Montering av kondenspanna med genomströmningsberedning av tappvarmvatten: tillvägagångssätt och krav

Installation av kondenserande panna med genomströmningsvärmare för varmvatten: komplett teknisk handledning

Kondenserande panna med genomströmningsvärmare för varmvatten (TUV) är idag den vanligaste värmekällan i bostäder och lägenheter i Slovakien. Installationen är dock inte bara en fråga om att hänga upp pannan på väggen och koppla till några slangar. Det är en komplett installationsprocess som kräver noggrann förberedelse, korrekt dimensionering av alla ledningar, att lagkraven uppfylls och – vilket är avgörande – att den utförs av en behörig person med giltig auktorisering. I denna artikel går vi igenom hela processen steg för steg, visar på de vanligaste felen från praktiken och ger konkreta tekniska värden och dimensioner som du stöter på i riktiga uppdrag.

Om du fortfarande överväger vilken panna du ska välja, rekommenderar vi att du läser artikeln Hur man väljer kondenserande panna med genomströmningsvärmare för varmvatten: vad du ska fokusera på samt Vilken effekt behöver jag för min kondenserande panna med varmvatten?, där du hittar en handledning för korrekt dimensionering av effekten. Denna artikel förutsätter att du redan har valt en panna och vill veta vad som väntar dig vid själva installationen.

Lagstiftning och vem som får installera kondenserande panna

Det första som varje kund måste förstå: installation av gasdriven kondenserande panna är inte en uppgift för egen hjälp. Lag (nr 251/2012 Z.z. om energi) och relaterade SPP-D-dekret klart anger att installation av gasanordningar endast får utföras av personer med behörighet enligt SPP-D-dekret nr 508/2009 Z.z. – det vill säga tekniker med intyg om drift och reparation av särskilda gasanordningar (grupp G). Därtill förutsätter pannanstillverkarna (Protherm, Vaillant m.fl.) giltigheten av garantin av registrering i servicejournalen av auktoriserad service tekniker.

För kunden innebär detta i praktiken:

• Installationen måste utföras av auktoriserad installatör eller service tekniker med motsvarande behörighet.
• Efter installationen måste det ske en första inkörskontroll (så kallad „inbetriebnahme“), där teknikern kontrollerar tätningen, ställer in pannan och utfärdar en revisionsrapport.
• Installation av gasanslutning till pannan får endast utföras av behörig person med behörighet för installation av gasanordningar.
• Den hela dokumentationen (inkörsrapport, leveransrapport) måste lämnas till kunden och är obligatorisk bilaga till garantivillkoren.

Detta betyder inte att kunden inte kan göra något själv. Förberedande arbeten – demontering av den gamla pannan (inte gasanslutning!), förändring av rummet, borra av passager – kan i många fall utföras av en skicklig husägare. Den egentliga gas- och elanslutningen är dock alltid på kvalificerad person.

Förberedelser före installation: vad du måste undersöka och säkerställa innan teknikern kommer

Från erfarenhet vet jag att en stor del av fördröjningarna vid pannainstallation orsakas just av otillräcklig förberedelse. När teknikern kommer, börjar mäta och upptäcker att skorstenen inte uppfyller kraven, att det saknas en lämplig eluttag eller att gasanslutningen är felplacerad. Varje dag extra kostar kunden pengar (teknikerns arbete, eventuell boende i kallt hus). Därför undersök följande i förväg:

Installationsplats och bärande vägg

Kondenserande panna är tyngre än de flesta tror. En vanlig panna av medelklass väger från 28 till 42 kg (utan vatten). Väggen måste vara tegel- eller betongvägg med tillräcklig bärförmåga. En panna kan inte pålitligt hängas i gipskartong utan särskilda ankare och stålstång – och även då är det problematiskt. Före installation på gipskartong bör du alltid rådfråga teknikern.

