Vanliga frågor om lågtemperaturpannor med inbyggd varmvattenberedare

Vanliga frågor om lågtemperaturpannor med inbyggd varmvattenberedare

Lågtemperaturpannor med inbyggd varmvattenberedare tillhör bland de vanligaste lösningarna för uppvärmning och varmvattenberedning i bostadsbyggnader i Slovakien. Även om det handlar om en tekniskt ganska väl beprövad teknik med tiotal års tradition, stöter kunder och installationspersonal fortfarande på samma frågor – vad är en lågtemperaturpanna, varför har den en inbyggd varmvattenberedare, vilken volym varmvattenberedare ska man välja, vad är skillnaden mellan olika Thermona-modeller, vad händer om varmvattenberedaren koker ut, och hundratals andra praktiska frågor. I denna artikel har jag försökt samla ihop alla viktiga frågor som jag regelbundet svarar på vid kundkontakt, och svara på dem så att de ger en riktig orientering – inte bara en marknadsblad.

Vad är en lågtemperaturpanna och varför har den en "inbyggd varmvattenberedare"?

En lågtemperaturpanna är en gaspanna som arbetar med en uppvärmningsvattentemperatur typiskt i intervallet 40 – 75 °C, där dess konstruktion inte är optimerad för kondens av rökgaser (till skillnad från en kondenserande panna). Pannan förbränner naturgas eller propan-butan, och värmen överförs till uppvärmningssystemet via en värmesprång.

Uttrycket "inbyggd varmvattenberedare" betyder att pannan har en direkt integrerad varmvattenberedare för varmvatten (TUV) – alltså inte en extern stående varmvattenberedare, utan en behållare inbyggd inuti eller direkt under/över pannan. Volymen på varmvattenberedaren ligger oftast mellan 80 och 160 liter, vissa kombinationer når upp till 200 liter. Varmvattenberedaren värms indirekt – via pannans krets genom en inbyggd spiralvärmesprång – eller genom en kombination av pannans krets och en solkrets (vid modeller med två värmesprång).

Från installationsperspektiv är fördelen med ett enda kompakt utrymme istället för två separata att det spar plats i pannrummet, minskar antalet hydrauliska kopplingar och förenklar styrningen. Typiska produkter i denna kategori, som du hittar på atria.sk i sektionen med inbyggd varmvattenberedare, är till exempel Thermona THERM PRO 14 KX eller Thermona THERM 28 LXZ.A 5.

Vad är skillnaden mellan modellerna KX, TKX och LXZ?

I Thermonas sortiment stöter man på flera typposteringar som på första ögonkasten verkar komplicerade, men som har en enkel logik:

• KX – en grundläggande lågtemperaturpanna med inbyggd varmvattenberedare och ett enda spiralvärmesprång. Pannan är inte kondenserande, och varmvattenberedaren värms exklusivt av brännaren via pannans krets. Typiskt exempel: Thermona THERM PRO 14 KX. Finns också tillgänglig i en andra konfiguration – Thermona THERM PRO 14 KX (andra varianten) med en annan uppsättning tillbehör eller typ av rökgasavledning.
• TKX – samma grundplattform som KX, men varmvattenberedaren är utrustad med två spiralvärmesprång. Det undre värmesprånget är avsett för en solkrets (solfångare), det övre för pannans uppvärmning. Pannan kan alltså arbeta tillsammans med soluppvärmning av TUV. Exempel: Thermona THERM PRO 14 TKX och Thermona THERM PRO 14 TKX (andra varianten).
• LXZ – en högre effektklass (28 kW), panna med större varmvattenberedare och markant högre effekt för uppvärmning. Passar för större bostadsbyggnader, eller objekt med större behov av varmvatten. Exempel: Thermona THERM 28 LXZ.A 5.

För kunden är det avgörande beslutet enkelt: om du har eller planerar solfångare, väljer du TKX-varianten; om inte, räcker KX. Effektklassen (14 vs. 28 kW) beror av byggnadens värmeförluster och antalet personer i hushållet.

Vad jag ska tänka på vid val av pannaeffekt?

Pannaeffekten avgör hur mycket värme som kan levereras till uppvärmningssystemet per tidsenhet och samtidigt värma vatten i varmvattenberedaren. För ett villa med vanlig värmebehov 7 – 10 kW (nybyggt hus 120 m²) räcker en 14 kW panna fullt ut, för en äldre och sämre isolerad byggnad med behov 15 – 20 kW är en 28 kW modell lämplig. Viktig varning: att dimensionera pannan "med marginal" är inte alltid fördelaktigt – en för stark panna arbetar i korta tändningscykler (så kallad cyklisering), vilket försämrar verkningsgraden och brännarens livslängd.

