Montering av väggmonterad luftkonditionering från Vaillant steg för steg

Varför installation av luftkonditionering från Vaillant inte bara handlar om att hänga enheten på väggen

Väggmonterad luftkonditionering Vaillant climaVAIR pro verkar på första ögonkastet vara ett enkelt system – en inomhusenhet på väggen, en utomhusenhet någonstans ute, några kablar och rör emellan. I praktiken är det dock ett exakt tekniskt system som arbetar med kylmedel under tryck, med elkoppling som följer normer och med tillverkarens krav på ledningslängder, höjdskillnader och hydraulisk anslutning. Kvaliteten på installationen avgör direkt om enheten kommer att kyla och värma pålitligt i tio eller fler år, eller om den redan från första sommaren förlorar kapacitet, vibrerar högljutt, fryser till och till slut visar ett felkod på displayen.

I denna artikel går vi igenom hela installationsprocessen för väggmonterad luftkonditionering från Vaillant steg för steg – från förberedelser och val av plats, via borrning av vägggenomgång, installation av båda enheterna, koppling med kylrör, elinstallation, torrning av systemet och till slut drifttagning och överlämning till kunden. Artikeln är främst riktad till installationsföretag och tekniker som vill ha ett beprövat och strukturerat arbetsflöde, men även investeraren som vill veta vad han kan kräva av installationsleverantören och kontrollera kan läsa den.

Vem får installera luftkonditionering och vilka dokument som ska begäras

Installation av splitluftkonditionering med ingripande i kylsystemet (där inomhus- och utomhusenheten kopplas ihop med kopparrör och arbetar med kylmediet R32) får endast utföras av personer med giltigt certifikat enligt förordningen om fluorinerade växthusgaser (s.k. F-gas-certifikat). Denna person måste ha behörighet att hantera kylmedier, torra systemet, utföra tryckprov och vid behov fylla på kylmedel. Därtill får elarbeten (anslutning till elnätet, säkring, jordning) endast utföras av personer med tillhörande elektroteknisk kvalifikation enligt förordning 508/2009 Z.z.

Vid beställning av installation är det därför rimligt att begära av leverantören:

• certifikat om F-gas-certifiering av installatören,
• elektrotekniskt intyg (§ 21 eller högre nivå beroende på arbetets omfattning),
• protokoll om tryckprov och torrning efter installationen är klar,
• revisionsskrift för elinstallationen, om arbetets omfattning kräver det,
• garantilapp och installationsprotokoll med angivande av typ och mängd kylmedel.

Utan dessa dokument går det inte att använda garantin från tillverkaren för kompressorn eller hela enheten, eftersom Vaillant kräver installation av behörig person enligt installationsanvisningarna.

Förberedelser före installation – vad som bör klargöras i förväg

Innan installatören kommer till platsen med verktyg bör en inspektion eller åtminstone en noggrann rådgivning genomföras. Huvudsakligen diskuteras:

Välj och kontrollera enhetens kapacitet

Kapaciteten väljs enligt ytan, takhöjden, rummets orientering i förhållande till huvudriktningarna, antalet fönster och värmeintäkter (dator, flera personer, glasväggar). En detaljerad beskrivning av beräkningsmetoden hittar du i artikeln Hur mycket kapacitet behövs för luftkonditioneringen i ett rum av viss storlek. Generellt gäller en orienteringsregel på ca 60–100 W/m² för en vanlig lokal med standardisoleringsnivå, men vid större glasarealer eller i takvåningar bör man räkna med en högre kapacitet.

I serien Vaillant climaVAIR pro finns fyra kapacitetsgrupper som täcker nästan alla bostads- och mindre kommersiella tillämpningar:

• VAIB1-025WN – kylkapacitet ca 2,5 kW, lämplig för rum upp till ca 25 m²
• VAIB1-035WN – ca 3,5 kW, lägenheter upp till ca 35 m²
• VAIB1-050WN – ca 5,0 kW, större sovrum, öppna dispositioner
• VAIB1-065WN – ca 6,5 kW, större ytor, mindre butiker

En detaljerad jämförelse av parametrarna för de olika modellerna hittar du i artikeln Jämförelse av modellerna VAIB1-025WN, 035WN, 050WN och 065WN.

