Värmepump och golvvärme eller radiatorer

Vi håller fortfarande på att förbereda produkter.

Men du kan titta på andra kategorier.

En av de vanligaste frågorna vi ställer när vi planerar en värmepump lyder enkelt: "Jag har radiatorer hemma, går det över huvud taget att kombinera det med en värmepump, eller måste jag göra golvvärme?" Svaret är inte svartvitt. En värmepump kan fungera med båda systemen, men med en tydligt skild effektivitet, driftkostnader och ibland behov av förändringar i uppvärmningssystemet. I denna artikel förklarar vi varför det över huvud taget spelar roll, vilka reella skillnader det finns i driftkostnaderna och hur man säkert kan kombinera golvvärme med radiatorer i samma hus.

Varför är vattentemperaturen avgörande

En värmepump är inte en gaspanna. Medan en kondenserande panna kan uppvärma vatten till 70 eller 80 °C utan större förlust i verkningsgrad, fungerar en värmepump helt enligt en annan princip – den tar upp värme från yttre luften (eller marken, vid mark-vattenmodellen) och med hjälp av en kompressor och kylmedel pumpar den upp till en högre temperaturnivå. Ju större skillnaden är mellan yttre temperatur och temperaturen som pumpen ska uppvärma vattentemperaturen till, desto mer elektrisk energi förbrukar kompressorn per enhet värme.

Denna effektivitet uttrycks som en så kallad värmefaktor COP (coefficient of performance) – förhållandet mellan producerad värme och förbrukad el. En COP på 4,0 betyder att från 1 kWh el producerar pumpen 4 kWh värme. Just temperaturen på vattentemperaturen till uppvärmningssystemet (inte yttre temperatur, som bestäms av väder och inte kan påverkas) är den enda parameter i systemet som vi själva kan välja redan vid planeringen – och den har en enorm påverkan på hur mycket drift av pumpen faktiskt kommer att kosta.

Som en riktlinje gäller det att med varje grad Celsius man sänker den önskade vattentemperaturen, minskar elanvändningen för uppvärmning med cirka 2 till 2,5 %. Ett litet tal på första hand blir över hela uppvärmningsperioden ett flertal kilowattimmar skillnad.

Typiska COP-värden beroende på vattentemperatur

Konkreta värden varierar mellan modell och modell och beror också på yttre temperatur vid det aktuella tillfället, men som en riktlinje för en vanlig luft-vattenvärmepump av medelklass vid yttre temperaturer runt 2 till 7 °C (typiskt genomsnitt för uppvärmningsperioden i Slovakien) kan man räkna med dessa ungefärliga värden:

35 °C (typiskt golvvärme) – COP cirka 4,0 till 4,5
45 °C (lågtemperatur-radiatorer, större ytor) – COP cirka 3,3 till 3,8
55 °C (äldre radiatorer, delvis överdimensionerade) – COP cirka 2,6 till 3,0
65 °C (ursprungliga radiatorer dimensionerade för panna, utan förändringar) – COP cirka 2,0 till 2,3

Skillnaden mellan 35 °C och 65 °C innebär alltså ungefär dubbel elanvändning för att värma samma hus. Det är därför som vid varje installation av en värmepump rekommenderas att man så långt som möjligt sänker den planerade vattentemperaturen i uppvärmningssystemet – och varför golvvärme är en naturlig partner till en värmepump.

Golvvärme – varför är det en "idealisk" partner

Golvvärme fungerar enligt principen om en stor strålningsoch med låg temperaturskillnad mot rummet. Medan en radiator har en yta vanligtvis 1 till 2,5 m² och måste vara tillräckligt varm för att överföra hela den nödvändiga effekten genom en så liten yta, har golvet i ett rum en yta i storleksordningen 15 till 25 m². Därför räcker det att golgytan har bara 3 till 5 °C mer än luften i rummet, vilket innebär att vattentemperaturen i golvvärmeområdet vanligtvis bara behöver vara 28 till 35 °C.

Just denna låga vattentemperatur är exakt det miljö som en värmepump fungerar mest effektivt i. Därför planeras i nybyggen nästan alltid kombinationen värmepump plus golvvärme – det handlar inte om en marknadsförings-trend, utan om en fysisk överensstämmelse mellan det som pumpen kan göra effektivt och det som golvvärmen behöver.