En detaljerad genomgång av valprocessen inklusive konkreta beräkningar hittar du i artikeln Hur man väljer en lågtemperaturpanna med inbyggd varmvattenberedare: volym, effekt och driftstyp i Värmekunskapscentret.

Varför inbyggd varmvattenberedare och inte extern varmvattenberedare?

Detta är en av de vanligaste diskutera frågorna vid kundrådgivning. Svaret beror på den specifika situationen:

• Platseffektivitet: En inbyggd varmvattenberedare spar plats i pannrummet – enheten är kompakt, vanligtvis med storleken på en klassisk stående varmvattenberedare (bredd ca 60 – 70 cm, höjd 180 – 200 cm). En extern varmvattenberedare med 120-liter behållare tar dessutom ca 0,3 – 0,5 m² extra plats.
• Förenklad installation: Färre hydrauliska kopplingar, en regulator hanterar båda funktionerna – uppvärmning och TUV, vilket minskar risken för felaktig installation och servicekostnader.
• Nackdel – begränsad volym: En inbyggd varmvattenberedare har begränsad volym (80 – 160 l). För familjer med 4 eller fler personer och ökad TUV-behoj (2 badrum, stor badkar, etc.) kan en extern varmvattenberedare på 200 – 300 liter vara nödvändig.
• Nackdel – reparation: Vid fel på varmvattenberedaren (skuren anod, läckage i beredaren) kan bytet vara mer komplicerat än vid en separat extern varmvattenberedare.

I praktiken gäller: för en 3-personers familj i ett nybyggt hus med ett badrum och en dusch är en inbyggd varmvattenberedare på 100 – 120 l ett idealiskt lösning. För en 5-personers familj med två badrum och en duschhörna plus badkar bör man överväga antingen en modell med 160 l varmvattenberedare eller en kombination av panna och extern varmvattenberedare. Mer om volymberäkningar hittar du i artikeln Vilken volym varmvattenberedare behövs för ett villa eller lägenhet.

Hur fungerar prioriterad TUV-uppvärmning och varför är det viktigt?

Vid lågtemperaturpannor med inbyggd varmvattenberedare hanterar styrningen en viktig utmaning: pannan har en brännare som måste hantera två uppgifter – uppvärmning och TUV-uppvärmning. Lösningen är den så kallade prioriterade TUV-uppvärmningen.

Prioriterad TUV-uppvärmning innebär att när temperaturen i varmvattenberedaren sjunker under inställd nivå (t.ex. under 50 °C) ställer styrningen om pannan till TUV-uppvärmningsläge. Under TUV-uppvärmningen avbryts eller begränsas uppvärmningscirkulationen – pannan arbetar exklusivt eller prioriterat för TUV-uppvärmning. När den inställda temperaturen i varmvattenberedaren uppnås (t.ex. 60 °C) återgår systemet till uppvärmning.

Konsekvenser i praktiken: under vintern vid TUV-avtag (morgondusch, städning) kan utgående temperaturen i uppvärmningscirkulationen sänkas med 2 – 5 °C i 10 – 20 minuter. För de flesta hushåll är denna sänkning nästan omärkbar – radiatorerna har värmeinertian och rumstemperaturen sjunker inte. Problem uppstår endast vid underdimensionerad panna eller vid extremt hög TUV-behoj.

Vad är en magnesiumanod och varför ska jag kontrollera dess tillstånd?

En inbyggd varmvattenberedare är en ståltank med smalt eller inre motkorrosionslager. För att undvika snabb rostning av varmvattenberedaren är en offeranod av magnesiumlegering monterad inuti – en stav som elektrokemiskt "offrar" sig för väggarna i varmvattenberedaren. Anoden löses gradvis upp och skyddar stålväggarna mot korrosion.

Problemet uppstår när ägaren glömmer anoden och aldrig kontrollerar den. Efter 2 – 5 år (beroende på vattenkvalitet) kan anoden vara helt förbrukad. Från det ögonblicket börjar varmvattenberedaren rosta, vilket leder till rödaktigt vatten ur kranen, läckage i varmvattenberedaren och till slut till nödvändighet att byta hela pannan med varmvattenberedaren – vilket är flera gånger dyrare än att byta anoden för 20 – 40 €.