Minsta fria utrymmen runt pannan anges av tillverkaren i installationsmanualen. Typiska värden för vanliga modeller är: 100–150 mm på sidorna, 300–500 mm framför pannan (serviceutrymme), 50 mm ovanför pannan. Dessa värden måste alltid kontrolleras i den specifika manualen för din modell, eftersom de kan variera.

Gasanslutning och gastryck

Kondenserande panna med genomströmningsvärmare för varmvatten har en högre effekt än en vanlig genomströmningsvärmare. En effekt på 24–26 kW vid varmvattenuppvärmning motsvarar en gasförbrukning på cirka 2,8–3,1 m³/h (vid värmevärde 34 MJ/m³). Diameter på gasanslutningen till pannan måste motsvara detta – typiskt DN 20 (3/4") för längre ledningar, DN 15 (1/2") endast för korta ledningar upp till 3–4 meter. Inloppstrycket vid pannan bör vara 18–25 mbar (malmgas G20). Teknikern mäter detta med manometer vid inkörskontrollen.

Elanslutning

Kondenserande pannor kräver en separat elcirkel 230 V / 50 Hz, säkerad med 10 A (vissa modeller räcker 6 A – beroende på effekten för elektroniken och pumpen). Väsentlig krav: pannan måste vara jordad och uttaget måste ha skyddskontakt. Många äldre lägenheter har endast ett tvåpoligt uttag i pannrummet – detta räcker inte och måste bytas innan installationen. Elanslutningen måste vara inom räckhåll till pannan (max 1,5 m kabel), där en förlängningskabel inte är tillåten.

Vattenanslutning för varmvatten

Genomströmningsvärmning av varmvatten i kondenserande panna fungerar så att kallt vatten går direkt genom värmesken och strömmar uppvärmt från kranen. För att säkerställa korrekt funktion och lång livslängd på värmesken är vattentvärkan avgörande. Om tvärkan är högre än 15 °dH (tyska tvärketsenheter) är det nödvändigt att installera en vattenavhärdare eller åtminstone en polyfosfatdosering (t.ex. BWT Cillit m.fl.) före pannan. Annars kommer värmesken för varmvatten att sitta så full av kalk efter 3–5 år att effekten minskar och en dyr byte blir nödvändigt.

Kalltvattnets ledning till pannans plats bör vara DN 15 (1/2"), arbetstryck 1,5–6 bar. Om trycket i lägenhetsbyggnaden är högre (över 6 bar), måste det finnas en tryckreduktionsventil före pannan.

Avledning av rökgaser och tillförsel av förbränningsluft: den mest kritiska delen av installationen

Korrekt installation av rökgassystemet är tekniskt den mest krävande och samtidigt den säkerhetsmässigt viktigaste delen av hela installationen. Ett felaktigt skorsten eller felaktigt ledning av rökgassystemet kan orsaka kolmonoxidförgiftning – och det är ett dödligt risk, inte bara ett tekniskt problem.

Stängt brännsystem (turbo) vs. öppet

Alla moderna kondenserande pannor arbetar som typ C-konsumenter – brännluftaspirerar från yttre och rökgaser avleds också till yttre, där båda kanalerna är separerade från pannrummet. Installation i ett stängt utrymme (garage, badrum, skåp) är möjligt, men det måste säkerställas att pannan får tillräckligt med brännluft genom yttre rör.

Typ av rökgassystem och deras dimensioner

Den vanligaste typen för väggmonterade kondenserande pannor är koaxialrör (luft-rökgas i ett dubbelskiktssystem), eller parallellt dubbelskiktssystem (separat rör för luft och rökgas). Vanliga dimensioner:

• Koaxial Ø 60/100 mm – vanligast, max ekvivalent längd 4–5 m (beroende av tillverkare och effekt). Passar för direkt genomgång genom yttre vägg.
• Koaxial Ø 80/125 mm – för högre effekter eller längre sträckor, max ekvivalent längd 8–12 m.
• Parallellt Ø 80 + Ø 80 mm – för längre sträckor genom hela huset eller till befintlig skorsten, max ekvivalent längd 20–40 m (beroende av tillverkare).
• Systém LAS (Luft-Abgas-System) – för ledning genom befintlig skorstenöppning, rökgas i 60 mm rör inlagd i skorstenöppningen, luftaspirerad från omgivande rörsområde. Kräver fackmässigt bedömning av skorsten.

