Plana solfångare vs. vakuumsolfångare

Solenergi är den enda värme som du inte betalar någon leverantör för – du behöver bara fånga upp den och överföra den till vatten som du faktiskt använder hemma. Just detta sköter solsystemet för uppvärmning av varmvatten (VVS): en kombination av solfångare på taket, solvattenberedare, pumpenhet och styrelektronik som automatiskt utvärderar och startar hela processen. Systemet kompletterar, men ersätter inte huvudvärmeväxeln – värmepanna eller värmepump – men kan i särskilt sommarperioder täcka större delen av VVS-uppvärmningen utan att huvudvärmekällan ens behöver aktiveras.

Vid planering av en sådan kombination dyker snart en viktig fråga upp: platta eller rörformade (vakuum) solfångare? Svaret bestämmer inte bara investeringskostnaden, utan också hur systemet fungerar under vintern, våren och hösten, hur länge det håller utan fel och om det överlever obehagliga väderförhållanden som regnstormar. I denna artikel förklarar vi skillnaden mellan de två typerna i detalj, visar också på andra komponenter som solfångaren behöver samverka med (vattenberedare, styrenhet, ledningar, montering, expansionsdon), och avslutar med två verkliga exempel från praktiken.

Om du planerar ett solsystem för första gången rekommenderar vi att du även läser vår allmänna vägledning Hur man väljer solsystem för vattenuppvärmning, där du hittar en bredare kontext för val av hela kombinationen. Här fokuserar vi främst på solfångarna och vad som tillhör dem.

Vad är ett solsystem för vattenuppvärmning och vad består det av

Ett solsystem för vattenuppvärmning, ibland kallat värmevattensolinstallation, är inte ett enskilt utrustning, utan en kombination av flera komponenter som måste samverka:

• Solfångare på taket – fångar solljuset och värmer värmetransportvätskan (en blandning av vatten och frostskyddsmedel, så att systemet inte fryser ens under vintern).
• Solvattenberedare med värmesken – här överförs värmen från värmetransportvätskan till vatten som du sedan slår på ur kranen.
• Pumpenhet – säkerställer cirkulationen av värmetransportvätskan mellan solfångaren och vattenberedaren.
• Styrenhet (solsystem) – utvärderar temperaturer och bestämmer när pumpen ska slås på eller av.

Det är viktigt att betona en sak redan från början, som många kunder blandar ihop: solsystemet kompletterar huvudvärmekällan, det ersätter den inte. I praktiken innebär det att under sommaren, när det finns tillräckligt med solljus och värmevattenförbrukningen inte är extrem, kan solinstallationen täcka VVS-uppvärmningen nästan helt självständigt. Under vintern, när det finns lite sol och dagarna är korta, flyttas tyngdpunkten tillbaka till värmepannan eller värmepumpen – solsystemet bidrar bara med värme när det finns tillgång. Därför kombineras solsystem ofta med en befintlig värmeväxel, inte som ett självständigt lösning.

Denna kombination av två värmeväxlar (sol + värmepanna/värmepump) är också anledningen till att det är meningsfullt att investera i ett kvalitativt styrsystem och välvald vattenberedare – mer om detta hittar du i artikeln Solvärme som komplement till värmepanna.

Platta vs. rörformade solfångare: huvudsaklig skillnad

Jämförelse av huvudsakliga skillnader mellan platta och rörformade solfångare.

Detta är hjärtat av hela beslutet och det är värt att lägga mer tid på. På marknaden finns i princip två typer av solfångare för vattenuppvärmning – platta och rörformade (vakuum). Båda gör i princip samma sak (fångar solljus och omvandlar det till värme), men konstruktionen och driftsättet skiljer sig tydligt.

Platta solfångare

Platta solfångare har en absorberande yta (mörk metallplatta som tar upp solljus) täckt med glasfiber, allt inbyggt i ett isolerat aluminiumram. Denna konstruktion har flera praktiska fördelar:

• Lägre inköpspris – platta solfångare är ofta billigare än rörformade, inte bara per st, utan också inklusive installationsutrustning.
• Högre mekanisk hållbarhet – glasfiber i fast ram motstår bättre till exempel regnstormar, fallande grenar eller mekanisk belastning under installationen, jämfört med tunnare glasrör i rörformade solfångare.
• Tillräcklig prestanda för vanliga förhållanden – i våra klimatiska förhållanden (dvs. i Sverige) räcker platta solfångare ofta för pålitlig VVS-uppvärmning, särskilt om huvudmålet är att täcka sommaren och övergångsperioderna.

