Så väljer du varmvattenberedare

Vi håller fortfarande på att förbereda produkter.

Men du kan titta på andra kategorier.

Varmvattenberedaren (vanligtvis kallad vattenberedare) är ett utrustning som nästan ingen ser – den står oftast dold i pannrummet, teknikrummet eller hängande under taket i badrummet – och ändå avgör om du morgonkvällen innan jobbet får plocka av dig hår, om barnen orkar bada längre och om det efter kvällens diskning fortfarande finns något varmt kvar till dusch. Medan värmepannan eller värmepumpen löser värmen i rummen, har varmvattenberedaren exakt en uppgift: att förbereda och behålla tillräckligt med varmvatten exakt när du behöver det, utan att du behöver vänta på det.

Välja varmvattenberedare verkar enkelt – det räcker att välja volym och det är klart. I praktiken avgör flera faktorer samtidigt: hur många personer som bor i hushållet och deras vattenförbrukningsmönster, om du har en värmekälla (panna, värmepump, solfångare) som kan uppvärma beredaren, eller om du istället behöver ett helt oberoende utrustning från uppvärmningen, hur mycket plats du har tillgänglig och takhöjden, och till sist om du vill kunna installera solfångare i framtiden. Den här artikeln ger dig en helhetsbild av alla viktiga beslut och för varje beslut hänvisar vi till en mer detaljerad egen artikel där du finner djupare förklaringar och konkreta rekommendationer. I slutet hittar du också riktiga modeller som du kan jämföra direkt, samt svar på de vanligaste frågorna som kunder ställer vid val.

Två grundläggande principer: indirekt uppvärmning eller elberedare

Det första och viktigaste beslutet vid val av varmvattenberedare är uppvärmningsprincipen. På marknaden finns i grunden två lösningar och det är viktigt att förstå skillnaderna innan du börjar titta på volym eller ens en viss märke.

Indirekt uppvärmningsberedare har ingen egen värmekälla. Den har inbyggd värmeväxling (spiral eller flänsad uppvärmningsledning) inuti, genom vilken het vatten från en annan källa – oftast från en gaskondenserande panna, men lika gärna kan det vara en värmepump eller solcirkulation – flödar. Beredaren låner alltså värmen från pannan och överför den till vatten. Fördelen är hög komfort – en stor värmväxling kan uppvärma en 200-liter-beredare ganska snabbt och systemet är oftast billigare i drift, eftersom den använder samma värmekälla som uppvärmningen. Nackdelen är beroendet – om du har en fel på pannan eller stänger av den under sommaren, försvinner varmvattnet tillsammans med uppvärmningen.

Elberedare (direktuppvärmning) har en egen eluppvärmningspatron och är helt oberoende av någon annan värmekälla. Du kopplar in den enkelt i elnätet och den fungerar självständigt – idealisk lösning för lägenheter utan gasanslutning eller panna, sommarhus, kontor eller som kompletterande källa till varmvatten utanför uppvärmningsperioden. Moderna elberedare erbjuder ofta snabbuppvärmning (väldigt mycket kortare uppvärmningstid jämfört med standardläge) och WiFi-styrt, vilket gör att du kan programmera eller starta uppvärmningen från mobilen ännu innan du kommer hem.

Vilken typ som är rätt för dig beror främst på om du redan har eller planerar att ha en värmekälla som är lämplig för uppvärmning. Ett detaljerat jämförelse av fördelar, nackdelar och driftkostnader hos båda lösningarna hittar du i en egen artikel Indirekt uppvärmning vs. elberedare, där vi också går igenom kombinerade lösningar (till exempel indirekt uppvärmningsberedare med tilläggseluppvärmningspatron för sommarperioden).

Hur man bestämmer rätt volym

Det andra viktiga beslutet är volymen på beredaren. En för liten beredare betyder att varmvattnet enkelt tar slut under dagen – typiskt uttrycks det i att den sista personen i hushållet duschar i varm vatten. En för stor beredare däremot ökar onödigt värmebortfallet (även en välisolerad beredare kylar något) och det är en onödigt investering och extra plats.

Volymen kan grovt bestämmas utifrån antalet personer i hushållet:

1 person – 30 till 50 liter räcker oftast, typiskt en mindre elberedare under tvättstället eller i en lägenhet.
2 personer – cirka 80 till 100 liter, vanligt lösning för ett par i lägenhet eller mindre hus.
3 – 4 personer (vanlig familj) – cirka 150 till 200 liter är den mest säljda kategorin just därför att den motsvarar den typiska svenska hushåll.
4 – 5 och fler personer, eller hushåll med badkar eller flera badrum – vi rekommenderar att du väljer 200 liter och mer, idealiskt med en liten reserv, om du planerar att till exempel bygga till eller hyra ut utrymmet i framtiden.