Vid varje böj förlängs den ekvivalenta längden: 90° böj = ca 1–1,5 m ekvivalent längd, 45° böj = ca 0,5–0,7 m. Tekniken måste vid planering av rökgasledningens sträcka räkna ut den totala ekvivalenta längden och kontrollera att den inte överstiger den maximala tillåtna värdet för den aktuella pannan.

Kondensatfångare måste sättas in i rörgasrören där kondensat kan ansamlas – dvs i horisontella delar. Hellningen på horisontella delar av rökgasledningen måste vara minst 3° (ca 5 cm/m) mot kondensatavledningarna.

Installation av kondenserande panna: steg för steg

Följande procedur beskriver en typisk order på byte av en gammal panna mot en ny kondenserande panna med TUV-fläktuppvärmning. I de flesta fall handlar det om att byta en äldre panna mot en modern kondenserande – t.ex. övergång från en gammal Protherm Medveď till en ny Protherm Gepard Condens 18/25 MKV eller Vaillant VUW 236/5-3 ecoTEC pro.

Steg 1: Stäng av, koppla bort och demontera den gamla pannan

Börja med att stänga av gasen (stäng gasventilen före pannan), stänga av el (säkring) och stänga av vatten (ventiler på uppvärmnings- och vattenanslutningar). Den gamla pannan töms och avluftas. Gasanslutningen till pannan får endast kopplas bort av gasmännen – efter koppling avslutas gasanslutningen. Övriga ledningar (vatten, uppvärmning) kan kopplas bort av en skicklig husägare.

Om den gamla pannan var av en annan typ (t.ex. atmosfärisk med gemensam skorsten) måste man besluta hur rökgasavledningen ska lösas. Den befintliga skorstenöppningen kan antingen isoleras med plast eller rostfritt stål för lågtempererad kondensatrökgas, eller en ny koaxial genomgång genom väggen byggs. Varje variant har sina kostnader och lagkrav.

Steg 2: Förbered och montera installationsplattform

Modern kondenserande panna levereras med en installationsplattform (mall), som exakt anger platsen för borrhålen och platsen för alla anslutningar. Plattformen läggs mot väggen, mäts och markeras borrhålen. Standardhöjden för pannans placering är så att pannans övre kant är ca 1 800 mm från golvet – för att ge bekväm tillgång till servicepaneler. Fastskrivning: i murar bores hål Ø 10–12 mm, djup 80–100 mm, med kemiska eller expansionshämmanden beroende på väggens material. Skruvarna till plattformen är typiskt M8 eller M10.

Steg 3: Installation av rökgassystemet

Innan pannan hängs upp förbereds rökgasutflödet – hålet genom väggen bågas eller skärs (Ø 125–150 mm för koaxial 60/100), monteras genomgång, säkerställs tätning. På pannan monteras rökgasadaptern (tillbehör), i vilken röret sätts in. Horisontella delar läggs med minst 3° lutning utåt (från pannan mot yttre utflöde). Utflödet utåt måste skyddas mot regn och inte utgå i områden där rökgaser kan återaspireras (hörn, vindbrytande sidor, fönster hos grannar inom 1 m).