Välj ledningsväg och placering av enheterna

Innan själva installationen bör man fysiskt gå igenom ledningsvägen från den planerade platsen för inomhusenheten till utomhusenheten – vilken vägg som ska borras igenom, vilken väg ledningarna ska gå (i spåret, i list, fasadkanal), var kondensatet ska ledas bort och var utomhusenheten ska placeras. Temat med korrekt placering behandlas i detalj i artikeln Hur man korrekt placerar utomhus- och inomhusenheten i luftkonditioneringen – vi rekommenderar att du läser den innan du beställer material, eftersom felaktigt valt ställe kan senare orsaka problem med buller, frusning eller reklamationer från grannarna.

Nödvändigt verktyg och material

Professionell installation av splitluftkonditionering kräver specialiserat verktyg som inte finns tillgängligt i en vanlig hushåll:

• borrmaskin med borrmutter på ca 50–55 mm för genomgång i väggen,
• böjare och skärare för kopparrör (skärning efter mått, utan spåll i ledningarna),
• flaringtångar (utflätningsverktyg) för att skapa utflätade ändar på rören,
• momentnyckel för att spänna lossa muttrar med exakt vridmoment,
• torrvakumpump och manometer (manifold) för torrning och tryckkontroll,
• digital vikt för exakt fyllning av kylmedel, om ledningen är längre än tillverkarens standardlängd,
• läckagedetektor eller penna med pennaformad sprutfläta för att kontrollera fästpunkter,
• isolerade kopparrör i diametrar enligt kapacitetsgruppen (typiskt 1/4" och 3/8" för mindre enheter, 3/8" och 1/2" för kraftfullare modeller),
• elektrisk kabel med tillräcklig tvärsnittsarea för ström och kommunikation mellan enheterna,
• hållare, dämpande underlag, silikon, PVC-listar för att dölja ledningarna, avloppsslang för kondensat.

Installation steg för steg

Följande procedur motsvarar en vanlig installation av väggmonterad splitluftkonditionering från Vaillant i lägenhet eller villa. Ordningen på stegen är viktig – att byta ordning (t.ex. att starta kompressorn innan torrning) kan leda till oåterkalligt skade på enheten.

Steg 1 – Förberedelse av utrymmet och leveranskontroll

Efter leveransen kontrolleras paketets fullständighet – inre enhet, yttre enhet, fjärrkontroll, installationskonsol, avloppsslang, fastskivningsmaterial och dokumentation. Bekräftas att modellen är den som faktiskt var planerad (till exempel VAIB1-050WN för en större vardagsrum), och att den överensstämmer med projektet eller avtalet med kunden. Golv och möbler täcks därför, eftersom borrning orsakar mycket damm.

Steg 2 – Installation av väggkonsolen för inre enheten

Konsolen monteras på bärande vägg i en höjd som vanligtvis är 200–220 cm ovanför golvet, minst 15 cm från taket (på grund av luftintag) och med tillräckligt med avstånd från sidoväggar (min. 10–15 cm på varje sida), så att luftströmmen inte begränsas. Konsolen måste vara helt horisontell – kontrolleras med vattennivå, eftersom även en liten lutning orsakar felaktig avrinning av kondensat in mot rummet istället för utåt. Fästespikarna väljs beroende på väggens material (hel tegel, väggpanel, gasbetong) så att de kan bära enhetens vikt med en marginal.

Steg 3 – Borrning av vägggenomgång

Genomgången borras genom väggen med en korund med lätt lutning utåt (ca 5–10°), så att eventuell kondensvatten i slangen inte kan tränga tillbaka in i inredningen. Diameter väljs så att hela slangpaketet, kommunikationskabeln och avloppsslangen kan passera samtidigt, vanligtvis 50–55 mm. Efter borrningen omges hålet med en skyddsrör (PVC-rör) och efter slanginstallationen tätas hålet noggrant med PU-puts eller silikon, så att insekter, vinddrag och regnvatten inte kan tränga in.