De här siffrorna är ungefärliga och kan i praktiken förfinas enligt den egna familjens verklighet – en familj där alla duschar direkt efter varandra har andra krav än en hushållssituation där vattenförbrukningen är jämnt fördelad under dagen. Väldigt viktigt är också den valda uppvärmningskällans kapacitet och uppvärmningshastighet (en panna med större värmesken kan kontinuerligt "ladda" en mindre varmvattenberedare, så att den i praktiken håller längre än den ren teoretiska volymen indikerar). En komplett genomgång av hur man räknar ut nödvändigt volym, inklusive modellfall, hittar du i artikeln Vilken volym varmvattenberedare behöver jag.

Vertikal eller horisontell varmvattenberedare

Tredje beslutet gäller formen och installationsformen, vilket är en ofta undervärderad, men i praktiken mycket praktisk aspekt vid val.

Vertikal varmvattenberedare är det klassiska och mest utbreda alternativet. Den står på golvet och tar upp relativt liten markyta, vilket är en fördel särskilt i mindre pannrum eller tekniska rum, där golymråde är knappt. Villkor är dock tillräcklig takhöjd – vid volymer på 150–200 liter och mer kan varmvattenberedarens höjd överstiga 150 cm, vilket måste beaktas vid planering av pannrummet eller rummet i förväg.

Horisontell varmvattenberedare är däremot ett alternativ för utrymmen med lågt tak, till exempel i ett krokarbadrum, ovanför ett upphängd SDK eller i en teknisk nisch med begränsad höjd. Den monteras upphängd på väggen eller konstruktionen med hjälp av stödhållare, så att den inte tar upp någon yta på golvet – detta uppskattas särskilt i mindre lägenheter, där varje kvadratmeter är dyr. Vid upphängd installation måste man räkna med att väggen eller konstruktionen är tillräckligt belastningsstark, eftersom en fylld varmvattenberedare med 150–200 liter väger tillsammans med vatten flera tiotals, och ibland över hundra kilo.

Välj mellan de båda typerna är alltså inte en fråga om "vilken är bättre", utan "vilken får plats och var". En detaljerad guide om hur man mäter upp utrymmet i pannrummet eller badrummet och utvärderar det, hittar du i artikeln Vertikal mot horisontell varmvattenberedare.

Solvarmvattenberedare – om du planerar även solfångare

Om du överväger solfångare för uppvärmning av vatten – redan nu, eller bara som en möjlighet i framtiden – är det en god idé att överväga en solvarmvattenberedare direkt. Den skiljer sig från en vanlig indirekt uppvärmd varmvattenberedare i att den har två separata värmesken inuti istället för en: den undre, större värmesken är ansluten till solfångarna och fungerar som primär uppvärmningskälla när solen skiner, medan den övre, mindre värmesken används för att komplettera uppvärmningen från pannan, värmepumpen eller en eluppvärmningspatron när solenergin inte räcker till (molniga dagar, vintern, natten).

Tack vare denna organisation prioriterar systemet gratis solenergi och uppvärmer resten av skillnaden med den vanliga uppvärmningskällan. Detta kan täcka större delen av värmevattenförbrukningen utan några kostnader för bränsle eller el under sommarmånaderna. Det är viktigt att välja en solvarmvattenberedare med tillräcklig volym redan vid första inköpet – att byta ut en vanlig varmvattenberedare mot en solberedare vid senare installation av solfångare är en onödig och dyr process jämfört med att planera lösningen från början. Hur solcirkulationen fungerar, vilka typer av solfångare som ofta kombineras med varmvattenberedaren och vad man bör tänka på vid dimensionering, får du läsa om i artikeln Hur en solvarmvattenberedare fungerar.

Material på mantel och skötsel av varmvattenberedaren

De flesta varmvattenberedare på marknaden har en inre glasbeläggning (stålbehållare med glasbeläggning som är bränd på plats), som är robust och prisvärd. För denna typ av behållare är det dock nödvändigt med en magnesiumanod – en offerstav som gradvis löses upp i vatten istället för själva manteln och därmed skyddar den mot korrosion. Anoden är inte en komponent man kan ignorera – det är en förbrukningsdel som måste kontrolleras regelbundet och bytas ut vid behov, annars förlorar varmvattenberedaren sin skyddsfunktion och risken för att manteln går sönder är stor, vilket är en reparation som ofta inte är ekonomiskt motiverad och resulterar i att hela enheten byts ut. Hur ofta anoden ska kontrolleras, hur man upptäcker att det är dags att byta, och vilka andra uppgifter som ingår i vanlig skötsel av varmvattenberedaren (avkalning, kontroll av säkerhetsventilen, eventuell avkalkning vid hård vattenkvalitet), hittar du i artikeln Service, skötsel och anodskydd av varmvattenberedare.