Steg 4: Häng upp pannan och anslut uppvärmningsledningarna

Pannan hängs upp på plattformen och säkerställs. Därefter ansluts uppvärmningsledningarna – utflöde och retur. Här är några viktiga regler:

• På utflödesröret (tillförsel) måste en avloppsventil och en kulventil monteras nära pannan.
• På returröret måste också en kulventil och en fyllningsventil (för vattenuppfyllning i systemet) finnas.
• Expansionskärl måste ha rätt förtryck (typiskt 0,75–1,0 bar för system upp till 7 m höjd). De flesta kondenserande pannor har inbyggt expansionskärl, men dess volym (6–8 liter) räcker endast för mindre system – för större uppvärmningssystem (över 100–120 liter) krävs ett externt expansionskärl.
• Säkerhetsventilen måste finnas på utflödet från pannan, före eventuella stängningar. Typisk inställning: 3 bar.
• Avluftning av systemet: vid de högsta punkterna i uppvärmningssystemet måste det finnas avluftningsventiler.

Steg 5: Anslutning av kallvatten till fläktvärme TUV

Fläktvärmning av TUV i alla moderna kondenserande pannor av denna typ utförs via plattvärmeväxling (eller rörväxling), inte via en buffert. Kallt vatten går direkt in i växlingen och uppvärmdt vatten går till kranarna. Anslutningen av kallvatten måste dimensioneras för flödet 10–14 l/min (det är en vanlig värde vid 24–26 kW pannor). Innan kallvatten går in i pannan är det obligatoriskt:

• Stängningsventil (för service).
• Filter för föroreningar (finhet 0,5–1 mm) – skyddar TUV växlingen.
• Backventil (förhindrar återflöde av varmvatten till kallvattenledningen).
• Eventuell tryckreducent, om nättrycket är över 6 bar.
• Eventuell vattenavhärdare eller polyfosfatdosering (se ovan).

Steg 6: Gasanslutning

Gasanslutningen utförs endast av en behörig gasinstallatör. Anslutningen mellan panna och gasnät är oftast G 3/4" eller G 1/2" (beroende på tillverkare). Mellan gasnätet och pannan måste det finnas: kulventil (gasventil), gasfilter (skydd för gasventilen i pannan), och hos vissa tillverkare även en tryckregulator. Alla anslutningar testas efter installation för tätning – manometer (trycktest) eller med tvättmedel (bubbeltest). Protokoll om tätning av gasledningen måste ingå i dokumentationen.

Steg 7: Elanslutning och anslutning av termostat

Panna ansluts till en jordad vägguttag 230 V. Om systemet har en programmerbar termostat eller en smart reglerare (OpenTherm, eBUS), ansluts den till pannans terminalblock enligt anvisningarna i bruksanvisningen. Många moderna pannor (t.ex. Vaillant VUW 26CS/1-5 ecoTEC plus IoniDetect) stöder kommunikationsprotokollet OpenTherm eller eBUS, vilket möjliggör utetemperaturstyrd reglering och energibesparingar. Anslutning av trådlös termostat kräver endast parning enligt anvisningarna – fysiska kablar behövs inte.

Om systemet har zonreglering (flera kretsar med regleringsventiler), ansluts styrsignaler till pannans motsvarande terminaler. Vissa pannor kräver en extern modul (t.ex. Vaillant VR 61, VR 65) för anslutning av zonreglering – detta måste beaktas vid pannans val.

Steg 8: Fyllning och avluftning av systemet

Efter fullständig anslutning fylls systemet med vatten. Proceduren:

• Öppna fyllningsventilen (retur), fyll långsamt vatten.
• Avlufta alla radiatorer (från lägsta våningsplan uppåt).
• Avlufta pannans pump (skruv på pumpen – de flesta pannor har en avluftningsnippel).
• Öka trycket i systemet till 1,5 bar (kallt system). Pannan signalerar ofta lågt tryck på displayen.
• Kontrollera att inga anslutningar läcker.

