Fördelarskåp - vilken storlek

Vi håller fortfarande på att förbereda produkter.

Men du kan titta på andra kategorier.

Fördelaraskrinan verkar först påverkan som en obetydlig detalj - en bit plåt eller plast, där fördelaren gömmer sig för att inte synas. I praktiken är det dock en av de vanligaste platserna där fel begås vid byggande eller renovering, vilket endast kan åtgärdas genom att slå sönder. Skrinet köps eller monteras i väggen redan innan det är klart hur många varv fördelaren kommer att ha, vilket tillbehör som kommer att monteras in och om något kommer att läggas till i framtiden. Resultatet blir ofta en skrin som inte rymmer fördelaren fysiskt, eller som bara rymmer den med noll marginal för service, elektrotermiska huvuden eller framtida utvidgning.

I denna artikel går vi igenom vad skrinets storlek för fördelaren bero på, vilka dimensioner som är vanliga i praktiken för 2- till 6-vägsfördelare, skillnaden mellan väggmonterad och inbyggd skrin i förhållande till nödvändigt utrymme, och med konkreta exempel från installationspraktiken visar vi var felet ofta sker. Målet är att du ska kunna beställa eller förbereda väggen för skrinet redan innan fördelaren kommer till bygget - inte först när det visar sig att den inte rymmer.

Varför kan man inte uppskatta skrinets storlek "med blotta ögat"

Fördelaren för golvuppvärmning eller blandade system (radiatorer + golvuppvärmning) är inte en ensam bit - den består av själva fördelaren (ofta två rör, till- och avledningsrör, med uttag för varje varv), armaturer på båda sidorna (kulventiler, eventuellt med termometer), flödesmätare för varje varv och ofta även elektrotermiska huvuden, som monteras på ventilhuvuden och kopplas till rumstermostater eller centralstyrning. Varje sådan del tar plats - inte bara i bredd, utan också i djup och höjd.

En vanlig fel vid uppskattning "med blotta ögat" är att man bara räknar med själva fördelarens kropp, alltså med längden på den metalliska delen som man ser på produktbilden. I verkligheten måste man också räkna med utrymme för:

armaturer och anslutningsmaterial på båda ändarna av fördelaren (ofta 5-8 cm extra på varje sida jämfört med själva kroppens längd),
elektrotermiska huvuden, som ger cirka 4-5 cm extra höjd/djup jämfört med en vanlig kran utan huvud,
rör som kommer in i skrinet från botten, sidan eller toppen (beroende på hur de leder genom golv eller vägg),
serviceutrymme för händer - så att du kan vrida på kranen, dra åt flödesmätaren eller koppla loss huvuden utan att behöva ta ut hela fördelaren ur skrinet.

När dessa marginaler inte räknas med blir resultatet en fördelare som "rymmer" i skrinet, men där dörrarna inte går att stänga, eller som bara går att stänga med avslagna huvuden som sen krockar med plåten när man stänger. I praktiken har vi sett fall där väggen måste skäras om helt, eftersom skrinet beställdes enligt "katalogmått" utan marginal - en sådan åtgärd kan på bygget innebära en förlorad arbetsdag och sprickor i gipsen runt.

Från vad beror skrinets bredd - antalet varv

Den viktigaste parametern som bestämmer skrinets bredd är antalet varv i fördelaren. Varje varv innebär en ny uttag med kran och flödesmätare på tillförselssidan och en ny kran (eventuellt med huvud) på avledningsrörssidan. Avståndet mellan varje uttag är cirka 50 mm för vanliga rostfria fördelare, så med varje ytterligare varv ökar den nödvändiga längden på fördelaren cirka med den mängden, plus marginal för armaturer vid kanterna.

I praktiken ser det ut ungefär så här för vanligt tillgängliga fördelare (2 till 6-vägsutföranden) - det gäller typiska, avrundade värden som används vid planering av skrin, inte exakt teknisk specifikation för en viss produkt:

2-vägsfördelare - nödvändigt skrinbredd från ca 550 mm
3-vägsfördelare - nödvändigt skrinbredd från ca 650 mm
4-vägsfördelare - nödvändigt skrinbredd från ca 750 mm
5-vägsfördelare - nödvändigt skrinbredd från ca 850 mm
6-vägsfördelare - nödvändigt skrinbredd från ca 950 mm

Dessa värden är en undre gräns, alltså "täta" - vi rekommenderar alltid att man lägger till minst 5-10 cm extra marginal, särskilt om väggen inte planeras att bytas och man vill ha möjlighet att utvidga fördelaren eller t.ex. lägga till en blandningsmodul för golvuppvärmning, som tar ytterligare plats i skrinet jämfört med själva fördelaren.

