrader. Du behöver en bärare för platt tak, som "kompletterar" lutningen till 15° till en meningsfull 30–45°.

Produkter som Bärare för 2 solfångare – platt tak eller KS2100 – Basbärare för första 2 solfångare på platt tak/lutning upp till 15° är typiska exempel på denna kategori – utformade just för situationer där taket själv inte ger lutning eller ger för liten lutning.

2. Hur många solfångare klarar en bärare och hur utökar man den?

Vanliga monteringsbärare för platt tak är dimensionerade för 2 solfångare som grundkonfiguration. Det är en logisk kompromiss – två solfångare bildar en statiskt stabil och enkelt hanterbar enhet, som samtidigt täcker grundbehovet av varmvatten för en familj med 3–5 personer.

Om du behöver mer yta – till exempel för en större familj, pool eller kombination med uppvärmning – har du två alternativ. Antingen installerar du flera separata enheter med två solfångare bredvid varandra, eller (vilket är elegantare och billigare) använder du utökande bärare för ytterligare solfångare. En utökning är avsedd för att lägga till en extra solfångare till en befintlig konfiguration, där man använder gemensamt fastsättningssystem och ram – dubbel fastsättning undviks och konstruktionen blir mer kompakt.

I praktiken: om kunden från början vet att man vill ha 3 eller 4 solfångare, rekommenderar vi alltid att man planerar för utökbarhet redan från början. Att ändra fastsättningens statik i efterhand är mycket kostsamare än att planera konfigurationen från början. Se bärare för installation av ytterligare solfångare – det är ett tillbehör som enkelt läggs till till grundkonfigurationen och gör att systemet kan utökas smidigt.

Även temat med utökning behandlas i en separat artikel "Utökning av solsystemet – hur man lägger till en solfångare till en befintlig bärare", där du hittar steg-för-steg-guide inklusive beräkning av statisk belastning.

3. Vad innebär "integrering" av solfångare i taket och när är det meningsfullt?

Integrering (integrering i taket) är en monteringsfilosofi där solfångaren ersätter en del av takets täckning och blir en del av takets yta. Till skillnad från taköverliggande montering ligger solfångaren INNE i taket, inte OVEr taket – den ligger alltså på samma nivå som omgivande tegel eller plåt.

Fördelarna med integrering är främst estetiska (solfångaren sticker inte ut) och delvis även aerodynamiska (mindre vindmotstånd). Nackdelarna är tekniskt viktiga: mer komplicerad detalj för vattentäthet vid gränsen mellan solfångare och tak, krävande reparation vid fel, högre värmeförluster från undersidan (solfångaren är inte ventilera) och behovet av ett exakt bärarsystem som passar dimensionerna på den specifika takmaterialen.

För integrering finns specialiserade bärare – till exempel bärare för integrering av två solfångare, som bildar en ram som ersätter takets täckning i den aktuella ytan. Denna bärare är utformad så att en vattentät detalj kan skapas runt hela omkretsen utan att skada resten av taket. Det är viktigt att integrering är meningsfull främst vid nybyggnad eller totalrenovering av taket – att göra det i efterhand på ett befintligt tak är mycket kostsamt och arbetsintensivt.

4. Vilken lutning på solfångaren är optimal och kan den justeras?

Den optimala lutningen på en solfångare beror på geografisk bredd och vad man först och främst vill värma (varmvatten hela året eller uppvärmningsstöd vintern). För centrala Europa (geografisk bredd ca 47–49°) gäller dessa ungefärliga värden:

• Hela årets varmvatten: optimalt 30–40°
• Först och främst uppvärmningsstöd (vinter): optimalt 55–70°
• Kompromiss (hela årets användbarhet): 40–50°
• Minsta nivå för meningsfull prestanda: minst 15–20°

På en platt takel justerar man lutningen just med hjälp av monteringsunderlaget – de flesta underlag för platta tak har en fix lutning bestämd av konstruktionen (t.ex. 35° eller 40°). Om tillverkaren anger andra vinklar är det nödvändigt att använda rätt typ av underlag. Vissa underlag i högre prisklasser tillåter kontinuerlig justering av lutningen, vilket är fördelaktigt om man vill säsongoptimera (vilket de flesta kunder inte gör i praktiken, men möjligheten finns).