Steg 9: Avledning av kondens

Kondenserande pannor producerar kondens från kondensering av vattenånga i rökgaserna. Mängden kondens beror på pannans effekt och temperaturdifferensen, men vid full effekt (t.ex. 24 kW panna i kondenseringsläge) kan det vara 1,5–3 liter per timme. Under en hel dygnsdrift vinter kan det bli 20–40 liter vatten. Detta vatten har pH 3,5–5,5 (svagt surt), vilket är problematiskt för avlopp. Enligt STN EN 677 och tillverkarnas rekommendationer:

• Kondens kan ledas till kommunalt avlopp – det är tillåtet eftersom det är tillräckligt utspätt.
• För mindre pannor (upp till 25 kW) ledas kondens ofta direkt till avlopp (vattenlås i tvättstället, golvutflöde).
• För större effekter eller vid särskilda krav installeras en neutraliserare för kondens (t.ex. kalkgranulat), som höjer pH till neutrala värden innan vatten släpps ut i avloppet.
• Avledning av kondens måste ha ett vattenlås, för att förhindra återflöde av lukter från avloppet till pannan och utrymmet.
• Avloppets diameter för kondens: min. DN 32 mm, lutning minst 1:50.

Första drifttaget: vad teknik gör och varför det är viktigt

Första drifttaget (inbetriebnahme) är en separat, formell åtgärd där en auktoriserad servicepersonal kontrollerar, justerar och överlämnar pannan till kunden. Utan denna åtgärd gäller vanligtvis inte garantivillkoren från tillverkarna. Vad som sker:

• Kontroll av gasledningens tätning – med manometer eller med blubberlösning.
• Kontroll av rökgassystemet – drag genomförs, rätt lutning, tätning av fästpunkter.
• Justering av pannans maximala effekt – enligt projektet eller beräkningen av byggnadens värmeförluster. Förreglerad värmepanna cyklar onödigt (korta driftperioder = ökad slitage).
• Justering av TUV-parametrar – temperatur på varmvatten (standard 50–55 °C, min 45 °C p.g.a. legionella, max 60 °C för de flesta modeller).
• Justering av tryckparametrar – kontroll av förtryck i expansionskärl, fyllningstryck i systemet.
• Analyser av förbränning – mätning av CO, CO₂ och O₂ i rökgaserna med analysator. Värdena registreras i protokollet. För naturgas G20 är rätt CO₂-nivå i rökgaserna ca 8,5–10,5 % (varierar beroende på effekt och modell).
• Registrering i servicejournal och utgivande av protokoll.
• Kundinstruktion – hur man använder pannan, inställning av termostaten, vad man gör vid fel, när man ska kontakta service.

Specialfall och vanliga utmaningar från praktiken

Byta gammal Protherm Medvěd eller Gepard mot kondenserande modell

Detta är nog den vanligaste uppdraget i Sverige. Kunder har en gammal panna med öppen skorsten, vill gå över till kondenserande. Huvudutmaningen: en ny kondenserande panna kan inte använda befintlig skorsten för öppna förbränningsanordningar (s.k. luftskorsten), eftersom kondenserande pannor är slutna system (typ C). Lösningarna är två: (a) skorstenstillägg – i befintlig murad öppning sätts in en rostfri eller plastisk rörledning Ø 80 mm, som leder rökgaser; luftaspireras antingen från pannrummet (endast om kraven för lufttillförsel uppfylls – minst 150 cm² öppning) eller genom yttre rör; (b) utgående genom yttre vägg – koaxial eller parallell rörledning direkt ut. Den andra lösningen är billigare och enklare, om pannans placering och byggnadens arkitektur tillåter det.

Pannor som Protherm Panther Condens 20/26 KKV eller Protherm Puma Condens 18/24 MKV är konstruerade så att de kan anslutas till olika typer av rökgassystem – man måste alltid kontrollera den maximala tillåtna ekvivalenta längden för den specifika modellen först.