Just kombinationen av lägre pris, högre hållbarhet och tillräcklig prestanda är anledningen till att platta solfångare är den vanligaste valen i Sverige för en vanlig familj som vill spara på VVS-uppvärmningen utan att använda onödigt komplicerad och dyr teknik.

Rörformade (vakuum) solfångare

Rörformade solfångare fungerar på ett annat sätt – absorberande ytan är innesluten i en vakuumglaskupa som fungerar som en termos. Vakuumet begränsar värmeförlusten tillbaka till omgivningen, vilket ger en annan uppsättning egenskaper:

• Högre verkningsgrad vid låga yttre temperaturer och lägre intensitet av solljus – dvs. just när platta solfångare har det svårt (kalla dagar, lägre sol på himlen, molnigt väder).
• Högre pris – rörformade solfångare är dyrare än platta, och det gäller även för jämförbara ytor.
• Mer spröda – glasrör i vakuum är känsligare för mekanisk skada jämfört med den fullständiga glasplattan i platta solfångare.

Rörformade solfångare har alltså mest mening där prestanda är viktig även utanför sommarmånaderna – till exempel om systemet förutom VVS-uppvärmningen även ska bidra delvis till uppvärmning av huset, eller om platsen/riktningen på taket inte är särskilt gynnsam för solljus och du behöver utvinna mest möjliga ur varje stråle.

Vilken typ ska du välja?

Om ditt huvudmål är att täcka VVS-uppvärmningen så enkelt och kostnadseffektivt som möjligt, särskilt under sommaren och övergångsperioderna, är platta solfångare i största delen av fallen en förnuftigare val – lägre pris, högre hållbarhet och tillräcklig prestanda i våra förhållanden. Rörformade solfångare har sitt berättigande där du behöver maximal utvinning även under perioder med svagare solljus och är beredd att betala mer och räkna med en mer spröd konstruktion.

Om du känner dig osäker i denna beslutsfas rekommenderar vi att du även går igenom vår allmänna vägledning Hur man väljer solsystem för vattenuppvärmning, där denna tematiska fråga är inbäddad i en bredare kontext för val av hela installationen (inte bara solfångare, utan även vattenberedare, styrenhet och ledningar).

Styrdon och pumpgrupp – hur systemet bestämmer när värmen ska slå på

Styrdonen bestämmer när cirkulationspumpen ska slås på eller av beroende på temperaturskillnaden.

Väljer du vilken typ av solfångare du vill ha så skulle den själv inte vara till någon nytta utan resten av systemet. Nyckeln till hela systemet är styrdonen (solfångarstyrdon). Den mäter kontinuerligt temperaturen på solfångaren och i varmvattenberedaren. När solfångaren är varmare än varmvattenberedaren med en förinställd temperaturskillnad slår styrdonen på cirkulationspumpen i solfångarstyrdonen – värmetransportvätskan börjar flöda, överför värmen från solfångaren till varmvattenberedaren och hela cykeln upprepas. När temperaturskillnaden sjunker under inställda gränsen (till exempel kvällen, när solen går ner) slås pumpen automatiskt av, så att den inte flödar kall vätska men kylar istället tillbaka varmvattenberedaren.

Pumpen är själv i praktiken aldrig ensam – den levereras som en del av en så kallad pumpgrupp (solfångarpumpgrupp). Den innehåller i en kompakt enhet cirkulationspumpen, stängningsventiler, termometrar och manometer för att övervaka temperatur och tryck i systemet samt en säkerhetsventil. Fördelen med detta lösning är främst installation och service – allt som behövs finns på ett ställe, installatören behöver inte leta upp och ansluta enskilda komponenter, och vid eventuell underhåll eller fel är diagnostiken enklare.

För mer information om hur styrdon och pumpgrupper fungerar och vad man bör tänka på vid val, läs vår egen artikel Styrdon och pumpgrupper i solfångarsystem.

Varmvattenberedare – där solens värme möter vatten från kranen

Varmvattenberedaren liknar på första ögonkastet en vanlig varmvattenberedare, men har en viktig konstruktionsmässig skillnad – i motsats till en vanlig varmvattenberedare har den minst en värmespridare ansluten till solfångarsystemet. I många fall har den till och med två värmespridare: en för solfångarsystemet och en till för uppvärmning med värmepanna, när solens energi inte räcker till.