En annan fördel är trögheten. Ett golv med betong har en stor värmekapacitet – en gång uppvärmt, behåller det temperaturen länge även efter att pumpen stängts av, vilket gör att värmepumpen kan arbeta i längre, mindre avbrutna cykler. Det minskar antalet startar av kompressorn, vilket är bra både för livslängden på utrustningen och för temperaturstabiliteten i rummet.

Vad man bör tänka på vid golvvärme med värmepump

Golvytans tjocklek och sammansättning – för tjocka golv eller oegna betonglager kan sänka värmeöverföringen, detta bör beaktas vid effektplanering.
Röravstånd – tätare röravstånd (t.ex. 15 cm istället för 25 cm) gör att man kan arbeta med lägre vattentemperatur vid samma effekt, vilket är önskvärt vid värmepump.
Styra efter rum – rumstermostater för varje cirkulation förhindrar överuppvärmning av rum som har egna värmevinster (t.ex. från sydvindu).
Inredning utan ben direkt på golvet – stora ytor av inredning direkt på golvet (t.ex. inbyggda skåp) kan lokalt begränsa värmeutvinning, detta bör beaktas vid planering av cirkulationerna.

Radiatorer med värmepump – när fungerar det och när inte

Större delen av de äldre husen i Slovakien har radiatoruppvärmning ursprungligen planerad för gas- eller fasta bränslen, typiskt med temperaturgradienten 75/65 °C eller 90/70 °C. Om man enkelt installerar en värmepump i ett sådant hus utan några förändringar i uppvärmningssystemet och ställer in pumpen för att nå den ursprungliga planerade temperaturen, blir resultatet ett fungerande, men tydligt ineffektivt system – med en COP runt 2,0 till 2,3, alltså bara något bättre än en ren elektrisk spir.

Den goda nyheten är att i de flesta fall är radiatorerna inte planerade för maximal kyla hela säsongen – den planerade temperaturen (t.ex. -11 °C eller -15 °C beroende på plats) förekommer i verkligheten bara några dagar per år. Under större delen av uppvärmningsperioden räcker en lägre temperatur än den ursprungliga planerade, eftersom det inte är lika kallt ute som kräver full effekt. Därför kan en väl inställd värmepump med ekvitermisk styrning (vattentemperaturen ändras beroende på yttre temperatur) under större delen av säsongen röra sig i rimligare temperaturer runt 45 till 50 °C, och bara i de kallaste dagarna stiga högre.

När behöver man byta eller utbyta radiatören

Om vi vill att värmepumpen ska kunna köra kontinuerligt vid lägre temperatur (t.ex. 45 °C även i kallaste frosten), kommer den ursprungliga radiatören som designades för 75 °C enkelt inte räcka till – vid lägre temperaturdifferens kommer den att ge mindre värme. Generellt gäller det att att sänka tillförd temperatur från 75 °C till 45 °C kräver att värmeutviningsytan ökas till cirka 2- till 2,3-gångor av den ursprungliga storleken för att leverera samma effekt. I praktiken innebär det en av dessa möjligheter:

Byt ut mot en större panelradiatör eller en radiatör med fler segment/finer (typ 33 istället för typ 11, alltså en tredubbel platta med två rader finer istället för en enkel platta).
Lägg till en extra radiatör i samma rum, om det inte finns plats för en större.
Behåll de ursprungliga radiatörerna och acceptera att pumpen kommer att köra vid högre temperatur i kallaste dagarna (lägre COP under några veckor per år, men fortfarande god effektivitet resten av säsongen tack vare ekvitermisk kurva).
Kombinera med en bivalent källa – den ursprungliga pannan förblir som reservkälla för de kallaste dagarna, värmepumpen täcker resten av säsongen.

Vilken lösning som är rätt beror på budget, hur väl huset är isolerat, och om ägaren planerar att isolera fasaden eller byta fönster inom några år (efter isolering minskar den nödvändiga effekten och den nödvändiga radiatörtemperatur, så det kan vara fördelaktigt att vänta med att byta radiatörer tills efter isolering).