Berättigad kontrollintervall för anoden: varje 2:e år vid årsvis service av pannan. I områden med aggressivt (mjukt) vatten till och med en gång per år. Om anoden har förlorat mer än 2/3 av sin vikt, ska den bytas. Denna teman behandlas i detalj i artikeln Rost, vattenskala och varmvattenberedares anod – hur man förlängar pannans livslängd i Värmekunskapscentret.

Vilken är den verkliga livslängden för en lågtemperaturpanna med varmvattenberedare?

Vid vanlig underhåll och årsvis service (en gång per år) ligger livslängden för en gaspanna av märket Thermona mellan 15 – 25 år. Varmvattenberedaren är vanligtvis den svagare länken – vid försummad anod kan den krossas eller börja korrosion redan efter 10 år, vid noggrann underhåll kan den hålla 20 år och mer.

I praktiken har jag sett att den vanligaste anledningen till tidig byte av panna med varmvattenberedare inte är fel i brännaren eller värmesken, utan just en förskrämd eller sprickad varmvattenberedare. Näst vanligaste anledningen är försummad byte av expansionskärl och fel som orsakas av överhettningstryck. Om byten och vanliga fel hittar du artikeln Vanliga fel vid lågtemperaturpannor med varmvattenberedare och hur man upptäcker dem.

Hur lång tid tar det att värma upp varmvattenberedaren från kallt vatten?

Detta är en mycket praktisk fråga som många kunder vill ha en konkret numerisk svar på. Uppvärmningstiden beror på:

• volymen på varmvattenberedaren (t.ex. 100 l vs. 160 l)
• temperaturen på kallvattenintaget (sommarens ca 12 – 15 °C, vinters ca 6 – 10 °C)
• den inställda måltemperaturen (ofta 55 – 60 °C)
• pannans effekt (14 kW vs. 28 kW) och varmvattenberedarens spiralinneffektor

Orienterande värden för en 14 kW panna och en 100 liter varmvattenberedare: uppvärmning från 10 °C till 55 °C tar ca 25 – 40 minuter. En 160 liter varmvattenberedare med samma panna: 45 – 60 minuter. En 28 kW panna med en 160 liter varmvattenberedare: ca 25 – 35 minuter. Dessa tider gäller för en tom varmvattenberedare – i vanlig drift uppvärms den bara med 5 – 15 °C (t.ex. efter en dusch), vilket tar typiskt 10 – 20 minuter.

Viktig kommentar: varmvattenberedaren töms aldrig helt vid ett enskilt uttag – kallt vatten kommer inifrån botten och varmt tas ut från toppen. Vid en dusch med flöde 8 l/min och en 100 liter varmvattenberedare har du ca 12 minuters ren varmvatten tillgänglig, efter vilket temperaturen börjar sjunka – detta är mer än tillräckligt för en vanlig dusch.

Kan en lågtemperaturspanna med varmvattenberedare fungera utan uppvärmningssystem – endast som värmeväxling av vatten?

Ja, tekniskt sett är det möjligt och vissa kunder driver pannan så här t.ex. under sommarmånaderna, när uppvärmning inte behövs. Regulatorn Thermona gör det möjligt – uppvärmningscirkulationen stängs helt enkelt av (genom att sätta in sommarläge) och pannan arbetar exklusivt för att uppvärma varmvattenberedaren enligt inställningarna på varmvattenberedarens termostat.

Varning: vid långvarig sommarläge drift bör uppvärmningssystemet inte vara stillestående. Stående vatten i ledningarna kan överhettas vid oavsiktligt öppnande av cirkulationen och orsaka problem. Vissa Thermona-regulatorer tillåter inställning av automatisk fyllning av uppvärmningssystemet även under sommaren – detta rekommenderas att användas.

Hur fungerar modellerna TKX med solcirkulation? Värd det pengarna?

Modellerna TKX (t.ex. Thermona THERM PRO 14 TKX) har varmvattenberedaren utrustad med två spiralinneffektorer. Den undre effektorn är ansluten till solcirkulationen (platta eller vakuumkollektorer på taket), den övre effektorn till pannans cirkulation.

Funktionsprincip: solcirkulationen uppvärmer vatten i varmvattenberedaren under sommarmånaderna till 40 – 60 °C utan att brännaren behöver aktiveras. Om solenergin inte räcker (molnigt väder, nattid) upphettar pannan automatiskt varmvattenberedaren till önskad temperatur. Under sommaren täcker solkollektorerna (2 – 3 paneler för en familj med fyra personer) upp till 60 – 80 % av energiförbrukningen för varmvatten.