Steg 4 – Installation av yttre enheten

Yttre enheten, till exempel separat tillgänglig Vaillant climaVAIR pro VAIB1-025WNO, monteras antingen på väggkonsoler eller på en plattform på marken/tak. Alltid används antivibrationsgummilager, som dämpar överföringen av kompressorns vibrationer till byggnadens konstruktion – att undvika dessa är en av de vanligaste anledningarna till klagen på buller från grannar i bostadsbyggnader. Enheten måste ha fri plats framför ventilatorutsläppet (min. 30–50 cm) och runt serviceytor, så att den i framtiden kan serviceas professionellt. Avledning av kondensat från enhetens undersida övervägs också, särskilt i uppvärmningsläge, när frostning av förångaren sker.

Steg 5 – Anslutning av kylslang och elektrisk kabel

Kopparröret levereras antingen i rör eller i rullar, klippt sker exklusivt med rörklippare (inte med fil, för att undvika metallspån i systemet). Kärlen rensas från skräp, förslås påslås och med utbrottstänger skapas en konisk kant (flare). Föreningen spänns därefter med en momentnyckel exakt till den värde som anges av tillverkaren (vanligtvis ligger det inom intervallet ca 15–55 N.m beroende på rörets diameter) – både för svag och för stark spänning är lika riskabelt och orsakar framtida läckage av kylmediet.

Parallellt med kylslangen leder man skyddad kommunikations- och strömkabel mellan enheterna. Ledarens tvärsnitt väljs beroende på sträckans längd och enhetens effekt (vanligtvis 4× 1,5 mm² för mindre modeller, större för kraftfullare modeller), anslutningen utförs exakt enligt schemat i installationsmanualen – att byta om faser eller kommunikationsledare orsakar att enheten inte kommunicerar efter start eller rapporterar fel.

Steg 6 – Upppumpning av kylcirkulationen

Detta är en av de viktigaste och ofta förbisedda stegen. Efter anslutning av manometerpaketet (manifold) kopplas en ugpump till serviceventilen på yttre enheten och luft och fukt pumpas ut från hela slangledningen och inre enheten. Målvärdet är vanligtvis under -100 kPa (absolut tryck under 500 mikron Hg), och ugpumpningen bör ta minst 30–60 minuter beroende på ledningens längd och rörets diameter. Efter att vakuumet uppnås låts man systemet hålla i några minuter – om trycket stiger innebär det en läckage som måste hittas och åtgärdas innan man fortsätter. Att undvika ugpumpningen eller förkorta den är den vanligaste orsaken till tidig kompressordefekt, eftersom fukt i cirkulationen i kombination med kylmediet skapar syror som skadar inre komponenter.

Steg 7 – Trycktest och öppning av serviceventiler

Efter lyckad ugpumpning kontrolleras tätningen av anslutningarna, antingen med penna-test eller genom att observera vakuumets stabilitet. Därefter öppnas serviceventilerna (kulventiler) på yttre enheten, vilket frigör kylmediet (ofta R32) som tillverkaren fyllt i yttre enheten och som nu frigörs till hela cirkulationen inklusive slangledningen och värmeskytten i inre enheten. Om ledningen är längre än tillverkaren anger som standard (vanligtvis 5–7,5 m beroende på modell) är det nödvändigt att pumpa in exakt mängd tilläggskylmedel enligt tabellen i installationsmanualen och väga det på en digitalvikt.

Steg 8 – Elektrisk anslutning och säkring

Klimatapparaten ansluts till en separat säkrad krets enligt enhetens effekt – vanligtvis en jordfelsbrytare och en säkring med nominell ström enligt tillverkarens data (vanligtvis 10–16 A för mindre enheter, mer för kraftfullare modeller). Alltid utförs också jordning av båda enheterna. Det rekommenderas en separat elektrisk krets direkt från elcentralen, inte anslutning via en strömsladd som delas med andra apparater.