Installation av kondenserande panna i flerfamiljshus

I flerfamiljshus gäller ännu striktare regler. Ersättning av panna i lägenhet kräver godkännande från husets förvaltare och i många fall även godkännande från grannar (särskilt om skorstenens användning ändras). Placeringen av utflödet av rökgaser måste uppfylla krav på avstånd från fönster, balkonger och ventilationssystem i grannlägenheter. Typiska minsta avstånd: 600 mm från fönster, 1 000 mm från ventilationsslangar, 500 mm från byggnadens hörn. Dessa värden kan variera beroende på nationella regler och lokala förhållanden – teknikpersonalen måste bedöma varje fall individuellt.

Nybygge och första installationen

Vid nybygge är situationen enklare vad gäller rökgaser (skorstenen planeras från början), men mer komplex vad gäller koordination. Pannan installeras vanligtvis efter grovbyggnad, men före slutgips – ledningar för uppvärmning och vatten är förberedda av projektören. Det är avgörande att projektören först konfronterar leverantören av pannan med platsen för anslutningar – olika modeller har anslutningar på olika platser (vissa framför, vissa nere). Att ändra ledningsplacering efter gipsning är kostsam.

Dokumentation efter installation: vad du måste ha

Efter installation och första drifttaget bör kunden ha följande dokument i sin besittning:

• Handbok för pannan (från tillverkaren, på svenska).
• Protokoll om första drifttaget (utfärdat av auktoriserad teknik).
• Protokoll om tätning av gasledningen.
• Garantilapp för pannan, korrekt ifylld och undertecknad.
• Servicejournal (där det kommer finnas en post om första drifttaget).
• Protokoll om förbränningsanalys (vissa tekniker utfärdar det separat).
• Elinstallationens kontrollrapport (om elanslutningen ändrades).
• Protokoll om skorsten eller rökgassystemets kontroll (om kaminmästare utförde arbetet).

Dessa dokument ska du spara noggrant – du kommer behöva dem vid garantianspråk, vid försäljning av fastigheten och vid fortsatt service. Utan protokoll om första drifttaget godkänner de flesta tillverkare inte garantireparationer.

Krav på underhåll efter installation och fortsatt service

Installationen är inte slutet. En kondenserande panna med strömuppvärmning av varmvatten kräver regelbundet underhåll för att behålla sin höga verkningsgrad och tillförlitlighet. Vi går mer i detalj i artikeln Underhåll och service av kondenserande panna med TUV: vad och hur ofta kontrollera, men kortfattat:

• Årsvis servicekontroll – rengöring av brännaren, värmesken, tätning, tryckkontroll, förbränningsanalys.
• Kontroll och fyllning av vatten i systemet vid behov (vid tryckfall under 1 bar).
• Kontroll och rengöring av filter (nät i kallvattenledningen, magnetfilter i returledningen till uppvärmningen).
• Kontroll av kondensavledning – vattenlåset får inte torka ut om pannan länge är ur drift (sommarhus).
• Kontroll av rökgassystemet – enligt lokala regler (skorstenstjänst) vanligtvis en gång per år.

Regelbundet service förlänger pannans livslängd. En väl underhållen kondenserande panna håller 15–20 år utan större problem. En försummad panna utan service kan ha allvarliga problem (skrämd värmesken, slitage på pumpen, fel i brännaren) redan efter 5–7 år.

Vanliga fel vid installation av kondenserande pannor – vad vi ofta ser

Under många år i fält har vi mött samma fel som upprepas. Här är listan över de viktigaste:

