Golvvärme på egen hand

Gillar du tanken på att lägga golvvärme på egen hand? I den här artikeln hittar du all viktig information om hur du gör.

Hela sortimentet hittar du i kategorin golvvärme – systemskivor, rör, fördelare, reglering och elektriska värmemattor.

Förberedelse av byggnaden

Innan själva golvvärmeytan läggs måste byggnaden förberedas så att golvkonstruktionen inte skadas vid senare arbeten, så att det till exempel inte börjar brinna i isoleringsskiktet vid svetsning av metalldelar, eller uppstår deformation eller annan mekanisk eller kemisk skada vid felaktig hantering under monteringen. Det förutsätter att putsarbetena är klara på alla konstruktioner som gränsar till det golv som ska läggas, att dörrkarmarna är monterade och att pannkretsen är färdig.

I byggnaden monteras fördelare, samlare och systemets övriga utrustning och manöverdon så att det inte börjar brinna i isoleringsskiktet vid senare svetsning på systemets metalldelar. Det är det första steget när du monterar golvvärme på egen hand.

Förberedelse av golvet

Innan golvvärmeytan utförs avlägsnas sådana brister i underlaget som skulle kunna påverka dess kvalitet negativt. Det bärande skiktets yta jämnas av och rengörs från smuts, ojämnheter och fettfläckar. Om värmegolvet gränsar mot mark måste man lägga in ett tätskikt som hindrar markfukt från att tränga in i konstruktionen. Som fuktspärr används folie av PE eller PVC. Den läggs löst på underlagsbetongen så att den täcker hela ytan utan avbrott. Foliens kanter bör överlappa varandra med 20 till 30 mm och samtidigt dras upp på de omgivande vertikala konstruktionerna minst lika högt som golvvärmekonstruktionens tjocklek.

Läggning av kantisolering

Nästa steg när du monterar golvvärme på egen hand: när underlaget är förberett börjar man lägga kantisoleringen. Den läggs som ett sammanhängande, obrutet band upp till golvkonstruktionens höjd. Längs väggarna lägger vi kantbandet i höjd med golvskikten och ser till att det är obrutet (även runt pelare, genomföringar i golvet, vid dörrtrösklar och liknande). Vid behov delar vi in golvet i rörelsefält med en yta på högst 40m2. Rörelsefogarna utför vi också med hjälp av kantband. Längs arkitektoniskt mer komplicerade konstruktionsdelar, till exempel pelare, hörn och nischer, rekommenderar vi att fästa kantbanden ordentligt med spik.

Läggning av värme- och ljudisolering

När kantisoleringen är på plats läggs ett skikt av värme- och ljudisolering på underlagsbetongens förberedda yta. Tjockleken föreskrivs av golvvärmeprojektören utifrån en beräkning, oftast är den 4 till 6 cm. Värme- och ljudisoleringen kan bestå av lösa skivor eller av så kallad rol-jet och falt-jet, vilket gör det möjligt att skapa systemrullar.

Isoleringsskivorna läggs intill varandra så att de bildar ett sammanhängande skikt över hela ytan. De läggs så tätt ihop som möjligt, helst i två lager så att skarvarna i det undre lagret täcks av en hel del av det övre lagret. De kan fixeras mot varandra med metallstift.

Värmeisoleringen börjar läggas från rummets kanter in mot mitten, vilket gör att kantbandet kan fixeras genom att det trycks mot väggen.

Isoleringsskivorna läggs löst på underlaget eller limmas. I det senare fallet måste man vara noga med att välja rätt sorts lim. Polystyren får inte komma i kontakt med organiska lösningsmedel, eftersom materialet då bryts ned och förlorar sin värmeisolerande förmåga. På den bärande konstruktionen kan skivorna limmas med ren asfalt eller med vattenbaserade dispersionslim och fogmassor. 