Ekonomisk återbetalningstid för solkollektorerna i kombination med TKX-beredaren: vid en installationskostnad på 2 500 – 4 000 € och en årsbesparing på 150 – 250 € på gas är återbetalningstiden 10 – 18 år, vilket vid en systemlivslängd på 25 år är ekonomiskt motiverat. En mer detaljerad genomgång av ämnet finns i artikeln Hur man ansluter solkollektorer till lågtemperaturspannor med Thermona-beredare.

Vilka krav finns på installationsplatsen?

Lågtemperaturspannor med inbyggd varmvattenberedare är typiskt av stående typ – enhetens höjd varierar mellan 170 cm och 200 cm, bredden 60 – 70 cm, djupet 60 – 70 cm. Till jämförelse, Thermona THERM 28 LXZ.A 5 har mått cirka 600 × 700 × 1 900 mm. Det är alltså en enhet som i storlek jämförs med en kylskåp.

För pannrum gäller tekniska normer: minsta pannrumsvolym för pannor upp till 14 kW är 1,5 m³, rekommenderad 7,5 m³ för bekväm service. Pannan måste vara ventilerad (fönster eller ventilationsöppning minst 150 cm²), måste ha tillgång till brännvärme eller turboversion med sluten spalning (oavsett utrymme). Golvplattan måste vara icke-brännbar, pannan får inte installeras i ett sluten ventilationsutrymme utan godkänd turboversion.

Mer om kraven på utrymmet finns i artikeln Lågtemperaturspanna med varmvattenberedare – krav på pannrum, mått och utrymme.

Är en lågtemperaturspanna med varmvattenberedare sämre än en kondenserande panna? Värd det pengarna att byta till kondenserande?

Detta är den vanligaste frågan vid beslut om köp. Kortfattat: en kondenserande panna har högre verkningsgrad (95 – 109 % enligt mätmetodik), en lågtemperaturspanna uppnår 88 – 92 %. Skillnaden i gasförbrukning vid samma effekt är 8 – 15 % till fördel för kondenserande panna.

Men var noga med kontexten: en kondenserande panna utnyttjar kondenseringens fördelar endast när returtemperaturen är tillräckligt låg (under 57 °C). Om du har gamla järnradior inställda till 70/50 °C kondenserar kondenserande panna endast delvis och besparingen är mycket mindre. I golvvärme eller moderna system med lågtemperaturinställning är kondenserande panna tydligt bättre.

Prisklyftet mellan lågtemperaturs- och kondenserande panna med varmvattenberedare är typiskt 500 – 1 500 € vid samma beredarevolym. Vid en gasförbrukning på 2 000 m³/år och en besparing på 12 % blir det 80 – 120 € årlig besparing – investeringsåterbetalningstiden blir alltså 5 – 12 år. För nya hus med golvvärme är en kondenserande panna tydligt värd det. För gamla hus med bytbara radiatorer kan en lågtemperaturspanna vara ekonomiskt fördelaktigare. En detaljerad jämförelse finns i artikeln Kondenserande vs. lågtemperaturspanna med varmvattenberedare: vilken är mest lönsam.

Kan pannan arbeta med varmvattenberedning hela natten utan inställningsändringar?

Ja, Thermona-regulatorer tillåter inställning av tidsprogram för varmvattenberedning. Rekommenderad praxis: ställ in nattuppvärmning av varmvattenberedaren (t.ex. från 22:00 till 6:00) vid billigare elpris – detta gäller pannan som helhet, inte eluppvärmning, men det kan vara fördelaktigt att flytta prioritet för varmvattenberedning till natten, så att varmvattenberedaren är fullt uppvärmd på morgonkvisten utan att belasta morgonspetsen. Denna inställning är standardfunktionen i regulatorn i alla Thermona THERM PRO-modeller.

Hur ställer man in vattentemperaturen i varmvattenberedaren?

Rekommenderad temperatur för varmvattenberedaren är 55 – 60 °C av hygieniska skäl – vid denna temperatur dör legionella (Legionella pneumophila), bakterien som kan multiplicera sig i varm stående vatten. Inställning under 50 °C är riskabelt ur hygienisk synvinkel.

Om din varmvattenberedare är inställd på 55 °C och kranen känns för varm, räcker det att justera den termostatiska kranarmaturen vid varmvattenberedaren (jag rekommenderar installation av en antiskaldventil inställd på 42 – 45 °C). Så håller du varmvattenberedaren hygieniskt säker, men får en behaglig temperatur vid kranen.