För elvarmvattenberedare stöter man dessutom allt oftare på modernare funktioner – snabbuppvärmning, som förkortar tiden det tar att värma hela volymen, och WiFi-styrt, vilket gör att man kan schemalägga eller starta varmvattenberedaren via en mobilapp, till exempel så att vatten är varmt precis när man kommer hem, och tvärtom inte uppvärmas onödigt under dagar när lägenheten eller hyddan är tom. En översikt av sådana modeller och vad de egentligen ger i vardagsdrift hittar du i artikeln Snabbuppvärmning och WiFi-styrd elvarmvattenberedare.

Exempel från verkligheten

Teori är en sak, konkret beslutstagning i praktiken är en annan. Låt oss titta på två vanliga scenarier som vi ofta stöter på vid val av varmvattenberedare.

Scenarie 1: Familjehus med gaspanna

Föreställ dig en fyrfamilj i ett villahus som redan har en gaspanna för uppvärmning och vill komplettera med en varmvattenberedare. Eftersom uppvärmningskällan redan finns och dess kapacitet är tillräcklig även för uppvärmning av varmvatten är en logisk val en indirekt uppvärmd golvstående varmvattenberedare med en volym på cirka 200 liter – den motsvarar exakt den rekommenderade storleken för en fyrfamilj och ger även en liten marginal för gäster eller dagar när alla duschar direkt efter varandra. Varmvattenberedaren placeras i pannrummet bredvid pannan, ansluts med korta rör och pannan uppvärmer vatten i varmvattenberedaren parallellt med uppvärmningen. Fördelen med denna lösning är att familjen inte behöver någon separat energikälla för uppvärmning av vatten – allt fungerar på en och samma gaspanna, vilket är både drifttekniskt och ekonomiskt fördelaktigt, eftersom gas är billigare än direkt el vid större volymer. Om denna familj samtidigt överväger solfångare på taket, pekar samma rekommendation på en solvarmvattenberedare med två värmesken istället för en enkel – en lösning som är redo för utvidgning utan att det är nödvändigt att senare byta hela varmvattenberedaren.

Scenarie 2: Lägenhet utan panna, endast separat elvarmvattenberedare

En annan vanlig situation är en lägenhet som inte har en egen panna eller någon annan möjlighet att ansluta till en central uppvärmningskälla som kan användas för uppvärmning av vatten – typiskt en mindre lägenhet i staden, där uppvärmningen är lösad via fjärrvärme, men varmvattenberedningen är individuell. I sådana fall är den enda reella lösningen en elvarmvattenberedare (direkt uppvärmd), som fungerar helt oberoende. För ett par eller en liten familj i lägenheten räcker ofta en volym på 80–150 liter beroende på antalet personer och vanor vid duschning, och varmvattenberedaren kan hängas upp i horisontell position, om badrummet eller rummet där den ska stå är lågt eller platsbegränsat. En modern elvarmvattenberedare med snabbuppvärmningsfunktion förbättrar betydligt komforten – istället för att vänta länge på att hela volymen ska värmas upp uppvärms vatten mycket snabbare, vilket uppskattas särskilt vid oväntade behov (till exempel när man behöver uppvärma vatten utanför den vanliga schemat). WiFi-styrt gör det möjligt att schemalägga uppvärmningen endast till tider när den verkligen behövs och spara på el under dagar när lägenheten är tom.

Båda scenarierna visar samma princip: valet börjar inte med en specifik varumärke eller pris, utan med att svara på två grundläggande frågor – "har jag eller kommer jag att ha en uppvärmningskälla som är lämplig för uppvärmning?" och "hur många personer och på vilket sätt kommer att använda vattnet i verkligheten?". Bara efter det har det mening att ta itu med form, varumärke och kompletterande funktioner.

Rekommenderade modeller

Nedanför hittar du fyra beprövade modeller som täcker de vanligaste situationerna beskrivna ovan – från en klassisk indirekt uppvärmningsberedare till en separat elvärmd varmvattenberedare för lägenhet.

Protherm FE 200 BM stacionär – indirekt uppvärmningsberedare med 200 liters volym, idealiskt just för scenariot med villa och kondenserande värmepanna som beskrivits ovan. Den större volymen ger bekvämt utrymme för en familj med 4–5 personer. Pris från 822,66 €.

Bosch WST 200-5 C – en annan kvalitativ indirekt uppvärmningsberedare med 200 liters volym från en beprövad märknamn, lämplig för anslutning till en gaspanna eller värmepump. En god alternativ till Protherm-modellen med andra mått eller design för din pannrum. Pris från 1 227,54 €.

