Vad är skillnaden mellan en lågtemperaturpanna och en kondenspanna

Vad är skillnaden mellan lågtemperaturpanna och kondenserande panna

När du idag letar efter en ny gaspanna stöter du praktiskt taget alltid på termen „kondenserande". Lågtemperaturpannor (ibland kallade atmosfäriska eller klassiska) sälldes vanligt före några år och används fortfarande i många hem i Slovakien. Skillnaden mellan de två typerna är inte bara en marknadsföringsetikett – det handlar om en annan fysisk bränningsprincip som direkt påverkar verkningsgraden, avledningen av rökgaser och hur mycket du faktiskt betalar för uppvärmning. I denna artikel förklarar vi hur båda typerna fungerar, vad de skiljer sig åt och när det är meningsfullt att överväga att byta en mot en annan.

Hur fungerar en lågtemperaturpanna (klassisk)

En lågtemperaturpanna förbränner naturgas på klassiskt sätt – lågan värmer värmesken, genom vilken uppvärmningsvattnet passerar, och de varma rökgaserna går sedan ut genom skorstenen. Pannan är inställd så att temperaturen på returen (vattnet som kommer tillbaka från radiatorerna till pannan) aldrig sjunker under en viss gräns, vanligtvis cirka 55 °C. Denna gräns är inte slumpmässig – den ska förhindra att vattenånga i rökgaserna börjar kondensera (kondensera) direkt i värmesken och skorstenen. Kondensatet är nämligen surt och vanlig stål- eller järnvärmesken samt murad skorsten är inte byggda för att hantera detta, ångan skulle gradvis skada dem genom korrosion.

Därför måste rökgaserna från en lågtemperaturpanna alltid lämna anläggningen tillräckligt varma – vanligtvis har de en temperatur på 110–150 °C vid utgången. Detta är också den huvudsakliga anledningen till den lägre verkningsgraden: värme som är „bundet" i de varma rökgaserna och vattenångan läcker enkelt ut genom skorstenen och används inte. Den faktiska användbara verkningsgraden för en sådan panna ligger därför mellan 70 och 90 %, i praktiken stöter du ofta på en siffra runt 84 %. Pannan omvandlar alltså cirka 84 % av energin i gasen till värme för uppvärmning, resten är förlust.

Avledning av rökgaser måste därför lösas med en murad eller systemskorsten med tillräcklig värmetålstyrka – antingen med naturlig drag (rökgaserna stiger upp skorstenen själva tack vare sin temperatur och tryckskillnaden) eller som en så kallad turboversion med tvingad drag, där en fläkt aktivt trycker ut rökgaserna utåt. I båda fallen måste skorstenen kunna tåla hög temperatur och det får inte bildas kondensat i den, därför används inte vanlig plastdymkanal.

Principen som gör att en kondenserande panna kan få extra värme.

Hur fungerar en kondenserande panna

En kondenserande panna arbetar med samma bränsle, men med motsatt filosofi. I stället för att undvika kondensering av rökgaserna avkyls de medvetet tillräckligt mycket för att vattenångan i dem ska kondensera tillbaka till flytande vatten – precis som ångan från en kastrull kondenserar på en kall lock. Denna fasövergång (ånga → vatten) frigör ytterligare värme, så kallad kondensvärme, som en lågtemperaturpanna låter läcka ut genom skorstenen. En kondenserande panna fångar upp denna extra värme i värmesken och överför den tillbaka till uppvärmningsvattnet.

För att detta fenomen överhuvudtaget ska kunna ske måste en kondenserande panna kyla ner rökgaserna mycket mer än en klassisk panna – vid utgången har de vanligtvis bara 20–50 °C, nästan rumstemperatur. Därför kan den utnyttja en mycket större del av energin i gasen. Den fysiska maxverkningsgraden anges upp till 98 %, men i tillverkarnas tekniska specifikationer stöter du ofta på värden på 105–109 %. Det är inte fel eller marknadsföringsknep – det beror på att verkningsgraden i detta fall räknas ut i förhållande till den så kallade brännvärdet (värme utan kondensvärme från ångan), medan en kondenserande panna faktiskt får tillgång till energi „extra", som denna grundläggande beräkningsstandard inte ens tar hänsyn till. Förenklat: en kondenserande panna kan generera uppenbarligen mer värme från samma mängd gas än en lågtemperaturpanna.

Eftersom rökgaserna lämnar en kondenserande panna kraftigt avkylda behövs ingen murad skorsten för avledning – en lätt plastdymkanal (koncentrisk rör, där rökgaserna går ut i mitten och brännluftasasas in i ringen) räcker. Plasten tål den låga temperaturen utan problem, vilket förenklar och sänker installationen, särskilt där den ursprungliga murade skorstenen inte ens behöver användas.

Kondensering har dock också sin „avgift" – det bildade kondensatet är surt, pH ligger cirka mellan 3 och 5 (dvs ungefär lika surt som till exempel fruktsaft). Detta kondensat måste kontinuerligt ledas bort från pannan till avloppet, vanligtvis genom ett vattenlås och ibland också genom en neutraliserande behållare, som delvis minskar surheten innan kondensatet går till avfallet. En lågtemperaturpanna producerar inget sådant kondensat, så ledning till avlopp och neutralisering behöver inte lösas.

Jämförande tabell

Följande tabell sammanfattar de huvudsakliga skillnaderna mellan de två typerna av pannor på ett ställe.