På ett sluttak är lutningen bestämd av taket och kan inte ändras utan omfattande konstruktionsändringar. Därför är det viktigt att känna till den exakta lutningen vid planering av solfångarsystem på sluttak – den mäts med en lutningsmätare eller beräknas från höjden på sparrarna och den horisontella längden. Typiska tegel- eller spåntak på bostadshus har en lutning på 35–45°, vilket är ganska bra för solfångarapplikationer.

5. Hur fäster man underlaget på ett platt tak utan att skära i vattentätheten?

Detta är tekniskt den mest känsliga frågan. Varje hål i vattentätheten på ett platt tak är en potentiell läcka, varför fästsystem för platta tak delas in i två grundkategorier:

Balastsystem (viktbelastning) – underlaget fästs inte alls, eller bara perifert. I stället läggs tillräckligt med vikt (betongplattor, stenmaterial) för att motverka vindens lyftkrafter. Fördel: ingen påverkan av vattentätheten. Nackdel: stor vikt som belastar taket (typiskt 30–80 kg/m² inklusive balastmaterial) och behov av statisk kontroll av takets bärförmåga. Balastsystem är inte lämpliga för tak med låg bärförmåga eller där det inte finns tillräckligt med plats för balast.

Fästsystem – underlaget fästs i takets konstruktion (betong, gavel eller sparrar) med skruvar, borrade stavar eller särskilda fästkomponenter. Varje genombrott i vattentätheten måste noggrant behandlas – antingen med hjälp av särskilda gummiklämmor och tätning eller genomgångar specifikt avsedda för vattentätningsföljer/asfaltband. Om det görs rätt är fästningen mer tillförlitlig och säkrare än balast. Om man bortser från det blir det en källa till regelbundna läckor.

Från erfarenhet: vid en order på ett bostadsområde hanterade vi en situation där en tidigare installatör fäst underlaget med enkla skruvar genom följren utan någon behandling av genombrottet. Efter två år läckade det på tre ställen. Reperationen krävde avinstallation av solfångarna, reparation av vattentätheten och ommontering – alltså ungefär dubbla kostnaderna jämfört med ursprungliga kostnaderna. Därför insisterar jag på att genombrottet alltid ska ges lika mycket uppmärksamhet som själva fästningen av underlaget.

Denna fråga behandlas mer ingående i en egen artikel: „Hur man korrekt fäster underlaget för solfångare på tak utan att skada vattentätheten“.

6. Vilken är den maximala säkra belastningen och hur beräknas den?

Den statiska belastningen från solfångarna och underlaget har två komponenter: egenvikt och dynamisk belastning från vind (och snö vid större lutning). Båda måste tas på allvar.

Egenvikten av ett platt solfångare med ytan 2 m² ligger typiskt mellan 35–50 kg (inklusive vätskan i absorberen). Underlaget för två solfångare väger ytterligare 15–30 kg. Två solfångare med underlag belastar alltså taket totalt cirka 85–130 kg koncentrerade i några fästpunkter.

Vindbelastningen är kritisk för underlaget på platta tak – på en solfångare lutad 35–40° verkar vindens kraft som kan överstiga egenvikten av systemet. Normen STN EN 1991-1-4 (Eurokod 1 – vindbelastning) definierar beräkningsmetoder för specifika lokaler och höjder. Som orientering: i en lokal med vindhastighet 25 m/s och en solfångare på 2 m² vid lutning 40° kan lyftkraften vara 150–250 N/m², vilket för två solfångare innebär en horisontell belastningskomponent på 600–1000 N – det motsvarar cirka 60–100 kg kraft i horisontell riktning.

