Montering av vattenmätarbrunn steg för steg

Installation av vattentalsvakt i steg för steg: komplett praktisk handledning

En vattentalsvakt verkar på första ögonkastet enkel – en plastcylinder grävs ner i marken, vattenledningen sätts in och klart. Så ser det ut för de flesta investerare före start av arbetet. Verkligheten är annorlunda. Efter tjugofem års kundpraxis vet jag att det är just vid installation av vattentalsvakter som flest fel uppstår, och dessa visar sig ofta år senare – frusen ledning, översvämning i vaktens hål efter regn, packningar som lossnar, blöta väggar från marktryck eller enkelt en vakt som inte täcker hela nödvändiga installationsutrymmet. Denna handledning visar hela processen från mätning och val av vakt, genom grävning och läggning, till den slutgiltiga anslutningen av vattentalsmätaren och fyllning. Vi följer den verkliga kundpraktiken, inte bara teoretiska rekommendationer från tillverkarna.

Om du fortfarande funderar på om en vattentalsvakt över huvud taget är rätt för ditt fall, rekommenderar jag att du först läser artiklarna Hur man väljer vakt: vattentalsvakt, underhållsvakt eller pumpvakt? och Plastvakt mot betongvakt: vad är mest lönsamt? i detta Vägledningscenter. Här antar jag att du har klart för dig och vi går direkt in i installationen.

Vad är en vattentalsvakt och varför installationen spelar roll

En vattentalsvakt skyddar vattentalsmätaren (vattenmätare) och ofta också huvudstängen mot frost, mekanisk skada och obehörig manipulering. Det är sista mätstationen innan vatten kommer in i byggnaden – oavsett om det är ett bostadshus, en sommarstuga eller en industriell verksamhet. Vattenförsörjningsbolaget (vattenverket) kräver att vattentalsmätaren ska vara tillgänglig för avläsning och samtidigt skyddad. Därför följer tekniska krav på djupet för installation, storlekar, ventilationsöppning och tillgång till lock.

Felaktig installation har direkta konsekvenser: en frusen vattentalsmätare i januari, garantin går förlorad p.g.a. fukt, böter från vattenverket för att villkoren i avtalet inte följts, eller en dyr reparation av grävningen i en redan färdig trädgård. Därför är det värt att göra det rätt redan från början.

Vad du behöver: material och verktyg

Innan själva installationen samlar du ihop allt som behövs. Det är inget värre än att märka mitt i grävningen att du saknar en packning eller en fläns. Här är en lista som jag sammanställt utifrån en typisk installation i ett bostadshus:

• Vattentalsvakt i sig (kropp, botten, lock) – se nedan för val av storlek
• Stenfrakt 16/32 mm (stenunderlägg och fyllning) – ca 0,5 till 1 m³ beroende på vaktens storlek
• Beton C16/20 eller återvunnen betong för att stabilisera botten (valfritt, men rekommenderat på instabil mark)
• Genomföring/adapter för ledningsgenomföring (hydrofob gummigenomföring eller plast med packning)
• Vattentalsanordning: huvudstäng efter vattentalsmätaren, vattentalsmätare, backventil, stäng efter vattentalsmätaren, eventuell tryckregulator
• Koppel och kurvor enligt ledningsförloppet (PE eller PVC)
• Isoverk eller polystyrenhölje för vattentalsmätaren (för vinterförhållanden)
• Sand frakt 0/4 mm för fin fyllning av ledningen i grävlingen
• Mätband, vattenpass, laserhöjdmätare (valfritt)
• Minilåtskopa eller grävspadar, grävklappa, träformverk för eventuell instabil grävingsvägg
• Momentskruv, skruvmejsel, slangtång, packningspåse PTFE

Om du också behöver hantera eventuell vatten från vaktens hål (kondensvatten, små läckor), titta på botten med backventil 400/160 – detta lösning förhindrar återflöde från avloppet till vaktens hål och är lämpligt överallt där grundvatten eller avlopp ligger nära.

Välj rätt storlek på vakt

Den vanligaste frågan före inköp: „Räcker den mindre?" Det beror på vad du vill lägga in i vaktens hål. För ett vanligt bostadshus med inkommande ledning DN 32 till DN 50 mm och standardvattentalsanordning (stäng – vattentalsmätare – backventil – stäng) räcker en vakt med inre diameter 1000 mm. Installationen är bekväm, teknikern vid avläsning eller reparation kan rotera sig utan problem.