Principen är indirekt – värmetransportvätskan från solfångarsystemet kommer aldrig i direkt kontakt med vatten som används i hushållsförbrukning. Den cirkulerar separat, i ett sluten system, och överför värmen till vatten endast genom väggarna i värmespridaren. Därför kommer antifrysmedlet från solfångarna aldrig att blanda sig med vatten som du slår på från kranen eller från dusch – det är två helt separata system som bara "möts" på värmespridaren.

Välj rätt storlek och konstruktion av varmvattenberedaren (till exempel om den ska ha en eller två värmespridare) beror på storleken på hushållet, värmevattenförbrukningen och hur systemet ska kompletteras. Denna fråga behandlas i detalj i vår artikel Vilken varmvattenberedare behöver jag.

Dränering: rör och isolering mellan solfångaren och teknikrummet

Två vanliga lösningar för dränering mellan solfångaren och teknikrummet.

Kollektor på takken och varmvattenberedaren i teknikrummet måste något koppla ihop – och just denna, på första ögonkasten obetydliga del av systemet, har direkt inverkan på hur mycket värme som går förlorat under vägen och hur lång installationen tar. I princip finns det två vanliga lösningar:

Klassiskt koppar- eller rostfritt stålrör

Den traditionella metoden är att använda klassiskt koppar- eller rostfritt stålrör, som sedan isoleras separat direkt vid installationsplatsen – alltså på taket, i kabeltornet och i teknikrummet. Rostfritt stålrör i form av vinkelfritt rör (flexibelt rör med vågig yta) uppskattas särskilt för sin motståndskraft mot de höga temperaturer som solvätskan kan nå vid full sol under sommaren, samt för sin flexibilitet vid övergångar genom hörn och konstruktionens passager.

Förisoleringad flexrör 2 i 1

Den andra möjligheten är förisoleringat flexrör 2 i 1, som kombinerar ledning och retur i ett flexibelt, redan isolerat ytor. Fördelen med denna lösning är främst snabb installation – eftersom isoleringen är en del av röret redan från fabriken, behöver installationsföretaget inte isolera det ytterligare på taket eller i kabeltornet, vilket vid den klassiska lösningen kan ta betydande tid (och därför också arbetets kostnad).

Vilken lösning som ska väljas beror på den specifika byggnadssituationen (sträckans längd, antalet passager, tillgängligheten till taket) och installationföretagets föredrag. Mer om båda alternativen, inklusive vad beteckningen "vinkelfritt rör" betyder och varför just rostfritt stål används i solteknik, finns i artikeln Solrör och rostfritt vinkelfritt rör – hur de fungerar.

Fästning av kollektorerna enligt taktyp

Kollektorn i sig är bara halva arbetet – den behöver också en tillförlitlig fästning som kan hålla i sig i årtal utsatt för vind, regn, snö och temperatursvängningar. Installationen väljs därför alltid enligt taktypen (eller annan monteringsyta):

• Kupigt tak – olika typer av takbeläggning (takplattor, plåt, tegel) kräver olika fästkomponenter, som fästs direkt i sparrarna eller underlaget under takbeläggningen.
• Plan tak – här används en konstruktion med justerbar lutning, minst 15°. Denna lutning är inte slumpmässig – den säkerställer att kollektorn kan rengöra sig själv med regn (på en helt plan yta skulle däremot smuts och eventuell vatten kunna sitta kvar).
• Fasad eller mark – alternativ lösning där taket av olika anledningar inte är lämpligt eller tillgängligt.

Det är viktigt att installationen exakt matchar dimensionerna för den specifika typen och modellen av kollektor – det handlar alltså inte om en universell komponent, utan om en lösning "på mätta" för den specifika kombinationen av kollektor + taktyp.

Detta specifika kit är ett bra exempel på hur nära installationstillbehöret och kollektor-typen hänger ihop – det är exakt anpassat till den plana kollektorn KS 2100F med ytan 1,82 m² och plan tak med lutning upp till 15°. Om du löser installationen på en annan taktyp eller en annan kollektormodell kommer du behöva en annan konstruktion. En detaljerad översikt över fästningsalternativen för alla taktyper finns i artikeln Fästning av kollektorer – kupigt tak, plan tak, fasad.

Expansionskärl, tryck och fyllning av solcirkulationen

Solcirkulationen är en sluten, trycksystem – det betyder att värmebäraren cirkulerar i en sluten slinga under tryck, precis som en vanlig uppvärmningscirkulation. Eftersom vätskan vid varma sommardagar värms till höga temperaturer, ökar dess volym genom termisk expansion. För att denna expansion inte ska orsaka skador på rören eller komponenterna ingår expansionskärl (expansionsmat) i cirkulationen, som kan säkerställa denna volymökning.