För vanliga bostadshus med tegelplatt tak och tillräcklig bärförmåga är dessa värden inga problem. Riskabla är:

• Lätta tak (träpanelbostäder, industrihallar med sandwichpaneler)
• Tak med svag konstruktion (fukt, korrosion, ålder)
• Installation i exponerade områden (bergsligorna, höga byggnader)
• Felaktig belastningsfördelning (alla solfångare på samma plats)

Vi rekommenderar alltid att man konsulterar en statiker vid större installationer (mer än 4 solfångare). Det är en relativt billig försäkring – en statisk utredning för en sådan order kostar cirka 100–200 €, vilket är mycket mindre än kostnaderna för reparationer.

7. Kan man montera underlaget utan stige eller arbetsplattform?

Det beror på den specifika situationen – takets höjd, lutning, arbetsplatsens utrymme och antalet arbetare. På ett vanligt bostadshus med platt tak och gavel kan installationen av underlaget och solfångarna utföras utan stige om:

• Taklinget är tillgänglig från insidan (takutgång, trappa till taket)
• Attikans höjd ger ett säkert stängsel av arbetsområdet
• Minst två personer arbetar (solfångaren är tung och oöverkomplig)
• Solfångarna lyfts mekaniskt (taklyft, manuell arbetsplattform) eller tas isär i delar

På ett lutande tak är situationen helt annorlunda. Att arbeta på ett lutande tak utan tillräcklig säkerhetsutrustning är farligt och reglerat av lag. När man arbetar i höjder över 1,5 m är det obligatoriskt att använda arbetsmedel – stöd, takhakar med säkerhetsrep eller andra BOA-godkända lösningar. Att ignorera denna krav är inte bara farligt utan också juridiskt straffbart.

Från erfarenhet: de flesta kunder som själva installerar solfångare på ett lutande tak undervärderar arbetsbelastningen i höjd. Att röra sig på ett lutande tak med tunga föremål (även en 40 kg solfångare) är fysiskt mycket krävande. Vi rekommenderar att hyra takstöd eller åtminstone en arbetsplattform i 1–2 dagar – hyreskostnaden är väldigt mycket lägre än kostnaden för eventuella skador.

8. Horisontell eller vertikal placering av solfångaren – vad är bättre?

Plan solfångare (och även vakuumrörssolfångare) kan i regel monteras i två lägen – lodrätt (vertikal, längre axel lodrätt) eller vågrätt (horisontell, längre axel vågrätt). Båda lägena är konstruktivt och prestandemässigt ekvivalenta, om systemet är korrekt utformat. Skillnaden är främst praktisk:

• Horisontell placering – lägre konstruktion, mindre skugga efter solfångaren, lämplig för tak med begränsad höjd (attika, låga anordningar). På ett plan tak upptar den mer horisontell yta i lutningsriktningen.
• Vertikal placering – högre konstruktion, längre skugga, kräver större avstånd mellan raderna. Är dock kompaktare i bredd – fördelaktigt om du har ett smalt men långt tak.

För hydrauliken har den vertikala placeringen en viss fördel – cirkulationen av vätskan är mer naturlig och luften i systemet har en tendens att samlas i förutsägbara platser. Den horisontella placeringen kan kräva noggrann luftavskilning, men moderna system med automatiska luftavskiljare eliminerar praktiskt taget denna skillnad.

Ett mer detaljerat jämförelse hittar du i artikeln „Horisontell vs. vertikal montering av solfångare – när använda vilken orientering av bäraren".