Om du har ett större hus, båda ledningarna (inkommande och omgående bypass), filter, tryckregulator eller flera grenar, välj diameter 1300 mm eller 1600 mm. Konkret: cirkulär vattentalsvakt PP 1300x1000 plastisk självbärande är idealisk för medelstora hus med utbyggd anordning, medan cirkulär vattentalsvakt PP 1600x1000 plastisk självbärande täcker även krävande installationer med komplett teknologi. Självbärand konstruktion av polypropylen (PP) tål marktryck utan inre armeringsrebro – kroppen rostar inte, faller inte sönder och reagerar inte med aggressiv mark.

Djupet behandlas separat i artikeln Djupet för installation av vakt: hur man rätt placerar vaktens hål under fruskyddsnivån. Kort: I Sverige räknar man med minst 1,2 m djup för ledningen i varmare områden och 1,4–1,6 m i bergiga områden, där frost går djupare.

Steg 1 – Projektplanering och tillstånd

Innan du ens rör grävspaden, lös papperverket. I Sverige gäller det att anslutning till offentlig vattenförsörjning alltid är förbundet med ett avtal med vattenverket och tekniska anslutningsvillkor. Dessa villkor anger bland annat var vaktens hål ska ligga (ofta i zonen före eller inom omgivningsmuren), vilken typ av vattentalsmätare som ska installeras och vem som ansvarar för vaktens hål.

Om du har egen brunn och vattentankschakt används endast för din egen vattenpump (utan anslutning till allmänna nätet), är det ofta inte nödvändigt med tillstånd – men bekräfta detta hos kommunens byggkontor, eftersom kraven kan skilja sig mellan olika kommuner. Läs också artikeln Borespetsbrunnschakt: vad måste den uppfylla och hur ansluts den till vattenpumpen om du tänker dig en brunnslösning.

Vid förberedelserna kan du rita in röret och bestämma schaktets plats (minst 1 m från gränsen, fundament och träd – trädrotar kan efter flera år tydligt deformera plastschakten om de växer direkt under den), samt undersöka djupet för grundvatten. Om grundvatten ligger lågt, räkna med att schaktens botten kommer att ligga under vattennivån – i sådana fall är det nödvändigt att avleda vattnet antingen gravitationsdrivet till avloppet eller genom pumpning.

Steg 2 – Markering och grävning

När du har en tydlig plan kan du börja gräva. En vattentankschakt med yttre diameter 1000 mm kräver en grävning med minst 1200–1300 mm diameter för att du ska ha plats att arbeta och för att kunna fylla med god kantning. För en schakt med diameter 1300 mm räkna med en grävning på ca 1500 mm, för en schakt med 1600 mm diameter ca 1800–1900 mm.

Grävningens djup beror på rörets djup och schaktens höjd. Ett exempel från praktiken: röret går i en djup på 1,4 m. Schakten har en höjd på 1000 mm. Luckan ska ligga i terrängnivå. I sådana fall måste grävningen vara 1,4 m djup + tycktenheten (ca 80–100 mm) + tyckten av grus under (minst 150 mm) = ca 1,75 m. Lägg till en teleskopisk förlängning om nödvändigt.

Grävningens sidor måste antingen stödjas (vid djup över 1,3 m och lösm mark är det obligatoriskt) eller grävas med lutning. I praktiken räcker det ofta med en minigrävare vid ett villaområde, och grävningen tar en timme. Vid manuell grävning räkna med en hel arbetsdag för två arbetare.

Steg 3 – Förberedelse av grävningsbotten och underlag

Botten i grävningen måste vara jämn och stabil. Om du stöter på mjuk mark (lervis, torv), måste botten stabiliseras – antingen genom en ytvägg av betong med tyckten 100 mm eller genom geotextil + grus. I normal mark räcker det att kompaktifiera botten och lägga en gruslager med fraktion 16/32 mm med minst 150 mm tyckten (vi rekommenderar 200 mm). Gruset är drenärikt – om vatten kommer under schakten kan det rännas bort och schakten kommer inte att ligga i ständig fukt.

Varning för en vanlig felaktighet: vissa installatörer lägger sand under schakten. Sand beter sig vid fuktändringar annorlunda än grus – det kan tvättas bort, mörkna eller lyfta vid frusning. Grus är mekaniskt mer stabilt och drenäriktare. Enda undantaget är om tillverkaren av schakten uttryckligen anger att sand ska användas – läs alltid installationsanvisningen för produkten.