Kombination av golvvärmesystem och radiatörer i samma hus

En mycket vanlig situation är ett hus där bottenvåningen (salsrum, kök) är utrustad med golvvärme, men övre våningen (sovrum, barnrum) har istället radiatörer – antingen för att golvvärmesystemet inte planerades där från början, eller för att konstruktionshöjden på golvet på övre våningen är lägre och det inte fanns plats för golvvärmeinstallationen. Bra nyhet är att sådan kombination kan enkelt realiseras med en värmepump, men det krävs att hydrauliken är korrekt utformad.

Hur det tekniskt sett löses

Den vanligaste lösningen är att dela upp uppvärmningssystemet i två separata kretsar med olika temperatur:

En direkt (okopplad) krets för golvvärme – ansluten direkt till utflödet från värmepumpen, eventuellt via en fördelare med cirkulationspump, arbetar med lägre temperatur (t.ex. 32-35 °C).
En blandningskrets för radiatörer – innehåller en egen trevägs- eller fyrvägsblandningsventil med cirkulationspump, som tillsätter varmare vatten från huvudkretsen till den nödvändiga högre temperaturen för radiatörerna (t.ex. 45-50 °C), styrd av en egen ekvitermisk kurva oberoende av golvvärmekretsen.

Tack vare detta producerar värmepumpen vatten endast vid den lägsta nödvändiga temperaturen (den för golvvärmen) och radiatörskretsen ökar temperaturen lokalt där det behövs – pumpen behöver alltså inte höja temperaturen för hela huset inklusive golvvärmen i bottenvåningen bara för att några radiatörer ovan behöver det. Denna lösning kräver något mer avancerad styrning (två temperatursensorer, två ekvitermiska kurvor, en styrenhet som kan hantera detta), men det är en beprövad och vanligt använd princip hos oss.

I de flesta installationer med kombinerat system rekommenderas också en buffert (utjämnings) tank mellan värmepumpen och ledningarna. Den fyller två funktioner: säkerställer tillräckligt stort volymsflöde i systemet så att pumpen inte behöver starta och stänga för ofta (särskilt om den installerade effekten är något högre än den aktuella behovet av huset), och samtidigt isolerar värmeproduktionen från dess användning, vilket också hjälper vid avfrostningscykler av yttre enheten i frost.

Driftkostnader – konkret exempel

För att visa det verkliga inverkan, ge vi ett förenklat, men realistiskt exempel. Låt oss tänka oss ett villahus med årlig värmebehov för uppvärmning på 12 000 kWh (en vanlig siffra för ett medelvis isolerat hus på ca 120-140 m²). Vid COP 4,3 (golvvärme, 35 °C) skulle elanvändningen för uppvärmning vara cirka 2 790 kWh per säsong. Vid COP 2,1 (ursprungliga radiatörer utan förändringar, 65 °C) skulle samma hus med samma värmebehov använda cirka 5 710 kWh el – alltså mer än dubbla mängden.

Vid samma årsuppvärmningsbehov på 12 000 kWh förbrukar ett hus med gamla radiatorer utan förändringar (COP 2,1) ungefär dubbla mängden el jämfört med ett hus med golvvärme (COP 4,3) – skillnaden är nästan 3 000 kWh per uppvärmningsperiod.

Vid kombinerad systemlösning, där större delen av huset uppvärms med golvvärme och en mindre del (t.ex. två rum på vinden) med radiatorer med lämpligt överdimensionerad yta som arbetar vid 45–50 °C, brukar den verkliga genomsnittliga systemeffektiviteten under perioden ligga någonstans mellan dessa två extrempunkter, närmare den bättre – eftersom större del av värmen går genom den mer effektiva golvvärmeomgången.

Dessa siffror är orienterande och endast illustrativa – exakt elförbrukning beror på värmebortslaget, klimatzonen, den exakta värmepumpmodellen och hur den är inställd och styrd. Ändå gäller principen universt: ju lägre uppvärmningsvattentemperatur, desto lägre elförbrukning vid samma inneklimat.