9. Hur räknar jag ut minsta radavstånd mellan solfångar?

När du installerar solfångare på ett plan tak i flera rader (vilket är vanligt vid större system), måste du se till att den främre raden inte skuggar den bakre. Beräkningen är en enkel geometrisk uppgift:

Minsta radavstånd L (horisontell avstånd mellan främre kanten av den främre raden och främre kanten av den bakre raden) beräknas som:

L = h × cos(α) / tan(β)

där:

• h = höjd på solfångaren mätt lodrätt (beror på lutningen på bäraren och solfångarens dimensioner)
• α = lutning på solfångaren (t.ex. 40°)
• β = minsta solvinkel över horisonten (för vinterns solvändning i Sverige ca 15–18°)

Praktiskt exempel: plan solfångare med modulhöjd 2 m, lutning på bäraren 40°, lodrät höjd h = 2 × sin(40°) ≈ 1,29 m. Vid minsta solvinkel 15°: L = 1,29 / tan(15°) ≈ 1,29 / 0,268 ≈ 4,8 m.

Det betyder att vid två rader solfångare på ett plan tak måste du lämna nästan 5 meter mellan raderna! Detta tal överraskar många kunder som tänkte sig elegant placerade rader bredvid varandra. På ett litet tak gör detta praktiskt taget det omöjligt att ha mer än en rad – och det är en av anledningarna till varför man ofta installerar en enda lång rad vid ena sidan av taket vid större system på plana tak.

10. Vilka material finns tillgängliga för bärare och hur länge håller de?

Bärare till solfångare tillverkas främst av tre material:

Zinkad stål (galvanisk skydd) – det vanligaste och mest prisvärtaste materialet. Livslängd vid korrekt utförande är 20–30 år. Risk: skador på zinkbehandlingen vid installation (såsom sågning, borrning) kan starta lokal korrosion. Varje mekaniskt bearbetad yta måste behandlas med zinkspray eller special grundfärg.

Aluminium – lättare, naturligt motståndskraftigt mot korrosion (oxidationslager), kräver ingen behandling. Mångdyrare. Lämpligt särskilt där vikten spelar roll (lätt tak) eller där det är aggressivt miljö (kustluft, industriella emissioner).

Rostrött stål (inox) – det mest motståndskraftiga materialet, mest dyrbara. Används snarare vid detaljer (skruvar, fästen), inte hela bärare. Vid specialtillämpningar (kemiskt aggressiv miljö) är den oersättlig.

Vid val av bärare ska du alltid kontrollera att skruvar och fästmaterial har samma kvalitet som ramen – kontakt mellan två olika metaller (t.ex. stålskruva i aluminiumbärare) utan isolering orsakar galvanisk korrosion. I praktiken ser vi detta ofta vid dåliga kombinationer, där skruvarna efter 3–5 år "växer" fast i bäraren och bryts vid demontering.

Även temat med problem med korrosion och lossning behandlas i artikeln „Vanliga problem med fästning av solfångare – lossning, korrosion, läckage i fästningarna".

11. Kan jag montera solfångare på fasadens vägg?

Ja, fasadmontering (väggmontering) är en fullvärdig alternativ till takmontering. Används vid fall då:

• Taket är oanvändbart (skugga, dålig lutning, svag konstruktion)
• Byggnaden har en stor södra fasad utan fönster (garage, lager, industribyggnader)
• Det är en nybyggnation, där fasadintegration är planerad från början
• Takets lutning är för liten eller för stor för effektiva solfångare

Fasadmontering har sina specifika egenskaper: solfångarklinton är nära 90° (lodrätt), vilket är suboptimalt för sommarmånaderna (solen är högt uppe och träffar under oönskad vinkel), men tvärtomt gynnsamt för vintern (solen är lågt). Fasadsystemet producerar alltså mindre energi under sommaren och mer under vintern – vilket kan vara önskvärt för system som är fokuserade på uppvärmning, inte bara varmvattenberedning.

Klinton på vägg är tekniskt enklare än på tak (inga problem med vattentäthet), men man måste tänka på väggens bärighet och korrekt belastningsfördelning. Vid tegel- eller betongväggar är klinton i regel problemfritt. Vid lätt fasad (trähus, sandwichpaneler) krävs konsultation med statik.

Förloppet vid klinton på vägg beskrivs i detalj i artikeln „Installation av solfångarmontering på vägg – procedur och vanliga fel".