När du har lagt underlaget ska du jämn ut det för hand (vattennivå). En avvikelse över 10 mm på 1 meter kan orsaka att schakten inte blir vertikal och luckan inte stängs ordentligt.

Steg 4 – Placering av schakten

En plastschakt (PP, självbärande) är mycket lättare än en betongschakt – en typisk PP-schakt med inre diameter 1000 mm och höjd 1000 mm väger 40–70 kg beroende på väggens tyckten. Större delar (1300 och 1600 mm) är tyngre, men två personer kan fortfarande sätta ner dem i grävningen. Du behöver inte en kran som vid betongschakt.

Schakten sätts ner i grävningen och kontrolleras för vertikalitet (vattennivå på väggarna i två riktningar). Toleransen: max 5 mm per 1 m höjd. Botten av schakten levereras antingen integrerad eller som en separat del som sätts på och tätas. Kontrollera att tätningen sitter jämnt runt hela omkretsen – om inte, fäst gummikanten lätt med tvättmedel eller glycerin för att den ska sitta bättre.

Om du arbetar med en schakt där botten är löst med en backventil (t.ex. i kombination med avlopp av vatten från schaktområdet), bygg in denna del före schakten sätts ner, så länge du har god tillgång. Produkten botten med backventil 400/160 är utformad exakt för dessa fall – den skyddar mot återströmning av avloppsvatten till schakten vid översvämmningsläge eller hög grundvattennivå. Mer om detta hittar du i artikeln Skydd mot återströmning: när behöver jag en backventil i schakten?

Steg 5 – Anslutning av rör: genomförd genom schaktväggen

Detta är en av de mest kritiska momenten vid installationen. Schaktväggen måste vara vattentät ansluten till ledningsrören. Varje läckage är en potentiell källa till infiltration av markvatten till schakten – och en schakt fylld med markvatten i januari innebär en frusen vattentäck och 100 euro för räddningsförsöket.

Proceduren för en plastschakt av PP:

• Drill ett hål med korundborr (hålets diameter = yttre diameter av röret + utrymme för tätning, enligt levererad gummikant)
• Sätt in gummikanten (EPDM-kant), som fästs mekaniskt eller vulkaniseras till väggen
• Flytta röret genom kanten med en liten smörg av glycerin
• Kontrollera att röret ligger på sand- och grusunderlag i grävningen, inte hänger i luften mellan schakten och grävningen
• Tät med tätmedel (hydroisoleringsmedel för PE eller PVC beroende på rörets material)

Viktigt: röret går alltid in i schakten med en liten flexibel anslutning eller dilatationskant – inte fast-fast. Marken rör sig, schakten kan flytta sig något, och om röret är fastsatt, kommer det att gå sönder eller lossna. I praktiken löser vi detta genom att lämna 150–200 mm flexibelt PE-rör vid inloppet till schakten (från insidan och utsidan) eller använda specialanpassade flexibla anslutningar.

Steg 6 – Installation av vattenmätarcentral

Vattenmätarcentralen är hjärtat i hela kammaren. En standardcentral för ett bostadshus ser ut så här (i vattenflödets riktning):

1. Kulventil (avstängning före mätaren) – möjliggör avstängning av vatten utan grävning
2. Filter (sediment, nät) – skyddar vattenmätaren mot föroreningar, obligatoriskt vid brunnsvatten
3. Vattenmätare (förbrukningsmätare) – typ och storlek bestäms av vattenförsörjningsbolaget eller projektet
4. Backventil – förhindrar återflöde av vatten från huset till ledningsnätet (obligatorisk i vissa områden)
5. Tryckregulator (valfritt) – om trycket i ledningsnätet är över 4 bar
6. Kulventil (avstängning efter mätaren) – möjliggör byte av mätaren utan att hela nätet behöver stängas av

Centralen monteras vanligtvis på två stöd fästa i botten eller i väggen i kammaren. Stöden måste vara av rostfritt stål (A2 min.) eller PP – galvaniserad stål i kammaren rostar. Höjden på centralens rörsaxel över botten bör tillåta bekväm tillgång från ytan (genom locket) – optimalt är 400–700 mm från botten. Om röret är djupt och centralen skulle ligga vid botten, överväg en teleskopisk förlängning eller använd en kammare med större höjd.