Fyllning och avluftning av solcirkulationen sker via fyllningsventiler med hjälp av manuell eller elektrisk fyllningspump – principen är mycket lik den vid fyllning av en vanlig uppvärmningscirkulation. Detta steg är viktigt just för att luftbubblor i cirkulationen skulle hindra den rätta cirkulationen av värmebäraren och minska effektiviteten i värmeöverföringen mellan kollektor och varmvattenberedare.

Service och regelbundna kontroller av trycket i cirkulationen, eventuell påfyllning eller byte av värmebäraren, ingår i den vanliga underhållsplanen för solsystemet. Vad service av solsystemet innebär och vilka fel som förekommer ofta, kan du läsa om i artikeln Service, fyllning och vanliga fel i solsystem.

Hur man väljer: sammanfattning för plana och vakuumkollektorer

Om vi skulle sammanfatta hela beslutet i några meningar: plana kollektorer är en tillförlitlig, kostnadseffektiv och mekaniskt motståndskraftig lösning, som i våra klimatiska förhållanden ofta räcker för uppvärmning av varmvatten – särskilt om målet är att täcka sommaren och mellanperioderna och därmed komplettera den huvudsakliga värmekällan. Vakuumkollektorerna har sitt plats där en högre verkningsgrad även vid lägre temperaturer och svagare solstrålning är nödvändigt, till priset av en högre inköpskostnad och en mer spröd konstruktion.

Oavsett vilken typ av kollektor du väljer beror den slutliga komforten och systemets livslängd lika mycket på kvaliteten hos de övriga komponenterna – solvärmespelet, styrenheten, pumpgruppen, ledningarna och installationen. Därför rekommenderar vi att man betraktar solsystemet som ett helhetsprojekt, inte bara som en val av en komponent. Om du planerar installationen själv eller bara vill veta vad som väntar dig, kan du också läsa vår genomgång Installation av solsystem – steg för steg.

Reella exempel från verkligheten

Orienterande priser på utvalda komponenter nämnda i artikeln.

Exempel 1: Fritidshus med spissvaldach och gaspanna

En fyrmansfamilj i ett fritidshus med spissvaldach (schräg tak) täckt med tegel uppvärmer med en gaspanna och samma panna har hittills uppvärmt den varma vattenuppvärmningen hela året. Ägarna har bestämt sig för att komplettera vattenuppvärmningen med en solfångarinstallation för att minska gasförbrukningen, särskilt under sommarmånaderna, när pannan i praktiken endast kör för att uppvärma vatten och inte för att uppvärma huset.

På grund av spissvaldachen med vanlig lutning var valet av monteringskonstruktion enkelt – fastskivsdelar direkt för tegeltak, fästa i takbjälkarna under taket. När det gällde val av solfångartyp bestämde sig familjen för platta solfångare – huvudanledningen var lägre pris och att det primära målet var att täcka just sommarmånaderna, där platta solfångare normalt räcker. I sammansättningen kom en solfångarberedare med två värmesken (en för solfångarloppet, en för uppvärmning av befintlig gaspanna), en cirkulationsenhet och en styrenhet som jämför temperaturen på solfångaren och beredaren och stänger av cirkulationen enligt detta. Fördelningen mellan solfångarna på taket och tekniklokalen i källaren löstes med klassiskt rostfritt rör i form av slang, eftersom sträckan gick genom en befintlig installationsbrunn, där ytterligare isolering på plats kunde snabbt genomföras.

Exempel 2: Bungalov med plan tak och nybygge i övergångsperiod

Vid nybygge av bungalov med plan tak löste ägarna frågan om fastskivning av solfångarna annorlunda än i det föregående exemplet – ett plan tak kräver en monteringskonstruktion med justerbar lutning (i detta fall inställd till 15°, så att solfångaren kan rensa sig själv med regn och inte samlar vatten eller smuts). Eftersom investeraren planerade att använda huset hela året, inklusive kallare övergångsperioder (vår, höst) och ville utnyttja investeringen så mycket som möjligt även utanför de varmaste sommardagarna, så bestämde man sig efter att ha övervägt båda alternativen för vakuumfångare – alltså den varianten med högre inköpspris, men bättre prestanda just vid lägre yttre temperaturer och svagare solljusintensitet.