• Fel lutning på rökgasledningen – horisontella delar utan lutning leder till kondensansamling i röret och efterföljande skador på pannan eller rökgassystemet.
• Saknad filter i kallvattenledningen – förorenade partiklar från vattennätet (sand, rost) skadar plattvärmesken för TUV inom några månaders drift.
• Säkerhetsventilen ledar ut i ett slutet utrymme – säkerhetsventilen måste ha avledningsledning synligt ansluten till vattenlås eller avlopp, inte bara fritt i luften bakom pannan.
• Expansionskärl med fel förtryck – ett kärl tillverkat för förtryck 1,5 bar i ett system med bygghöjd 5 m kommer att uppfylla sin funktion en bråkdels tid.
• För liten diameter på kondensavledningen – DN 25 räcker inte, DN 32 är minimum. Överbelastning av vattenlås i kondensavlopp är en fråga om några månader.
• Saknad vattenavhärdning – i områden med vattenhårdhet över 15 °dH utan vattenavhärdare blir värmesken för TUV snabbt skrämd inom 2–4 säsonger.
• Förreglerad effekt hos pannan – en panna inställd till full effekt i ett hus med små värmeförluster cyklar varje 2–3 minuter, vilket drastiskt förkortar dess livslängd och ökar förbrukningen.
• Oförbunden eluttag – saknad jordning är inte bara en säkerhetsrisk, utan kan också orsaka störningar i pannans elektronik och falska felkoder.

Vanliga frågor (FAQ)

Behöver jag bygglov för installation av kondenserande panna?

Vid ersättning av panna med samma typ (gas mot gas, samma effekt) krävs bygglov i de flesta fall inte – det är underhållsarbete. Undantag kan uppstå vid förändring av rökgassystemet som påverkar gemensamma delar i flerfamiljshus, eller om den lokala byggkontoret har andra krav. Vid nybygge eller vid förändring av bränsletyp (övergång från fasta bränslen till gas) kan bygglov krävas. Kontrollera alltid detta i förväg hos det behöriga byggkontoret för att undvika problem.

Hur lång tid tar installationen av en kondenserande värmepanna?

Vid en vanlig utbyte av en gammal värmepanna mot en ny kondenserande modell i ett villafastighets hus tar installationen 4–8 timmar för en erfaren tvåmanna teknikgrupp. Om ett nytt utsläppssystem samtidigt löses (skorsten införskänkning, lång koaxialrörsträcka) kan arbetet spridas ut över 2 dagar. Vid nybyggnad, där även uppvärmningsledningarna läggs, är det en fråga om några dagars arbete. Den första drifttagningen (efter slutför installationen och fyllning) tar ytterligare 1–2 timmar.

Kan jag ansluta värmepannan till en befintlig skorsten?

Ja, det är möjligt, men endast vid uppfyllelse av exakta krav. Den befintliga skorstenens inlopp måste ha lämpliga dimensioner (minst 100 × 100 mm tvärsnitt), måste vara i god teknisk skick och måste vara införskänkad med ett plast- (PP) eller rostfritt stål-rör Ø 80 mm mot kondensatsbeständighet. Öppna atmosfäriska skorstenar för öppna apparater kan inte anslutas till kondenserande pannor utan införskänkning. Innan installationen alltid be om en skorstensteknisk rapport om skorstenens skick.

Vilken temperatur TUV är optimal och säker?

De flesta genomströmningsvärmare med kondenserande panna inställs till TUV-temperaturer mellan 40 och 55 °C – det är en bekväm temperatur för duschning och tvättning utan risk för brännskador. Till skillnad från tankvärmare gäller inte rekommendationen 55–60 °C p.g.a. legionella, eftersom vatten inte länge lagras i en tank, utan uppvärmning sker kontinuerligt vid varje uttag – risken för bakterietillväxt i stående vatten upphör. En högre temperatur (över 55 °C) bör endast inställas om du planerar att blanda varmvatten med kallt direkt vid kranen, eller om du har långa ledningar och vill kompensera för värmebortfallet i ledningen. En säkerhetsfunktion är också att moderna pannor har en justerbar övre temperaturgräns för TUV direkt i styrningsmenyn, så att en oavsiktlig inställning av för hög temperatur kan undvikas.

Har du en fråga kring denna teman?

Vet du inte vilken lösning som passar dig eller har du en specifik situation i din bostad? Skriv till oss – vi hjälper gärna.

För- och efternamn Fyll inte i detta fält:

E-post

Meddelande