Läggning av fuktspärrfolie

Ett inte mindre viktigt steg när du monterar golvvärme på egen hand är att lägga fuktspärrfolien. Fuktspärrfolien av PVC eller PE läggs löst ovanpå isoleringsskivorna. Våderna överlappas med minst 20 till 30 cm och dras längs rummets väggar upp över kantbandet, så att betongmassan inte rinner ner i skarvarna. I dag används ofta en flerskiktad folie med flera funktioner i stället för den klassiska fuktspärrfolien; förutom att vara fuktspärr reflekterar den också värme.

Om tillverkaren använder systemskivor med värmeisolering behövs ingen folie, eftersom den ingår i skivan och utgör dess översta skikt.

Utländska tillverkare rekommenderar att man, när golvvärmeytan gränsar mot uteklimatet, lägger värmeisolering både över och under det bärande bjälklaget. Värmeisolering på den kylda konstruktionens utsida ger en bättre isolering.

Infästning av rören

Nästa steg när du monterar golvvärme på egen hand är att fästa rören. Golvvärmerören fästs på följande sätt:

• genom att bindas fast vid ett nät,

• med plastklammer på ett nät,

• med plastklammer på monteringsskenor,

• med plastklammer som fixeras i isoleringsskivan,

• genom att rören trycks ner i en systemskiva,

• med hjälp av värmespridningsplåtar,

• genom infästning på armeringsnät,

• genom montering i lamellkassetter,

• genom läggning av modulära klimatgolv.

Fastbindning vid nät

På det förberedda värmeisolerande underlaget läggs ett svetsat armeringsnät i så lätt utförande som möjligt (trådtjocklek 4 till 6 mm) på cirka 5 mm tjocka distansringar, som gör att betongen kan rinna in under rören. Som bindmaterial kan man använda tråd eller PVC-band. Maskstorleken väljs med hänsyn till det rördelningsavstånd som värmeprojektören har angett, vilket gör det enklare att bestämma avstånden vid montering och infästning av rören. Ett galler för rörläggning av plana armeringsnät kan ha maskstorleken 100/100 mm, 150/150 mm eller 200/200 mm med trådtjocklek 2 till 5 mm. Näten kan också ersättas med vissa typer av kabelklammer. De enskilda nätbitarna inom ett värmefält binds ihop med najtråd av stål.

Infästning med plastklammer på nät

På samma sätt som i föregående fall läggs först ett armeringsnät, men rören binds inte längre fast utan fästs med rader av plastklammer som sitter i just detta nät. Då blir hela monteringen enklare och arbetet går snabbare, samtidigt som röret får bättre kontakt med betongpågjutningen och värmen därmed överförs bättre från rören till rummet.

Infästning med plastklammer på monteringsskenor

Pressade monteringsskenor av plast fästs med enkla clips på isoleringsskiktet, så att de bildar underlag för infästning av rören, som läggs i skenornas förpressade urtag; delningsavståndet ges av beräkningen.

Infästning med plastklammer i isoleringsskivan

Med den här metoden fästs rören, antingen för hand eller med ett särskilt klammerverktyg, i det värme- och ljudisolerande skiktet så att fuktspärrfolien eller den värmereflekterande folien perforeras.

Nedtryckning av rören i systemskivan

Rören trycks ner i en ändamålsenligt formad systemskiva, som kan vara utformad och modulerad på olika sätt med rader av knoppar och med ett övre fuktspärrskikt. Det gör det möjligt att få olika rördelningsavstånd och även att ändra avståndet (lägga tätare) i kantzonerna. På så sätt går monteringen betydligt snabbare, montörernas arbete underlättas och i slutändan blir arbetet billigare.

Montering med värmespridningsplåtar

I princip handlar det även här om att lägga rören i förberedda värme- och ljudisolerande systemskivor, men med exakt formade spår där värmespridningsplåtar av metall läggs in. En sådan lösning kräver tunnare betongpågjutning och ger en jämnare fördelning av golvets yttemperatur, men den är mer arbetskrävande.

Montering i lamellkassetter

I det här fallet kompletteras lösningen med värmespridningsplåtar på ett lämpligt sätt genom att plåtarna formas till kassetter. Metoden används främst för sviktande golv.