Följande diagram visar denna ökande relation mellan antalet varv och den nödvändiga skrinbredden:

Om du planerar att utöka golvuppvärmningen t.ex. i en annan lokal i framtiden, eller om du inte är säker på det slutgiltiga antalet varv (vanligt vid stegvis renovering av hus per rum), rekommenderar vi att du väljer en skrinstorlek en "storlekskategori" större än vad du behöver just nu - t.ex. en skrin för en 4-vägsfördelare även om du just nu monterar en 3-vägsfördelare. Skillnaden i pris på skrinet är försumbar jämfört med kostnaden för att senare utöka uttaget i väggen.

Exempel från praktiken - köp av varv i etapper

Vid en renovering av ett villahus som vi följde beställde investeraren först enbart en 2-vägsfördelare för badrummet och korridoren med tanken att lägga golvuppvärmning i vardagsrummet och köket "senare, när pengarna räcker". Skrinet monterades exakt efter 2-vägsfördelaren, alltså cirka 550 mm. Två år senare, när utvidgningen kom, visade det sig att det inte gick att lägga till något ytterligare varv i det ursprungliga skrinet - det fanns helt enkelt ingen plats. Lösningen blev att montera en andra, separat skrin bredvid den ursprungliga, vilket innebar ytterligare ingrepp i väggen, ytterligare rörledningar och ett mindre överskådligt lösning än om man från början valt en större skrin med marginal.

Djupet på skrinet - var felet ofta sker

Medan skrinets bredd kan relativt enkelt härledas från antalet varv, är djupet en parameter som ofta glöms - och just här uppstår de största problemen, eftersom skrinets djup bestäms av väggen eller väggskivan, alltså något som är svårt att ändra efter att den är uppförd.

Skrinets djup måste räkna med följande lager (från skrinets baksida mot dörrarna):

fördelaren själv inklusive armaturer på till- och avledning,
elektrotermiska huvuden, om de monteras (ger cirka 40-50 mm extra djup jämfört med en ren kran),
marginal för kabeldragning till huvudena och framtida manövrering (minst 15-20 mm),
dörrarna till skrinet med sina ramar (flera centimeter för yttre skrin, mindre för inbyggda dörrar).

En vanlig fel är att man förbereder fönsteröppningen eller murhål i djupet "exakt enligt fördelaren utan huvuden" – alltså enligt uppgiften som investeraren eller installatören såg i katalogen för fördelarens egen kropp. När man senare monterar elektrotermiska huvuden (till exempel för rumsstyrning via termostat), upptäcker man att skåpsdörrarna inte längre går att stänga, eftersom huvudena stick ut för mycket.

Vi rekommenderar ungefär att räkna med en djup på fönsteröppningen i väggen minst 110–120 mm, om man planerar att använda elektrotermiska huvuden på delar eller alla områden – även om själva fördelarens kropp är smal. Om huvudena inte alls monteras (till exempel vid manuell styrning av områdena), räcker det oftast med en djup om ca 80–90 mm.

Infästad mot ytvägg – skillnaden i krav på utrymme

Väljan mellan infästad skåp (monterad i väggen) och ytväggsskåp (monterad på ytan av väggen) påverkar direkt hur man räknar ut det nödvändiga utrymmet:

Infästad skåp kräver ett fönsteröppning i murverket eller gipskartongväggen exakt efter mått – bredd, höjd och djup måste förberedas innan väggen putsas eller plaseras. Fördelen är att det är estetiskt (endast dörrarna sticker ut från väggen), nackdelen är att eventuella fel i uppskattningen bara kan korrigeras genom att slå sönder eller klippa väggen.
Ytväggsskåp monteras direkt på väggens yta, så det kräver ingen förändring av murverket – det räcker med en fri vägg och rörledning (vanligtvis från golvet). Denna lösning är mindre krävande i planeringsaspekten, eftersom skåpet kan bytas ut mot ett större senare utan att skada väggen, men skåpet stick alltid ut lite i rummet (vanligtvis 12–15 cm från väggen).

