Brunnar och tankar för vattenbrunnar - så väljer du

Vem som en egen brunn eller borrad hål så är man snart inne på samma fråga: var ska pumpningsutrustningen placeras, hur skyddar man den mot frost och smuts och vilken brunn eller kammare man egentligen ska köpa för att den ska passa just den aktuella brunnens eller borrhållets mått. På första ögonkastet verkar det som en enkel, nästan byggmässig detalj – i verkligheten är det ett beslut som påverkar hela vattenanläggningens livslängd i 20–30 år framåt. Felvalt eller felplacerat hål är en av de vanligaste orsakerna till att pumpen eller tryckkärlen går sönder tidigare – frusning, vatteninflöde, kondens och mekaniskt skadat rörverk är helt vanliga scenarier i praktiken.

I denna artikel går vi igenom vilka typer av kammare och brunnar som används i praktiken för brunnar och borrhål, vilka mått och djup som är meningsfulla, hur en plastkammare skiljer sig från betongringar, när det är värt att investera i en självbärande konstruktion och hur man väljer även de anslutande komponenterna – pump, tryckkärl och tillbehör. Målet är att du ska kunna fatta beslutet själv, utan att behöva lita endast på säljarens rekommendation.

Funktionen med brunnshålet

Brunnshålet vid en brunn eller ett borrhål har i princip tre funktioner. Den första är skydd – det skyddar pumpen, rörverket, armaturen och eventuellt även tryckkärlen mot frost, regnvatten, spillvatten från marken och mekanisk skada (till exempel vid körning av trädgårdsmaskiner eller gräsklippning). Den andra är tillgänglighet – det gör det bekvämt att få serviceåtkomst till ventiler, backventiler, mätningsutrustning eller till själva pumpen utan att man behöver gräva upp gräset. Den tredje, ofta undervärderade funktionen är att upprätthålla rätt temperatur och fuktighet i utrymmet där utrustningen arbetar – kondens i fuktig, oventilerad miljö kan skada elektroniken lika pålitligt som frost.

Vid borrhål blir hålet dessutom ofta det enda fysiska tillgängliga stället där borrhuvudet, nivåmätutrustningen och pumpens styrelement finns – därför är det viktigt att räkna med tillräckligt med inre utrymme redan vid val, inte först vid installationen.

Plastkammare mot betongringar mot kompositkammare

På marknaden stöter man i praktiken på tre grundläggande typer av konstruktioner för brunnar och vattenmätare/pumpningsändamål: plastkammare (oftast polypropylen eller polyetylen), betongringar och kompositkammare (glasfiber). Varje typ har sitt användningsområde och ingen är universellt bäst – det beror på djupet, markvattenytan, tillgängligheten till utrustning på plats och budgeten.

Plastkammare

Plastkammare, till exempel cirkulära självbärande konstruktioner med mått cirka 1300x1000 mm, är idag den vanligaste lösningen för villafastigheter. Huvudfördelen är vikten – en sådan kammare väger cirka 15–25 kg, vilket i praktiken betyder att två personer kan placera den utan kräns eller tung utrustning. Den självbärande konstruktionen betyder dessutom att kammaren tålar markbelastning och kräver inte extra formstötning eller betongning av väggen (varierar mellan produkter, kontroller alltid bärighet för locket om fordon eller maskiner ska röra sig över kammaren).

Ett exempel på en sådan lösning är vattenmätarkammare cirkulär PP 1300x1000 plast, självbärande – en typisk representant för kategorin, som man stöter på ofta vid villafastigheter:

Vattenmätarkammare cirkulär PP 1300x1000 plast, självbärande – lämplig som plats för pump, ledning och armatur vid brunn eller borrhål, självbärande konstruktion utan behov av betongning, låg vikt möjliggör installation utan kräns. Pris från 261,40 €.

Nackdelen med plastkammare är lägre motståndskraft mot uppliftning av grundvatten, om marken har hög grundvattennivå – en tom plastkammare kan faktiskt "tryckas ut" ur marken, om den inte är korrekt belastad eller fastsatt. Därför rekommenderas betongning av botten eller val av tyngre konstruktion vid fastigheter med hög grundvattennivå.

Betongringar

Klassiska betongringar är fortfarande vanliga särskilt vid äldre realisationer eller där hög vikt och motståndskraft mot uppliftning är nödvändiga. En ring med inre diameter cirka 1000 mm väger vanligtvis 150–300 kg beroende på höjd och väggstyrka, vilket betyder att installationen kräver kräns eller åtminstone traktorns grävande – det går knappt att hantera själv. Fördelen är hög vikt (ringen trycker sig inte själv ut) och god motståndskraft mot mekanisk belastning. Nackdelen är arbetsintensiv installation, risken för sprickor vid marknedslag och sämre tätning mellan enskilda ringarna – just ogenomskinliga förbindelser är i praktiken den vanligaste källan till regnvatteninflöde i kammaren.

Kompositkammare (glasfiber)

Kompositkammare och -tankar kombinerar fördelarna hos båda tidigare lösningarna – de är lättare än betong, men samtidigt mer motståndskraftiga mot uppliftning och mekanisk belastning än tunnväggig plast. Priset är vanligtvis högre, därför dyker de ofta upp vid djupare installationer (över 2 m) eller vid borrhål med högre grundvattennivå, där plastkonstruktionen inte räcker till.

Följande översikt sammanfattar en orientering jämförelse av alla tre typerna – vikten är alltid orientativ för den vanliga storleken som används vid villafastigheter (diameter cirka 1000–1300 mm):

Välja kammartyp är alltid en kompromiss mellan pris, vikt och nivån av grundvatten på fastigheten – vid hög grundvattennivå är det alltid värt att gå för tyngre eller betongad konstruktion, även till priset av en högre investering, eftersom en uttryckt kammare är en mycket dyrare problem än skillnaden i inköpspris.

Om du har en specifik beställning, skriv gärna in borrhålets djup och information om grundvattennivån på tomten – vi hjälper gärna med att välja rätt typ av brunn.

Har du frågor om detta ämne?

Vet du inte vad du ska välja eller har du en specifik situation i din bostad? Skriv gärna till oss – vi hjälper gärna.