Vissa regleringsenheter från Thermona erbjuder en automatisk „anti-legionella"-cykel: en gång per vecka (typiskt nattetid) upphettas varmvattenberedaren till 70 °C i en timme och återgår sedan till normal temperatur. Det är en smart funktion som jag rekommenderar att aktivera.

Vilka är de vanligaste fel vid installation av värmepanna med inbyggd varmvattenberedare?

Från min långvariga serviceerfarenhet har jag sammanställt en lista över fel som jag ofta ser:

• Felaktigt dimensionerat expansionskärl: Expansionskärl måste dimensioneras för vattenvolymen i hela systemet inklusive volymen i varmvattenberedaren. Många installatörer glömmer att inkludera varmvattenberedaren i beräkningen, vilket orsakar upprepade utsläpp via säkerhetsventilen.
• Saknad eller felaktigt inställd säkerhetsventil för varmvattenberedaren: Varmvattenberedaren måste ha sin egen säkerhetsventil (typiskt inställd på 6 bar) och denna ventils utsläpp måste leda till ett säkert ställe. Om utsläppet går till ett slutet utrymme utan avlopp, orsakar det en översvämning vid öppning.
• Saknad eller felaktigt inställd återstängningsventil för kallvatteninlopp till varmvattenberedaren: Utan återstängningsventil trycker varmvattenberedarens vatten tillbaka i kallvattensystemet vid temperaturökning, vilket orsakar tryckproblem och hygieniska problem.
• Obefintlig eller oisolerad returledning från varmvattenberedaren: Returledningarna från varmvattenberedaren måste vara korrekt termiskt isolerade för att undvika onödiga värmebortsläpp.
• Felaktigt inställd panna vid solfångaranslutning (TKX): Vid modellen TKX måste regleringen koordineras med solregulatorn, annars stör soluppvärmningen och pannans uppvärmning varandra.

En detaljerad installationsguide med kontrollchecklista hittar du i artikeln Installation av lågtemperatursystem med inbyggd varmvattenberedare: steg för steg och vad du behöver veta.

Hur mycket kostar regelbunden service och vad ingår?

Årsvis service av en lågtemperatursystem med varmvattenberedare tar vanligtvis 60 – 90 minuter och omfattar: rengöring och kontroll av brännaren, mätning av förbränningsgaser (analys av CO, CO₂, temperatur på förbränningsgaser), kontroll av tryck i uppvärmningssystemet, kontroll av expansionskärl, kontroll av säkerhetsventilen, kontroll av varmvattenberedaren inklusive anod, kontroll av packningar och hydrauliken, samt registrering i serviceboken.

Pris beroende på servicefirma och region: 60 – 120 € exkl. moms för en komplett kontroll (utan reservdelar). Byte av anod i varmvattenberedaren: 40 – 80 € inkl. material. Avkalkning av varmvattenberedaren: 80 – 150 € beroende på omfattning. Totala årsutgifter för underhåll: 100 – 200 €, vilket i ljuset av anläggningens livslängd är en investering för att undvika problem som kostar tusentals euro.

En plan för regelbundet underhåll och detaljerad beskrivning av varje åtgärd hittar du i artikeln Underhåll och service av lågtemperatursystem med varmvattenberedare: vad och hur ofta du ska kontrollera.

Vanliga frågor (FAQ)

Kan jag ansluta en lågtemperatursystem med varmvattenberedare till mitt befintliga golvvärmesystem?

Ja, lågtemperatursystemet är kompatibelt med golvvärmesystemet ur synvinkel av vattentemperatur (40 – 55 °C), som typiskt kräver 35 – 45 °C. Det räcker att kontrollera att pannans reglering tillåter inställning av låga utgångstemperaturer och att cirkulationspumpen är korrekt dimensionerad för golvvärmesystemet. Modellerna från Thermona THERM PRO gör detta utan problem.

Vad händer om anoden i varmvattenberedaren går tom och jag inte märker det?

Varmvattenberedaren börjar rodera inifrån – stålverket reagerar med vatten och syre, bildar bruna sedimenter i vatten och gradvis roder stensidan. Första synliga tecknet är brunt vatten ur kranen, eventuellt rödaktig lukt. Om du inte agerar kan varmvattenberedaren börja läcka – vatten tränger in i isoleringen, skadar närliggande utrustning och till slut kräver utbytet av hela pannan. Därför är kontroll av anoden varje andra år under årsvis service en absolut nödvändighet.