Infästning av rören på armeringsnät

I princip är metoden densamma som när rören fästs i ett svetsat nät. Skillnaden är bara att värmegolven i det här fallet utsätts för högre belastning, så att man i första hand måste säkerställa att rören är skyddade om golvkonstruktionen skulle spricka till följd av för hög last.

Läggning av modulära klimatgolv

Den här lösningen är ett helt annat angreppssätt. Värmerören ersätts av klimatgolv, som består av integrerade ihåliga värmeskivor; genom att koppla ihop dem kan man bygga upp ett värmegolv.

Läggning av värmerören

När rören rullas ut vid montering av golvvärme på egen hand kan man gå till väga på två sätt:

• Rörringen läggs mitt i rummet och röret rullas successivt ut och läggs i spiral med delningen 2 x 1. När röret ska läggas tillbaka måste hela ringen vändas 180° så att röret rullas av mjukt utan att vridas.

• Man kan också lägga röret i motsatt riktning – från fördelaren till det aktuella rummet. I rummet arbetar vi oss längs väggarna in mot mitten i en spiral med dubbelt avstånd 2 x 1. Efter böjen i mitten går vi tillbaka i spiralen mot fördelaren. Den tillåtna böjradien föreskrivs av rörtillverkaren, och för våra rör av polypropen är den tillåtna böjen 20 D, vilket är 400 mm.

När röret har rullats ut till den längd som behövs kapas det med en handsåg. Snitten måste vara vinkelräta mot rörets axel. De kapade ändarna ska gradas med en monteringskniv, samtidigt som kanterna fasas i 45° vinkel, och slätas till.

Rörets ände kopplas ihop med rördelen antingen genom svetsning eller med en monteringskoppling, beroende på typen av rördel. Golvvärmerören kan skarvas vid montering av golvvärme på egen hand:

• genom svetsning med hjälp av en muff och en särskild svetsutrustning,

• med en snabbkoppling av plast,

• med en snabbkoppling av metall.

Innan röret fogas ihop med rördelen genom polyfusionssvetsning måste de delar som ska fogas befrias från grov smuts och torkas av med en torr trasa.

Vid montering av golvvärme på egen hand tas kopplingen isär och delarna träs i föreskriven ordning på den ände som ska kopplas. Rörets ände med de påträdda delarna skjuts in i kopplingens eller övergångens kropp och fästs med överfallsmuttern. Den dras åt med det åtdragningsmoment som tillverkaren föreskriver. Momentets storlek kan kontrolleras genom att man hakar en kalibrerad fjädervåg i rörtångens skaft och läser av dragkraften på vågen.

Värmerör i en värmekrets som gjuts in i golvkonstruktionen bör inte skarvas. Vid fönster och vid ytterväggar lägger vi rören tätare i en zon på 0,5 till 1,0 m, nämligen med halva delningsavståndet.

Där röret ska böjas måste det värmas, till exempel med en varmluftspistol för PVC-svetsning, böjas och fästas. När det uppvärmda röret har böjts och bundits fast kan arbetet fortsätta utan att böjen behöver kylas.

På ställen där rören riskerar att skadas mekaniskt (till exempel vid passage över en rörelsefog eller där röret går ut ur golvkonstruktionen) ska rören skyddas med ett flexibelt skyddsrör eller ett filthölje.

Utförande av rörelsefogar

Något du måste vara uppmärksam på när du monterar golvvärme på egen hand är rörelsefogarna. Med tanke på den nedbrytande effekten av att golvkonstruktionen regelbundet värms upp och svalnar måste man vara noga med hur rörelsefogarna placeras i golvvärmekonstruktionen, enligt STN 73 2400 och STN 73 2001. Rörelsefogarna (dilatationsfogarna) utförs genomgående från värmeisoleringen ända upp till värmegolvets yta. När de planeras ska man undvika att fogarna korsar värmerören. Om det villkoret inte kan uppfyllas måste rören skyddas med ett hölje där de korsar fogen, så som redan har beskrivits.

Rörelsefogarna måste utföras så att de verkligen låter golvet utvidga sig. Fogens bredd ska vara minst 8 till 10 mm. Alla rörelsefogar måste fyllas med ett lämpligt permanent plastiskt material.