Vid fördelningen mellan taket och tekniklokalen valde investeraren förberedda isolerade flexrör 2 i 1 – huvudargumentet var snabb montering under byggnationen, när sträckan genom tak och vägg bara var tillgänglig under ett kort fönster före värmeisolering och avslutande arbeten. Därför kunde monteringsföretaget undvika ytterligare isolering på plats och slutför installationen inom planerad tidsplan.

Vanliga frågor (FAQ)

Vad är huvuddifferensen mellan platta och vakuumfångare?

Platta solfångare har en absorptionsyta täckt med glas i ett isolerat ramverk – de är billigare och mekaniskt starkare, till exempel mot regn. Vakuumfångare (rörfångare) har en högre verkningsgrad vid låga yttre temperaturer och lägre solljusintensitet, men är dyrare och sprödare.

Vilken typ av solfångare är lämpligast för ett vanligt fritidshus i Sverige?

För vanlig uppvärmning av varmvatten i våra klimatiska förhållanden räcker platta solfångare normalt – de kombinerar lägre pris och högre mekanisk styrka med tillräcklig prestanda. Vakuumfångare har mer mening där prestanda är viktig även utanför sommarmånaderna.

Kan en solfångarinstallation helt ersätta panna eller värmepump?

Nej. En solfångarinstallation kompletterar huvudvärmeväxeln, ersätter den inte fullt ut. Den täcker mest upp varmvattenuppvärmningen under sommaren, medan värmeväxeln fortfarande är huvudkällan till uppvärmning under vintern och vid lägre solljusintensitet.

Är platta solfångare motståndskraftiga mot regn?

Platta solfångare är mekaniskt starkare på grund av konstruktionen med glas i ett isolerat ramverk, till exempel mot regn, jämfört med vakuumfångare, vars glasrör är sprödare.

Varför kommer solvätskan aldrig i kontakt med vatten som vi dricker eller duschar oss i?

För att varmvattnet i solfångarberedaren uppvärmes indirekt, genom en värmesken. Värmebäraren (solvätskan) cirkulerar separat, i ett sluten system, och blandas aldrig med varmvattnet.

Varför startar inte pumpen i solfångaranläggningen hela tiden, bara när solen skiner?

För att styrenheten jämför kontinuerligt temperaturen på solfångaren och beredaren med sensorer. Pumpen i solfångaransamlingen startar först när solfångaren är varmare än beredaren med en förinställd temperaturdifferens – annars skulle pumpen kunna kyla ner beredaren onödigt.

Vad är skillnaden mellan klassiskt rör och flexrör 2 i 1?

Klassiskt koppar- eller rostfritt rör (till exempel i form av slang) isoleras separat vid monteringsplatsen. Förberedda isolerade flexrör 2 i 1 kombinerar ledning och retur i ett böjligt, redan isolerat skikt, vilket minskar monteringsdagen, eftersom det inte behöver isoleras separat på taket eller i brunnarna.

Varför har konstruktioner för plan tak en justerbar lutning på 15° eller mer?

Solfångaren fastskivd på plan tak behöver minst en viss lutning (ofta 15° eller mer), för att kunna rensa sig själv med regn – på en helt plan yta skulle smuts och vatten istället sitta kvar.

Vad är en expansionskärl och varför behövs det i solfångarloppet?

Expanskärl är en expansionskärl som är en del av det sluten, tryckfyllda solfångarloppet. Den kompenserar för volymsökningen av värmebäraren vid höga temperaturer som solfångaren uppnår särskilt under soliga sommardagar.

Kopplingade ämnen

• Hur man väljer solfångarinstallation för varmvatten
• Vilken solfångarberedare behöver jag
• Solfångarledning och rostfritt slang – hur det fungerar
• Styrenheter och cirkulationsgrupper i solfångaranläggningar
• Fastskivning av solfångare – spissvaldach, plan tak, fasad
• Solfångaruppvärmning som komplement till panna
• Installation av solfångaranläggning – steg för steg
• Service, fyllning och vanliga fel i solfångaranläggningar
• Vanliga frågor om solfångaranläggningar och solfångare

Om du är osäker på vilken typ av kollektor som passar ditt tak bäst, skriv gärna in dess lutning och orientering – vi hjälper gärna till med valet.

Har du frågor kring denna tematik?

Har du svårt att bestämma dig eller har en specifik situation i din bostad? Skriv gärna till oss – vi hjälper gärna till.

För- och efternamn Fyll inte i detta fält:

E-post

Meddelande