Steg 9 – Testdrift och parameterkontroll

Efter anslutning startas enheten först i kyläge, därefter också i uppvärmningsläge (om modellen stöder det), och följande kontrolleras: temperatur på inlopp och utlopp av luft, drifttryck på insug och utblås, strömupptag av kompressorn, bullernivå, avrinning av kondensat och funktionen av fjärrkontrollen inklusive alla driftlägen (kylning, uppvärmning, torkning, automatik, nattläge). De mätta värdena registreras i installationsprotokollet.

Steg 10 – Överlämning till kunden och dokumentation

I slutet instruerar installatören användaren i hur enheten styrs, förklarar grundläggande serviceuppgifter (rensning av filter, vad att göra vid felkod), överlämnar garantilöpt, installationsprotokoll med data om mängd och typ av kylmedel, trycktestprotokoll och ugpumpningsprotokoll och förklarar behovet av regelbundna servicekontroller. Denna dokumentation är nödvändig även för framtida reklamationer och obligatoriska kontroller av tätningen i kylcirkulationen, som krävs av lagstiftningen att upprepas regelbundet för anläggningar med mer än ett visst mängd kylmedel.

Kylcirkulationsschema – hur det hänger ihop

För att bättre förstå varför de ovanstående stegen (ugpumpning, tätning av anslutningar, korrekt lutning) är så viktiga är det användbart att se ett förenklat schema av kylcirkulationen i klimatapparaten.

Kylmedel cirkulerar i en sluten krets – kompressorn komprimerar det till högt tryck och temperatur, i det yttre värmeskytet överförs värme till omgivningen (i kylningsläge), genom utvidgningsventilen sjunker trycket och temperaturen plötsligt och i det inre värmeskytet tar kylmedel istället upp värme från rumsluft, som därmed kyls. I uppvärmningsläge vänds cykelns riktning med hjälp av en fyrvägsventil. Därför måste kretsen vara fullständigt tät och avfri från luft och fukt – någon förorening av luft eller vatten i systemet förändrar termodynamiska egenskaper av kylmedel och minskar markant verkningsgraden och livslängden av kompressorn.

Jämförelse av effektklasser vid installation

Välj rätt modell har direkt påverkan på rörets diameter, maximala längden, tillåtet höjdskillnad mellan enheterna och nödvändigt tvärsnitt av elledningen. Följande diagram illustrerar ungefärlig kylförmåga av olika modeller i serien Vaillant climaVAIR pro.

Jo högre enhetens effekt är, desto större är rörets diameter (t.ex. vid modellen VAIB1-065WN används standardgasrör 1/2" jämfört med 3/8" vid mindre modeller), större är den maximala tillåtna höjdskillnaden mellan inre och yttre enhet och större är den nödvändiga strömförbrukningen, som påverkar dimensioneringen av säkring och tvärsnitt av elledningen. Exakta värden för varje modell hittar du i tekniska specifikationer av produkten och i artikeln Jämförelse av modeller VAIB1-025WN, 035WN, 050WN och 065WN.

Vanliga fel vid installation i praktiken

Under årtal med genomförande och serviceåtgärder stöter vi ofta på samma cirkel av fel, som är banala men orsakar stora problem:

• Utan eller förkortad torrning – den vanligaste orsaken till att kompressorn går i stöten inom två år efter installationen.
• Felaktig lutning av inre enheten eller avloppsröret – kondensvatten droppar på golvet eller i väggen istället för utåt, med tiden uppstår fuktskador och svamp.
• Brister i antivibrationsunderlag under yttre enheten – vibrationer sprids till konstruktionen av lägenhetsbyggnaden, grannar klager.
• För lång rörsträcka utan att kylmedel är pumpat ut – enheten kylar och värmer markant sämre än den borde, kompressorn överbelastas.
• Slacka eller tvärtom överdrivna muttrar – långsam läckage av kylmedel, som visar sig efter några månader genom minskad effekt.
• Yttre enhet placerad i ett slutet hörn eller i solen utan skugga – försämrad värmespridning, högre energiförbrukning, större buller vid höga yttre temperaturer.
• Separat anslutning till överbelastad elcirkel – säkringen går ut, särskilt vid start av kompressorn.