Ett rörelsefält bör inte vara längre än 8 m och förhållandet mellan sidorna bör inte vara större än 1 : 2. Hur rörelsefogarna planeras beror också på rummets geometriska form. Ytor i form av L, T eller Z delas upp i rektangulära eller kvadratiska fält, och rörelsefogar görs även i ytterdörrarnas öppningar.

Läggning av betongpågjutning

När rören är lagda måste en tryckprovning göras innan de gjuts in, så att eventuella förändringar upptäcks. Vid provningen luftas systemet och fylls med vatten. Själva gjutningen sker sedan med systemet förberett på detta sätt. Gjutningen är en av de avslutande faserna när du monterar golvvärme på egen hand.

Betongskiktets tjocklek bestäms av beräkningen i projektet. Betongmassan transporteras till platsen med pumpar eller körs ut i skottkärror, och vid tillverkning, transport och kontroll av betongmassan ska man följa STN 73 2400. Om massan körs ut i skottkärror måste rören skyddas mot mekanisk skada, till exempel genom att täckas med träskivor.

När massan breds ut ska man se till att:

• kantbandet förblir helt och oskadat,

• fina och flytande beståndsdelar inte rinner in i värmeisoleringsskiktet eller till och med under det,

• rören inte böjs eller flyter upp under gjutningen och att deras läge förblir oförändrat,

• rören inte skadas mekaniskt eller förstörs på annat sätt.

En viktig detalj att tänka på när du monterar golvvärme på egen hand är att betongen under bindningen och i början av härdningen måste hållas under normala temperatur- och fuktförhållanden (temperaturen i rummet får inte sjunka under +5 °C). Den får inte heller utsättas för vibrationer, stötar eller annan skadlig påverkan som kraftig avkylning eller uppvärmning, eller alltför snabb uttorkning på grund av drag.

Av dessa krav följer att betongen måste hållas åtminstone fuktig i 7 dagar, antingen genom skydd mot alltför stor avdunstning av vatten ur betongmassan, genom vattning eller genom en kombination av dessa åtgärder.

Alltför stor avdunstning förhindras genom att betongytan täcks med folie eller matta. Man kan även använda material som är avsedda för efterbehandling av färsk betong. När golvvärmesystemet läggs är det nödvändigt att se till att temperaturen i arbetsutrymmena inte sjunker under 10 °C.

Vattnet som betongen vattnas med måste uppfylla STN 73 2028, och dess temperatur bör inte vara mer än 10 °C högre än betongens yttemperatur. Vattningen ska börja så snart betongen har hårdnat så mycket att den inte spolas ur. Under tiden ser vi till att temperaturen i rummet inte sjunker under + 5 °C.

Vid funktionsprovningen får golvet värmas upp först när betongen har nått den hållfasthet som motsvarar dess klass, dock tidigast efter 28 dagar. Temperaturen ska höjas mjukt och jämnt. Värmevattnets temperatur bör inte öka med mer än 5 °C per dag.

Läggning av golvbeläggning

Det sista steget när du monterar golvvärme på egen hand är att lägga golvbeläggningen. När gjutningen har avslutats med att ytan jämnats av och glättats förbereds läggningen av golvbeläggningen. Betongytan behöver vanligtvis jämnas av i en tjocklek på cirka 15 till 25 mm med en avjämningsmassa av finkornigt cementbruk MC-100, enligt STN 72 2430.

Golvbeläggningen fästs på följande sätt beroende på material:

• genom läggning i ett utjämnande cementskikt (klinker, sten och liknande),

• genom läggning i ett limskikt (PVC, parkett, mattor).

Golvets temperatur kan höjas gradvis under tre dagar tills drifttemperaturen har nåtts. Vid läggning av golvbeläggningar ska man även ta hänsyn till de övriga krav som anges i STN 06 0312.

Använd litteratur:

Dusan Petras, Miroslav Kotrbaty: Uppvärmning av storrums- och hallbyggnader