Jag har en 120-liters varmvattenberedare, men efter morgonbad (2 personer) kallnar vatten. Är varmvattenberedaren för liten?

En 120-liters varmvattenberedare borde räcka för 2 personer – 2 bad på 8 minuter förbrukar ca 80 – 100 liter varmvatten (blandat med kallt). Problemet är troligen inte volymen i varmvattenberedaren, utan inställningen av temperaturen eller uppvärmningshastigheten. Kontrollera: (1) Vilken temperatur är inställd i varmvattenberedaren? Den bör vara 55 – 60 °C. (2) Fungerar prioritetsfunktionen för varmvatten? (3) Är varmvattenberedaren belagt med värksten, vilket minskar effektiviteten hos värmesken? Ring serviceingenjör för diagnostik.

Finns det skillnad mellan första och andra versionen av Thermona THERM PRO 14 KX?

Modellerna Thermona THERM PRO 14 KX och THERM PRO 14 KX (andra versionen) skiljer sig typiskt antingen i typ av rökgasavledning (t.ex. B23 vs. C33 turboversion med koaxial avledning), eller i mängden tillbehör i grundpaketet, eller i versionen av regleringsenheten. Exakta skillnader bör du alltid kontrollera i aktuella tekniska specifikationer eller med säljrådgivare – tillverkaren kan uppdatera dessa detaljer under modellåret.

Kan en panna med inbyggd varmvattenberedare fungera utan cirkulationskrets för varmvatten?

Ja, cirkulationskretsen för varmvatten är en valfri tillägg, inte en nödvändighet. Utan cirkulation måste du vänta varje gång du öppnar kranen med varmvatten tills kallt vatten i ledningarna från varmvattenberedaren ersätts med varmt (s.k. „första literne"). Om avstånden i huset är stora (t.ex. pannrum i källaren, badrum på övre våningen) minskar cirkulationen väntetiden för varmvatten. Cirkulationspumpen ansluts via en specialreglerad krets, typiskt med tidsinställning för att inte fungera kontinuerligt. Pannor från Thermona stöder denna funktion standardmässigt.

Hur länge håller expansionskärl i systemet med inbyggd varmvattenberedare och när ska det bytas?

Expansionskärl (tryckmembran) har en livslängd på typiskt 7 – 12 år. En defekt visar sig genom upprepade utsläpp via säkerhetsventilen, eftersom kärlet förlorar sin funktion att dämpa trycksvängningar. Kärets tillstånd kontrollerar varje serviceingenjör vid årsvis kontroll – genom mätning av förstetryck (lufttrycket i delen utan vatten bör vara ca 1 – 1,5 bar för de flesta system). Byte av expansionskärl (8 – 18 liter) kostar 50 – 120 € inkl. arbete och är en investering som förhindrar dyra fel.

Sammanfattning

Lågtemperatursystem med inbyggd varmvattenberedare är en länge beprövad, tillförlitlig teknik som vid rätt val, professionell installation och regelbundet underhåll kan tjäna 15 – 25 år utan problem. Nyckeln till nöjdhet med denna utrustning är korrekt dimensionering (effekt av pannan + volym i varmvattenberedaren), kvalitativ installation enligt gällande normer och en disciplinerad serviceplan – särskilt kontroll av anoden och expansionskärl.

Om du överväger soluppvärmning erbjuder modellerna Thermona THERM PRO 14 TKX eller Thermona THERM PRO 14 TKX (andra versionen) en inbyggd andra värmesken utan behov av extern varmvattenberedare och är ett elegant lösning för dem som vill kombinera gas med solenergi. För större hus med högre krav är val Thermona THERM 28 LXZ.A 5 med större varmvattenberedare och 28 kW effekt.

Mer information från VetaCentrum: detaljerad jämförelse med kondenserande pannor, handledning för val av varmvattenberedarens volym, serviceprocesser och andra praktiska ämnen finns tillgängliga i andra artiklar i denna sektion. Om du har tvivel om ett specifikt lösning för ditt hus, kontakta säljrådgivare – rätt val vid köp spar mycket mer än pannans pris själv.

Har du frågor kring denna tematik?

Vet du inte vilken lösning som passar bäst eller har du en specifik situation i din bostad? Skriv gärna till oss – vi hjälper gärna.

För- och efternamn Fyll inte i detta fält:

E-post

Meddelande