Vid renoveringar, där antalet områden inte är säkert eller där arbetet sker i etapper, kan det vara fördelaktigt att överväga ytväggsskåp just på grund av denna flexibilitet – det kan bytas ut utan att slå sönder väggen. I nybyggnader, där antalet områden är känt från upphettningens projekt, är infästad skåp vanligare på grund av utseendet.

Rekommenderad procedur vid val av skåp

För att undvika situationen, där skåpet inte passar till fördelaren eller tvärtom, rekommenderar vi att man följer denna ordning – först fördelaren och dess tillbehör, sedan skåpet, och till sist förberedelse av väggen eller fönsteröppningen:

Hur djupet förändras med elektrotermiska huvuden

Följande schema visar den verkliga skillnaden i nödvändigt djup för infästad skåp – utan elektrotermiska huvuden och med dem. Som man ser, är skillnaden cirka 30–40 mm, vilket på första ögonkast verkar liten, men just denna skillnad orsakar ofta att skåpets dörrar inte går att stänga efter installationen av huvudena.

Höjd på skåpet

Höjd är en parameter som man ofta tänker minst på vid planeringen, eftersom den förändras lite oavsett antalet områden – själva fördelarens kropp har alltid ungefär samma höjd beroende på rör och armaturer. Rekommenderad inre höjd för skåpet är cirka 450 mm. Denna höjd ökar dock om man monterar en blandningsmodul för golvuppvärmning i skåpet (pumpgrupp med trevägsventil, som sänker vattentemperaturen från värmepannan till en temperatur som passar golvuppvärmning) – i sådana fall måste man räkna med en höjd över 550 mm, eftersom blandningsgruppen ofta monteras ovanpå eller intill själva fördelaren.

Om du redan från början vet att du ska kombinera fördelare med blandningsmodul är det ytterligare ett skäl att välja skrin med reserv – att senare lägga till en blandningsgrupp i ett skrin som endast varit tänkt för just fördelaren är en av de vanligaste anledningarna till byggnadens extra förändringar.

Rekommenderade produkter till ämnet

Vid val av skrinets storlek är det en god idé att utgå direkt från den specifika fördelare du planerar att använda – nedan är exempel på vanliga rostfria fördelare och tillhörande tillbehör som direkt påverkar nödvändiga skrinmått.

Rostfri fördelare 2-vägs för golvuppvärmning – den minsta vanliga modellen, som räcker till med ett skrin på ca 550 mm i bredd. Bra för mindre lägenheter eller enskilda rum (t.ex. badrum + korridor). Pris från 53,68 EUR.

Rostfri fördelare 3-vägs för golvuppvärmning – en populär medelstorlek, som kräver ett skrin på ca 650 mm i bredd. En god val om du planerar att lägga till ytterligare en cirkel i framtiden – vid denna storlek är det en god idé att direkt beställa ett skrin en kategori större. Pris från 69,39 EUR.

Rostfri fördelare 4-vägs för golvuppvärmning – en vanlig val för ett mindre bostadshus eller lägenhet med flera uppvärmda rum, nödvändigt skrinbredd från ca 750 mm. Vid detta antal cirkel är det ofta en skrin med tydligt större djup som behövs, särskilt om man planerar att installera eltermiska huvuden på alla cirkel. Pris från 85,32 EUR.

Eltermisk huvud 230 V – just detta är det vanligaste elementet som gör att skrindjupet inte räcker. Om du planerar rumstyrning, räkna med minst 110–120 mm djup istället för 80–90 mm utan huvuden. Pris från 16,36 EUR/st.

Eltermisk huvud 24 V – en lågspänningsalternativ till 230 V-huvuden, som beter sig lika bra vad gäller krav på skrindjup, så samma rekommendation om reservdjup gäller. Pris från 16,36 EUR/st.

Avansa 2003 – rumstermostat som ansluts till eltermiska huvuden i fördelarskrinet. När man planerar kabeldragning till skrinet bör man räkna med reservplats för ledning och kopplingsplats för denna typ av styrning. Pris från 20,05 EUR.

Praktiska tips direkt från installationer

Skapa alltid en fördelarprojektplan innan väggar läggs

Om det överhuvudtaget är möjligt bör arbetsordningen på bygge vara: uppvärmningsprojekt (antal cirkel, längder, rumsfördelning) → val av fördelare → val av skrin → förberedning av fönster eller vägg. I praktiken sker ofta tvärtom – väggen läggs enligt generell uppskattning "någonstans här kommer fördelaren att vara", och först därefter avgörs vilken fördelare och skrin som faktiskt ska sättas in. Denna snabblighet kostar nästan alltid antingen extra murarbrott eller kompromisser (mindre än idealiskt) med fördelaren.