12. Vad händer om man inte jämnar eller snurrar bäraren korrekt?

Detta är en fråga som sällan ställs, men vi ser konsekvenserna ganska ofta i praktiken. En ojämnt bärare har flera konsekvenser:

Hydrauliska problem – vätskan i solfångaren måste dräna mot utflödesrör. Om bäraren är snurrad åt sidorna (lateralt lutad) stagnerar vätskan i den lägre delen av solfångaren och luft samlas i den högre. Resultat: sänkt verkningsgrad, problem med avluftning, i extremt fall lokalt överhettning.

Ojämnt belastning av konstruktionen – bärarkonstruktionen är utformad för symmetrisk belastning. Asymmetrisk spänning (t.ex. ena sidan av bäraren fastsatt lägre) orsakar vridning av ramen, vilket överförs till solfångaren och kan leda till sprickor i packningen eller ramen.

Estetik och garantier – en snurrad installation är visuellt oönskad, men viktigare är att vissa solfångarfabrikat kräver korrekt installation för att garanti ska gälla. En bärare monterad utanför tillverkarens toleranser kan vara anledning till att en garantireparation nekas.

Jämnning av bäraren görs med vattenpass i båda axlarna före den slutgiltiga fästningen av fästskruvarna. Avvikelsen från horisontalplanet bör inte överstiga 5 mm per meter konstruktionslängd.

Fästningsset som komplett lösning – när är det fördelaktigt?

För kunder som inte vill bygga ihop fästsystemet av enskilda komponenter finns det fästningsset – kompletta paket som innehåller alla nödvändiga delar för montering av en viss solfångare. Ett exempel är Fästningsset för solfångare på platt tak med lutning upp till 15° för solfångare KS 2100F 1,82 m².

Fördelar med komplett set:

• Alla komponenter är kompatibla och dimensionerade för en viss typ av solfångare
• Det är inte nödvändigt att kombinera bärare, fästning och tillbehör individuellt
• Monteringsanvisningen är direkt anpassad till kombinationen
• Enklare kostnadskalkyl – priset är transparent
• Garantiansvar är tydligt (en leverantör, ett produkt)

Nackdelar: set är mindre flexibla – om du har icke-standardiserade förhållanden (icke-standardiserat tak, specialfästning, kombination av olika typer av solfångare) ger bygge av enskilda komponenter större frihet.

Kategorin innehåller också Bärare för montering av två solfångare, som är lämplig just för fall av integrering i takplattan på mät.

FAQ – Vanliga frågor i korthet

Måste jag ha bygglov för installation av solfångare?

I Sverige beror skyldigheten att ha bygglov på omfattningen av ingreppet i konstruktionen och lokala regler. Installation av solfångare på befintligt bostadshus har länge varit en „ändring av byggnad" som inte kräver tillstånd, om yttre utseende inte förändras markant och takets konstruktion inte ändras. Från 2023 gäller i Sverige en ny planeringslag som kategoriserar vissa installationer som „enkla byggnader" eller „lilla byggnader" – vi rekommenderar att du kontrollerar den aktuella situationen vid kommunens byggkontor före genomförandet. Bostadskomplex och byggnader med skyddad status har ofta strikka krav.

Vad är levetiden för bäraren och när ska den bytas ut?

Kvalitativt galvaniserade bärare har en levetid på 20–30 år vid korrekt underhåll. Aluminiumbärare är praktiskt taget underhållsfria och deras levetid överstiger levetiden för solfångarna (25–30 år). Tecken på behov av byte eller reparation: synlig korrosion vid fästkomponenter, lossklamring av fästning, mekaniskt skadat ramverk, sprickor eller deformation av profilerna. Vi rekommenderar en preventiv inspektion varje 3–5 år, idealiskt samtidigt som hela solfångarsystemet kontrolleras.

Hur lång tid tar installationen av bäraren för 2 solfångare?