I praktiken innebär detta en enkel kompromiss: en lågtemperaturpanna är billigare att köpa, men för samma värme förbrukar den mer gas. En kondenserande panna kräver en något högre investering vid inköp, men skillnaden återbetalas gradvis genom lägre gasräkningar. Därför säljs kondenserande pannor idag nästan exklusivt – EU:s ekodesignförordning (så kallad ErP-riktlinje) har nämligen i praktiken begränsat försäljningen av uppvärmningsanläggningar med låg verkningsgrad, till vilka den klassiska lågtemperaturpannan hör. Undantag finns endast för speciella fall, till exempel där det inte är möjligt att lösa avledning av kondensat.

Exempel på pannor att jämföra

För att få en uppfattning om skillnaden i konkreta produkter, hjälper det att jämföra två pannor från samma tillverkare och i en liknande effektklass – en med lågtemperaturteknik, en kondenserande panna.

Protherm Gepard 18/24 MOV – lågtemperaturpanna (atmosfärisk), en av de få modeller som fortfarande säljs som undantag för specifika installationer trots de strängare kraven på ekodesign. Passar särskilt bra i byggnader med befintlig tegelstensskorsten, där en ersättning mot kondenserande teknik inte är tekniskt möjlig. Pris från 1 195,02 €.

Protherm Gepard Condens 18/25 MKV – kondenserande panna från samma produktserien, jämförbar i effekt och användningsområde (bostäder, villor), men med betydligt högre verkningsgrad och lägre driftsbruk av gas tack vare användandet av kondensationsvärme från rökgaserna. Pris från 1 322,00 €.

Värden från jämförande tabellen längre ner i artikeln.

Två ytterligare skillnader från jämförande tabellen.

Ekonomisk jämförelse från tabellen längre ner.

Vanliga frågor

Är en kondenserande panna alltid bättre?

Ja, ur sitt perspektiv av verkningsgrad och driftskostnader – en kondenserande panna förbrukar nästan alltid mindre gas för samma mängd värme. En lågtemperaturpanna har sitt rättfärdigande endast i en smal grupp av fall, till exempel där det saknas möjlighet att avleda kondensat till avlopp eller där det tekniskt eller historiskt är nödvändigt att bevara den ursprungliga tegelstensskorstenen utan förändring.

Kan en kondenserande panna anslutas till radiatorer som en lågtemperaturpanna?

Ja. En kondenserande panna fungerar pålitligt även med klassiska radiatorer, men för att fullt ut utnyttja sin fördel (låg rökgastemperatur och kondensation) behöver den så låg returtemperatur som möjligt – idealiskt under 50 – 55 °C. Vid en högre temperatursystem (till exempel äldre överdimensionerade radiatorer inställda på 70/55 °C) är kondenseffekten mindre, men pannan fungerar ändå och är ändå mer effektiv än en motsvarande lågtemperaturpanna. Den vinner mest i kombination med golvuppvärmning eller större lågtemperaturradiator.

Varför har kondenserande pannor lägre rökgastemperatur?

För att det är en direkt förutsättning för att kondensation överhuvudtaget ska kunna ske. Vattenånga i rökgaserna kondenserar till vatten endast när rökgaserna svalnas ner under den så kallade rosnivån (vid naturgas cirka 55 – 57 °C). En kondenserande panna avsuger därför medvetet värme från rökgaserna ända till denna gräns och lägre – just detta är källan till dess högre verkningsgrad. En lågtemperaturpanna måste däremot hålla rökgastemperaturen ovanför denna gräns för att kondensation inte ska ske och inte skada värmesystemet eller skorstenen.

Varför får en lågtemperaturpanna inte ha för kall returvatten?

Rökgastemperaturen i pannan hänger nära samman med temperaturen på vattnet som returneras från uppvärmningssystemet. Om returvattnet är för kallt, skulle det kyla ner rökgaserna under rosnivån och orsaka oönskad kondensation i värmesystemet, som inte är konstruerat för detta. Därför håller lågtemperaturpannor en minsta returtemperatur (vanligtvis cirka 55 °C) – just därför kommer även själva termen "lågtemperatur" att användas, vilket syftar på den undre gränsen för drifttemperaturen, inte att den uppvärmer "otillräckligt".

Är det lönsamt att istället installera en lågtemperaturpanna i stället för en kondenserande?

Vanligtvis inte. Beroende på den gällande europeiska ekodesignlagstiftningen säljs nya lågtemperaturpannor endast i undantag och för de flesta hushåll är en kondenserande panna mer lönsam trots sin högre inköpspris – skillnaden i pris återbetalas ofta genom lägre gasförbrukning under flera uppvärmningsperioder.

Måste en kondenserande panna alltid ha plastrokgång?

I största delen av fallen ja, eftersom det är det enklaste och billigaste sättet att hantera de låga rökgaserna. I vissa installationer kan kondenserande panna anslutas till en befintlig tegelstensskorsten, som fylls ut med en motståndskraftig plast- eller rostfritt stålinsats som är avsedd just för lågtemperaturbränslen med kondens – det är vanligt vid renoveringar, där den ursprungliga skorstenen behålls av konstruktionsmässiga skäl.

Kopplingade ämnen

• Varför säljs lågtemperaturpannor inte längre och vad istället
• Hur mycket sparar jag genom att byta till kondenserande panna
• Kan en lågtemperaturpanna ersättas med en kondenserande panna
• Vilken rokgång och skorsten behövs till en lågtemperaturpanna

Om ni inte är säkra på vilken typ av panna som passar er uppvärmningssystem, skriv gärna in vilken typ av uppvärmning (radiatorer eller golvvärme) och planerad effekt – vi hjälper gärna till med valet.

Har du frågor kring detta ämne?

Kan du inte bestämma dig eller har du en specifik situation i din bostad? Skriv gärna till oss – vi rådgör gärna.