Räkna med framtida utvidgning, även om du inte planerar den just nu

Vid bostadshus där golvuppvärmning realiseras i flera etapper (t.ex. först i bottenvåningen, senare i övre våningen) är det en god idé att redan från början välja fördelare och skrin för det fulla, slutgiltiga antalet cirkel – även om en del av cirkelna inte kopplas in i första fasen. Det är billigare och enklare än att senare behöva köpa en andra fördelare och ett andra skrin.

Tänk på utrymmet framför skrinet, inte bara inuti

Förutom skrinets egna mått är det viktigt att tänka på vad som kommer att finnas framför skrinet – dörrarna måste kunna öppnas fullt ut för att man ska kunna arbeta bekvämt med kranar och flödesmätare. Ett skrin placerat t.ex. direkt intill badkaret eller bakom dörrar som vid öppning blockerar just dörrarna till skrinet är en vanlig fel vid badrumsgestaltning.

Räkna med utskjutet utrymme i rummet vid väggmonterad skrin

Om du väljer en väggmonterad skrin (t.ex. i teknikrummet eller källaren, där estetiken inte spelar så stor roll), tänk inte glömma att skrinet kommer att utskjuta ca 12–15 cm från väggen in i rummet. I smala korridorer eller teknikrum kan detta begränsa passagen eller placeringen av annan utrustning (t.ex. tvättmaskin, värmepanna).

Vanliga frågor

Vilken är den minsta skrinbredden för en 4-vägs fördelare?

Ca 750 mm, om du räknar med reservplats för armaturer och serviceutrymme. Utan någon reservplats alls räcker det att hela fördelarens kropp passar in i ett mindre utrymme, men i praktiken rekommenderas det inte att gå till gränsen – dörrarna blir då svåra att stänga och det saknas utrymme för service.

Måste jag räkna med större skrin om jag har eltermiska huvuden?

Ja, särskilt ur djupets perspektiv. Elektrotermiska huvuden lägger till cirka 40-50 mm till rozdelarens kropps djup jämfört med en vanlig kran utan huvud, så den rekommenderade djupet för fönstret till underloppsskåpet ökar från cirka 80-90 mm till 110-120 mm.

Är underloppsskåp eller överloppsskåp bättre?

Det beror på situationen. Ett underloppsskåp är estetiskt (endast dörrarna syns i rummet), men kräver noggrann planering i förväg, eftersom att göra ändringar efter att väggen är uppförd innebär ingrepp i väggen. Ett överloppsskåp är mer flexibelt – det går att byta även senare utan att slå sönder, men det stick ut i rummet med cirka 12-15 cm.

Vad om jag inte vet exakt antalet cirkulationer i förväg?

I sådana fall rekommenderar vi att man väljer ett skåp en storlekskategori större än den aktuella behovet – till exempel ett skåp dimensionerat för en 4-vägs fördelare även om man för närvarande installerar en 3-vägs fördelare. Prisforskellen mellan skåpen är försumbar jämfört med kostnaden för att göra en extra förändring i murverket.

Påverkar blandningsmodulen för golvvärmesystemet storleken på skåpet?

Ja, särskilt höjden. Om en blandningsgrupp (pump + trevägsventil för att sänka vattentemperaturen till golvvärmesystemet) monteras in i skåpet, ökar den nödvändiga höjden på skåpets inre utrymme vanligtvis från cirka 450 mm till 550 mm och mer, eftersom blandningsmodulen monteras ovanpå eller intill själva fördelaren.

Kan man lägga till en cirkulation i ett redan installerat skåp?

Endast om skåpet från början var utformat med en reserv. Om skåpet beställdes exakt efter det aktuella antalet cirkulationer utan reserv innebär en eventuell tillägg av en cirkulation oftast en fullständig byte av hela skåpet mot ett större (lättare vid överloppstypen) eller en förändring i fönstret i murverket (svårare vid underloppstypen, med ingrepp i putsen).

Kopplingade ämnen

Den kompletta sortimentet av rostfria fördelare hittar du i kategorin Rostfria fördelare.

Har du frågor om detta ämne?

Vet du inte vilken lösning som passar bäst eller har du en specifik situation i din bostad? Skriv till oss – vi hjälper gärna.