Installer vattenmätaren enligt pilen på dess kropp – omvänd installation innebär att mätningen inte fungerar. Före fyllning, testa alla förbindelser (skruv- eller flänsförbindelser) med vattentäthetstest minst 1,5 gånger arbetstrycket i 30 minuter. Genomför testet alltid så länge grävningen är öppen.

Steg 7 – Värmeisoleringsarbeten i kammaren

Trots att en PP-plastkammare har viss värmeisoleringsförmåga och att marken runt kammaren (vid korrekt djup) skyddar mot frost, är vattenmätarcentralen och förbindelserna i kammaren fortfarande känsliga för frost – särskilt vid långvarig frost med snö täcke som minskar värmeöverföringen från ytan. Därför rekommenderar vi:

• Montera polystyren- eller mineralullskap på vattenmätarcentralen (försäljning av färdiga kapar finns)
• Utrusta kammarens locket med värmeisoleringsinläggning (minst 5 cm polystyren EPS 70 inlagd i locket)
• I mycket kalla områden installera en eldriven självreglerande uppvärmningskabel på röret inuti kammaren (max 10–15 W/m, termostat inställd på 3–5 °C)

Glöm inte att kammarens ventilationsöppning (om tillverkaren anger det) måste vara fungerande, men skyddad mot kall luft vid frost – enkla klapplökar löser detta.

Steg 8 – Fyllning och begravning av kammaren

Fyll kammaren i lager av 200–300 mm, där varje lager lätt komprimeras (med handhärd eller vibrationshärd – inte tunga vibratörer nära kammaren!). Överdrivande komprimering eller tunga maskiner direkt vid plastkammaren kan deformera dess kropp – en självbärande kammare tål sidoväggen tryck, men inte stöten från kraftig komprimering.

Första 300 mm runt kammaren fylls med sand 0/4 mm eller fin kross 4/8 mm – utan stenar, tegel eller andra skarpa föremål som kan skära i kammarens vägg. Över detta lager fortsätta med grävningens jord, renad från stenar.

Över rörets ledning lägg en varningsfilm (orange för vatten, gult för gas) cirka 300 mm ovanför rörets topp – vid framtida grävningar varnar detta om att ingenjörsnät finns i området.

Steg 9 – Slutsäkerställande före begravning

Innan du anropar grävlasten, kontrollera var och en av följande punkter. I praktiken upptäcker vi dessa saker när grävningen fortfarande inte är begravd – sen kostar det timmar extra arbete:

• Kammarens lodräta position (vattenpass i två riktningar)
• Täthet hos alla genomförs (visuell kontroll + trycktest)
• Funktion hos båda avstängningarna (öppna/stänga)
• Korrekt installation av vattenmätaren (pilen i vattenflödets riktning)
• Fästning av vattenmätarcentralen till stöden (ingen sväng)
• Funktion hos backventilen (manuell kontroll av klossen)
• Locket ligger och låser (eller kan stängas utan luckor)
• Ventilationsöppningen är fri och inte blockerad av grova föroreningar
• Marken runt kammaren ska efter begravningen vara något högre för att regnvatten ska rinna bort från kammaren

Genomför trycktest av hela vattenmätarcentralen så här: öppna avstängningsventilen, fyll centralen med vatten, öppna avstängningsventilen vid högsta punkten i systemet (om sådan finns), stäng av tillförseln och observera trycket i 30 minuter. En tryckminskning över 0,1 bar innebär att något läcker. Identifiera läckan med blåsmedel eller tvättmedel.

Steg 10 – Begravning, ytskikt och dokumentation

Efter ett lyckat test begrav grävningen i lager enligt ovan. Låt locket ligga på samma nivå som marken (eller med en minimal utskjutning på 30–50 mm), så att det är tillgängligt för avläsning, men inte störande. Placera en betongkanter eller plattor runt locket – både estetiskt och för att förhindra att locket blandas med marken och blöter.

Fotografera: ta bilder av rörets ledning i grävningen, djupet (med mätverktyg), kammarens placering och själva vattenmätarcentralen före begravning. Dessa bilder sparar dig (eller framtida ägare) timmar av spekulation vid reparation eller ombyggnad.

Markera brunnens plats på länsplanen med mått från husets hörn eller gränsen – så hittar du den även om tio år. Skicka in projektet och dokumentationen till vattenverket om det krävs enligt avtal.