Hur man ska gå tillväga om man planerar en värmepump till ett hus med radiatorer

Låt en termisk beräkning göras – projektant eller erfaren installatör beräknar husets verkliga värmebortslag per rum och jämför det med kapaciteten hos befintliga radiatorer vid lägre temperatur.
Identifiera "problemrum" – det är inte alltid nödvändigt att byta ut alla radiatorer i huset, endast de som redan nu är på gränsen till kapacitetsmässigt krav (hjörnerum, badrum, rum med stora fönster).
Överväg delvis byte – istället för att byta ut alla radiatorer på en gång kan det ofta vara mer kostnadseffektivt att byta endast de kritiska exemplaren mot större eller mer effektiva typer.
Planera styrningen – en ekvitermisk kurva inställd för just ditt hus är lika viktig som själva hårdvaran; en dåligt inställd kurva kan förstöra effektiviteten hos annars väl utformad systemlösning.
Överväg genomförandetid – om du planerar att även isolera eller byta fönster är det logiskt att göra det före eller samtidigt med värmepumpens installation, inte efter – eftersom detta minskar det nödvändiga effektbehovet och den nödvändiga temperaturen.

Vanliga fel att undvika

Behåll den ursprungliga ekvitermiska kurvan "på maximum" bara för att det ska vara "säkert varmt" – detta är den vanligaste anledningen till orimligt hög elförbrukning efter installationen.
Underdimensionerad hydraulisk reglering – om vissa radiatorer får för mycket vatten och andra för lite, kräver systemet som helhet en högre temperatur än vad som annars skulle räcka.
För liten buffert eller ingen alls vid system med flera omgångar – leder till att kompressorn cyklar ofta och slits onödigt mycket.
Glöm kylning på sommaren – om värmepumpen har kylfunktion kan golvvärme användas för lätt kylning, men radiatorer är inte lämpliga för detta – detta bör beaktas redan vid planeringen om kylning är önskad.

Vanliga frågor

Kan man koppla en värmepump direkt till gamla järnvärmesystem?

Ja, tekniskt sett – gamla järnvärmesystem har ofta större värmeutstrålning än moderna panelradiatorer av samma "storlek", så de kan ibland överraskande bra hantera även lägre tillförselstemperatur. Det är alltid nödvändigt att kontrollera med beräkning om de vid vald lägre temperatur (t.ex. 50 °C) kan täcka värmebortslaget i ett rum vid nödvändig yttre temperatur.

Värdet det sig att byta ut alla radiatorer i huset på en gång?

Inte alltid. Ofta räcker det att byta ut de radiatorer som redan nu är underdimensionerade eller som befinner sig i rum med högre värmebortslag. De övriga radiatorerna kan förbli kvar och systemet kan ställas in så att det vid de kallaste dagarna arbetar vid något högre temperatur, men bara tillfälligt.

Är golvvärme alltid bättre än radiatorer för en värmepump?

Ja, från effektivitetssynpunkt – lägre tillförselstemperatur innebär högre COP. Golvvärme är dock inte alltid lämpligt eller möjligt (t.ex. renoveringar utan att lyfta golven, rum med låg konstruktionshöjd), och i sådana fall är en väl utformad lågtemperatur-radiatorlösning en rimlig alternativ.

Hur mycket minskar effektiviteten om man behåller de ursprungliga radiatorerna oförändrade?

Orienterande, om pumpen måste upprätthålla en temperatur runt 65 °C istället för 35–45 °C, kan uppvärmningsfaktorn halveras jämfört med golvvärme – alltså dubbel elförbrukning för samma värme. Den verkliga effekten beror på hur många dagar per år en så hög temperatur faktiskt behövs.

Kan man kombinera golvvärme i bottenvåningen och radiatorer i vinden i samma hus?

Ja, det är ett vanligt lösning. Det kräver två separata omgångar med olika temperatur – en direkt lågtemperaturomgång för golvvärme och en blandningsomgång med egen ventil för radiatorerna, styrd av oberoende ekvitermiska kurvor.

Påverkar radiatortypen (panelradiator vs. modulradiator) effektiviteten hos en värmepump?

Ja, indirekt. En radiator med större värmeutstrålning (fler paneler, fler flänsar, större dimension) kan leverera samma effekt vid lägre vattentemperatur. Därför rekommenderas ofta en typ 33-radiator (två plattor med två rader flänsar) istället för en typ 11-radiator (en glad platta), även vid samma dimensioner, vid övergång till värmepump.

Kopplingade ämnen

Hela sortimentet värmepumpar hittar du i kategorin Värmepumpar.

Har du frågor om detta ämne?

Kan du inte bestämma dig eller har en specifik situation i ditt hem – kombination av golvvärme och radiatorer, gamla radiatorer och en värmepump? Skriv till oss – vi hjälper gärna.