För en erfaren tvåmannaarbetare är installationen av bäraren och montering av två platta solfångare på platt tak en fråga om en arbetsdag (6–8 timmar). Detta inkluderar mätning och markering av platsen, fästning, montering av bäraren, montering av solfångarna och anslutning av rör på taket. Det exkluderar hydrauliska arbeten inomhus (anslutning till buffert, expansionskärl, styrning) – det är en ytterligare arbetsdag. På lutat tak är installationen tidsmässigt 30–50 % mer krävande på grund av säkerhetsåtgärder och komplexare transport av material.

Kan jag installera bäraren själv, utan att använda en professionell?

Mekanisk installation av bäraren och montering av solfångarna är tekniskt möjlig för en skicklig hobbyist med hjälp, förutsatt att du följer säkerhetsregler (höjd, stöd) och tillverkarens monteringsanvisningar. Många gånger mer komplicerad är hydrauliska installationen – anslutning till buffert, pumpenhet, tryckprovning och inställning av styrningen. I Sverige krävs anslutning till tryckcirkulation av en person med lämplig kvalifikation (kurs, certifikat). Oprofessionell hydraulisk installation kan leda till vätskeleckage, skador på systemet eller förlust av garantin för solfångarna.

Vad om jag har en kombination – delar av solfångarna på taket, delar på väggen?

Hydrauliskt är det möjligt, men det medför komplikationer: solfångarna måste anslutas så att varje har ungefär samma hydraulisk motstånd (annars flödar mer vätska genom den med lägre motstånd och den andra blir underpresterande). Olika orientering och lutning innebär att solfångarna når sitt toppprestation vid olika tider – styrningen måste kunna hantera detta. I praktiken är en sådan kombination snarare undantag och vi rekommenderar den endast om det inte finns något annat alternativ för att få tillräcklig yta på en plats.

Varför lossklamrar bäraren efter vintern – är det vanligt?

Lossklamring av bäraren efter vintern är relativt vanligt och har ofta en av dessa orsaker: otillräckligt fästning vid installationen (skruvar lossas gradvis på grund av temperaturskillnader och vibrationer), felaktig typ av skruvar för det aktuella miljöet (t.ex. inte lämpliga för frostbeständiga kontrakt), eller rörelse i underlaget (frost lyfter betongplattor, marken rör sig). Lösning: efter varje vinter kontrollera fästning av fästskruvar med vridmomentnyckel (värdet i Nm finns i monteringsanvisningen). För fästning i betong använd endast skruvar med certifierad förspänning (expansionsfästning eller kemisk fästning), inte vanliga byggskruvar.

Sammanfattning – vad ska man ta med sig

Fästning av solfångare verkar på första synen vara „bara montering", men i själva verket är det en komplex teknisk fråga som påverkar prestanda, säkerhet, livslängd och underhållskostnader för hela solfångarsystemet. De vanligaste fel vi ser är: felaktig typ av bärare för en viss typ av tak, underuppskattning av fästningen (få fästen, fel material, inga förbehandlingar av övergångar), fel lutning eller riktning, bortse från statisk vindbelastning och bristande planering vid systemutbyggnad.

Det goda nyheten är att alla dessa fel kan undvikas genom korrekt produktval, noggrann läsning av monteringsanvisningen och – om du är i tvivel – konsultation med en expert. Om du planerar installationen och inte är säker på valet kan du titta igenom den kompletta sortimentet i kategorin fästning av solfångare och jämföra tillgängliga system enligt din situation.

För mer information om de enskilda installationsstegen rekommenderar vi artiklerna „Installation av solfångarställ på platt tak – steg för steg" och „Platt takställ mot skärtakställ mot vägg – jämförelse av system för montering av solfångare" – båda kommer att hjälpa dig att fatta beslut redan innan du beställer första komponenten.

Har du en fråga kring detta ämne?

Har du svårt att välja eller hanterar du en specifik situation i din bostad? Skriv till oss – vi hjälper gärna.

För- och efternamn Fyll inte i detta fält:

E-post

Meddelande