Specialfall: Låg grundvattenstand, brant mark, lång ledning

Inte varje installation är en lärobok. Här är tre situationer som ofta förekommer i praktiken och som kräver andra lösningar:

Låg grundvattenstand

Om grundvattenstandet är mindre än 1,5 m från ytan kommer brunnens botten att ligga delvis eller helt under vattenytan. I sådana fall: brunnens botten måste vara vattentät och brunnen måste fixeras (lastas eller fästas mekaniskt), så att vattenytans lyftkraft inte trycker upp brunnen. PP-brunnen är lättare än vatten, så vid tom brunnen (t.ex. när du tappar vattenmätarens stängsel) och hög grundvattenstand finns risken att hela brunnen trycks upp ur marken. Lösningen är en betongvikt eller markankar.

Brant mark

På branta områden ska brunnens lock vara tillgängligt från gångväg (inte från en spricka). Placera brunnen så att regnvatten rinner bort från den, inte in i den. Ibland krävs en avrinningsgräns ovanför brunnen.

Lång ledning

Om vattenledningen går mer än 30–40 m från gatan till huset kan det vara fördelaktigare att placera brunnen närmare huset (innan den går in i fundamentet). En längre ledning före brunnen är inte fel, men hela ledningen måste ligga under frusgränsen – och det blir dyrare och kräver mer arbete på långa ledningar.

Skillnader mellan vattenmätarebrunn och pumpbrunn

För dem som också hanterar avloppssidan: pumpbrunnen är konstruktionsmässigt annorlunda och installationen skiljer sig i viktiga punkter. Till exempel pumpbrunn MIDI 1600x1000 eller pumpbrunn MIDI 1300x1000 måste hantera mycket aggressivare medier (spolning), är utrustade med pumpar med floatswitchar och kräver elinstallation. Mer i artikeln Installation av pumpbrunn: vad du behöver veta innan installation.

Vanliga fel vid installation av vattenmätarebrunn

Från kundprojekt har jag sammanställt en lista över fel som jag ofta ser – oftast vid installationer där kunden eller en mindre erfaren handarbetare trodde att det skulle vara enkelt:

• För liten djupinstallation – ledning ovanför frusgränsen, vattenmätaren fryser vid första stora kylan
• Ingen dilatation vid ledningsingång i brunnen – markrörelser kan spricka genomföringen inom 5–10 år
• Brunnen står i en puddel – fel markfall, vatten står runt locket och tränger in
• Ingen filter före vattenmätaren – vid brunnsvatten fylls vattenmätaren med smuts, mäter fel eller fastnar
• Ingen backventil – inte alltid obligatorisk, men utan kan vatten från huset förorena offentlig vattenledning vid tryckfall
• Locket i brant mark är grävt ner – efter regn är hela brunnen full vatten
• Ingen termisk isolering av vattenmätaren – särskilt vid brunnens diameter 1600 mm, där luftvolymen är större och vattenmätaren kyls snabbare
• Trycktest före fyllning av mark – läcka kommer upp efter 3 månader, grävning måste upprepas

Vård av vattenmätarebrunn efter installation

Vattenmätarebrunnen är inte en engångssak. En gång per år (bäst på hösten före kylan) gör dessa kontroller:

• Öppna locket och kontrollera att det inte finns vatten i brunnen – om det gör det, hitta källan (läcka genom genomföring, kondens eller ytvatten)
• Kontrollera termisk isolering – polystyren degraderas med tiden, byt ut
• Testa funktionaliteten av båda stängslen – öppna och stäng varje stängsel minst en gång per år
• Kontrollera tätningarnas tillstånd på vattenmätarens anordning – gummipackningar åldras, byt ut var 7–10 år
• Rensa filtret före vattenmätaren – rengöringsintervall beror på vattenkvalitet, vid brunnsvatten varje 3:e månad
• Kontrollera att marken runt locket inte är fallande mot brunnen – om det är det, gör en markfyllning och stabilisering

Vanliga frågor (FAQ)

Måste jag ha en vattenmätarebrunn om jag har egen brunn och inte ansluter till offentlig vattenledning?

