Buffertank vs varmvattenberedare: skillnaden mellan dem och varför de inte är samma sak

Nästan varje vecka stöter vi på samma missförståelse hos oss på atria.se: kunden beställer en "stor vattentank" och menar antingen en buffertank eller en varmvattenberedare – medan båda enheterna ser likadana ut ute (cylindrisk ståltank, isolering, några anslutningar), gör de helt olika jobb. Att förväxla dessa två komponenter vid utformning av uppvärmningssystemet tillhör de vanligaste anledningarna till att man efter flera års drift klagar på bristande varmvatten, på värmepannan som slås på och av för ofta, eller tvärtom på buffertanken som aldrig riktigt kommer till användning. I denna artikel förklarar vi skillnaden praktiskt, med reella siffror och typiska driftsituationer, utan att vi försöker sälja något – i kategorin buffertankar har vi just nu inga varor i lager, så vi kan fokusera helt på att du ska förstå principen och kunna fatta ett rätt beslut när du köper utrustningen någonstans.

Vad är en buffertank och vad gör den i systemet

Buffertanken (ibland kallad "utjämningsbehållare" eller på engelska "buffer tank") är en isolerad ståltank fylld med uppvärmningsvatten som fungerar som en värmeenergilager för uppvärmningssystemet – alltså för radiatorer, golvvärme eller ventilationsenheter. Det handlar inte om dricksvatten och man drar aldrig vatten direkt från den för tvätt eller dusch. Den enda uppgiften är att lagra värme som genereras av källan (värmepanna, värmepump, spis med värmesken, solfångare) och successivt överföra den till uppvärmningssystemet enligt husets aktuella behov.

Typiskt volym för buffertanken i ett vanligt bostadshus ligger mellan 500 och 1 500 liter, vid fastbränslepannor (trä, kol) rekommenderas ofta 800 till 1 000 liter per brännplåt för att pannan ska kunna brinna på full effekt och att överskottsvärmen lagras istället för att gå upp i kaminen vid tyst, ineffektivt bränning. Vid värmepumpar väljs volymen mindre, vanligtvis 200 till 500 liter, eftersom det handlar mer om hydraulisk separation av system och minskad antal startar av kompressorn än om en riktig långvarig värmeakku.

En viktig egenskap hos buffertanken är den så kallade temperaturstratifieringen (lagerdelen) – varmare vatten håller sig naturligt sett uppe, kallare nere, och ett väl utformat system av anslutningar (fler in- och uttag vid olika höjder i tanken) utnyttjar detta lager för att källan alltid ska suga in kallaste vattnet nereifrån och uppvärmningssystemet ska ta upp varmaste vattnet ovanifrån. Därför kan buffertanken arbeta inom ett brett temperaturintervall, vanligtvis från 35 °C (lågtemperaturlägggolv) upp till 80–85 °C (radiatorer vid fastbränslepanna under intensivt bränning).

Vad är en varmvattenberedare och vad gör den

Varmvattenberedaren (ofta kallad varmvattenberedare, även om "varmvattenberedare" tekniskt sett mer betyder en elvärmande enhet) är en behållare där dricksvatten uppvärmes och förvaras för direkt användning i hemmet – duschning, badning, tvätt av skor, tvätt. Till skillnad från buffertanken är varmvattenberedaren tillverkad av material som är lämpligt för kontakt med dricksvatten (oftast smältad stål eller rostfritt stål) och måste uppfylla hygieniska normer inklusive skydd mot legionella.

Just legionella är anledningen till att varmvattenberedaren inte kan fungera inom samma breda temperaturintervall som buffertanken. Denna bakterie multiplicerar sig bäst vid temperaturer 25–45 °C och det är därför nödvändigt att varmvattenberedaren regelbundet (det rekommenderas minst en gång per vecka, många system gör det automatiskt en gång per natt) når minst 60 °C i hela volymen, idealiskt kortsiktigt även 65–70 °C, för att eventuella bakterier ska dö. Vanlig drifttemperatur för varmvattenberedaren är 55–60 °C, vilket samtidigt är temperaturen vid vilken vattnet är behagligt att blanda med kallt vatten vid avtag.

Typisk volym för varmvattenberedaren i ett bostadshus beror på antalet personer och hemmets vanor: för 2–3 personer räcker 120–150 liter, för en vanlig fyrapersonersfamilj rekommenderas 150–200 liter, för större hem med flera badrum eller badkar 200–300 liter. Vid indirekt uppvärmda varmvattenberedare (med värmesken ansluten till panna eller värmepump) blir en viktig parameter också värmeskenens yta, som avgör hur snabbt varmvattenberedaren kan värmas upp efter en större avtag (till exempel efter att man fyllt ett badkar).

De viktigaste skillnaderna i översikt

Följande tabell sammanfattar de viktigaste skillnaderna mellan de två enheterna, som vi beskrivit ovan:

Förväxling av de två enheterna är inte möjlig – buffertanken kan inte användas för beredning av dricksvatten och tvärtom är varmvattenberedaren inte lämplig för utjämning av värmekällans effekt. Vid utformning av systemet ska du alltså alltid räkna med att du kan behöva båda enheterna samtidigt, var och en för sitt syfte.

Har du en fråga om denna teman?

Kan du inte bestämma dig eller har du en specifik situation i ditt hem? Skriv till oss – vi hjälper gärna.