Det är inte en laglig plikt i samma mening som vid anslutning till offentlig vattenledning. En vattenmätarebrunn är ändå ett mycket praktiskt lösning: skyddar vattenmätaren, huvudstängslet, filtret och eventuellt en hydrofor mot frost och mekanisk skada. Om du har en hemmavattenanläggning och vill ha full skydd mot frost och bekväm tillgång till tekniken är brunnen idealisk. Mer om brunninstallationer finns i artikeln Brunnen till borrbrunn: vad den måste uppfylla och hur den ansluts till vattenanläggningen.

Vad är skillnaden mellan vattenmätarebrunn och inspektionsbrunn?

En vattenmätarebrunn är huvudsakligen avsedd för installation av vattenmätare och stängslen på inkommande vattenledning. En inspektionsbrunn är en avloppskomponent – den används för tillgång till avloppstunnel för rengöring, kontroll och blockad. Konstruktion, dimensioner och material kan skilja sig, även om yttre utseendet är liknande. En detaljerad jämförelse finns i artikeln Hur man väljer brunn: vattenmätarebrunn, inspektionsbrunn eller pumpbrunn?

Kan jag sätta in en vattenmätarebrunn själv utan yrkesman?

Grävning och placering av brunnen i sig kan hanteras av en skicklig ägare med byggarbetsupplevelse. Problematiske delen är vatteninstallationen: anslutning av vattenmätaren och trycktest kräver kunskap och utrustning. För anslutning till offentlig vattenledning kräver vattenverken ofta närvaro av en behörig person. Om du inte är säker, låt åtminstone installationen av vattenmätareanordningen och trycktestet utföras av en erfaren vatteninstallatör.

Vad händer om brunnen innehåller vatten vintern – är det normalt?

Det är inte normalt och måste åtgärdas. Vattnet i brunnen kan komma från tre källor: (1) läcka genom oätta genomföringar, (2) kondens av fuktig luft på kalla ytor, (3) ytvatten som tränger in genom eller runt locket. Varje källa har sitt lösning. Läcka åtgärdas genom att täta genomföringen, kondens åtgärdas med termisk isolering inuti brunnen, ytvatten kan avledas genom markjustering. Om det är grundvatten i brunnen (vattenytan stiger), behövs avlopp eller pump.

Hur mycket kostar installation av vattenmätarebrunn inklusive arbete?

Kostnaden beror på plats, grävdypt och installationens omfattning. Ca: grävning (minirull + fyllning) 300–600 €, brunnen i sig 200–600 € beroende på storlek, vattenmätareanordning 100–400 € (utan vattenmätare, som levereras av vattenverket), vatteninstallatörsarbete 150–350 €. Totalt för ett vanligt bostadshus räkna med 800–1 800 € exkl. moms, i komplicerade markförhållanden mer.

Hur länge håller en plastbrunn av PP i marken?

Kvalitativa PP-brunnen med egen bärförmåga har en livslängd på 50 år eller mer – polypropylen rostar inte, smälter inte, korroderar inte ens i aggressiv mark. Avgörande är korrekt placering (fyllning med sten, utan skarpa föremål) och undvikande av mekaniska stötar vid kompaktning. Mer om jämförelsen mellan plastbrunnen och betongbrunnen finns i artikeln Plastbrunn mot betongbrunn: vad är mest lönsamt?

Slutsats: vad avgör installationens framgång

Installation av vattenmätarebrunn är inte raketvetenskap, men har tillräckligt med tekniska detaljer där man kan göra fel med reella konsekvenser. De avgörande faktorerna som bestämmer om brunnen håller i tjugo år utan problem eller orsakar första hjälpanropet redan efter första stora vintern är: korrekt djupinstallation, vattentäta genomföringar med dilatation, god fyllning, termisk isolering av anordningen och trycktest före fyllning. Varje steg har vi gått igenom i detalj – och om du har följt detta guide har du god chans att din brunn fungerar pålitligt.

Om du ska välja dimension på kamin, rekommenderar jag att du också läser artikeln Vilken kaminstorlek behöver jag: diameter 1000 vs. 1300 vs. 1600 mm – där finns en tabellöversikt för olika installationstyper. Och om du har problem med din befintliga kamin, hjälper artikeln Vanliga fel med kaminer och pumpaggregat: orsaker och lösningar.

Har du frågor kring denna tematik?

Kan du inte bestämma dig eller har en specifik situation i din bostad? Skriv till oss – vi hjälper gärna.

För- och efternamn Fyll inte i detta fält:

E-post

Meddelande