Buderus Logalux SU 160/5W – en stacionär indirekt uppvärmningsberedare med 160 liters volym, precis i mitten av det rekommenderade intervallet för en vanlig familj med 3–4 personer. Lämplig om du inte behöver hela 200 liters volym och vill ha något mer kompakt. Pris från 1 085,08 €.

Stiebel Eltron / Tatramat PSH100Trend elektrický ohrievač

Stiebel Eltron / Tatramat PSH100Trend – en elvärmd (direktuppvärmnings-)beredare med 100 liters volym, precis som i scenariot med lägenhet utan panna som nämndes ovan. Fungerar helt oberoende av uppvärmningen, det räcker att ansluta den till elnätet. Pris från 442,44 €.

Vid val mellan olika varumärken är det en god idé att också jämföra hur de olika produktserierna konkurrerar med varandra vad gäller isolering, garantitid och tillgängligt tillbehör – ett tydligt jämförelseöversikt finns i artikeln Jämförelse av varmvattenberedarevarumärken.

Vanliga frågor (FAQ)

Vilken stor varmvattenberedare behöver jag för en familj med fyra personer?

För en vanlig familj med 3–4 personer är en volym på cirka 150–200 liter lämplig. Om familjen har badkar, flera badrum eller om flera personer duschar direkt efter varandra rekommenderar vi att gå mot den övre gränsen av detta intervall, eller till och med 200 liter eller mer. En exakt beräkningsmetod hittar du i artikeln Vilken volym behöver jag?.

Vad är skillnaden mellan en varmvattenberedare och en varmvattenberedare?

I vardagligt språk används båda termerna ibland som synonymer och betecknar samma anordning för att lagra och behålla varmvatten redo för genombrauk. Skillnaden ligger mer i uppvärmningsprincipen – indirekt uppvärmning (ansluten till panna, värmepump eller solfångare via värmesken) och direkt uppvärmning/elektrisk (med egen elvärme, oberoende av annan värme).

Värdar det sig med indirekt uppvärmning eller elvärmd varmvattenberedare?

Om du redan har en fungerande värmekälla hemma (gaspanna, värmepump) är det ofta en god idé att välja en indirekt uppvärmningsberedare – den utnyttjar den befintliga källan och är billigare i drift. Om du inte har någon värmekälla eller om varmvattenberedaren ligger utanför pannrummet (till exempel en lägenhet utan panna) är den enda reella lösningen en elvärmd varmvattenberedare. En detaljerad jämförelse hittar du i artikeln Indirekt uppvärmning vs. elvärmd varmvattenberedare.

Hur ofta behöver man kontrollera magnesiumanoden?

Magnesiumanoden är en del av glasyrerade varmvattenberedare som gradvis löses upp och därmed skyddar den inre skallen mot korrosion. Det är en förbrukningsdel som bör kontrolleras regelbundet och bytas ut enligt slitage – exakta intervaller och procedur hittar du i artikeln Service, underhåll och anodskydd av varmvattenberedare. En försummad kontroll av anoden är den vanligaste orsaken till tidig skada på varmvattenberedarens skall.

Kan jag hänga en horisontell varmvattenberedare på en gipsplattvägg?

En fylld varmvattenberedare med 150–200 liters volym väger mycket mer än själva tomma behållaren, därför krävs en tillräckligt bärkraftig vägg eller en separat installationskonstruktion, inte en gipsplattvägg utan förstärkning. När man planerar horisontell installation är det lämpligt att låta bärförmågan hos väggen eller konstruktionen bedömas innan man köper en specifik modell.

Vad är en solvärmd varmvattenberedare och värdar det sig?

En solvärmd varmvattenberedare har en extra värmesken jämfört med en vanlig indirekt uppvärmningsberedare – en ansluten till solfångare och en som används för uppvärmning från en klassisk källa (panna, värmepump, elvärme). Den är särskilt värdefull om du redan har eller planerar att installera solfångare – i sådana fall är det mer effektivt att välja en solvärmd varmvattenberedare direkt, snarare än att senare behöva byta hela anordningen. Mer information hittar du i artikeln Hur en solvärmd varmvattenberedare fungerar.

Hur länge håller värmeberedaren varmvatten?

Värmeberedaren är konstruerad så att den inte bara värmer vatten en gång utan håller temperaturen länge tack vare isoleringen. Den exakta tiden vatten behåller tillräckligt hög temperatur utan ytterligare uppvärmning beror på isoleringens kvalitet i det enskilda modellen, omgivningstemperaturen och hur ofta värmeberedaren under dagen töms och fylls på med kallt vatten. Under vanlig drift sköts dock kontinuerlig uppvärmning av ansluten värmekälla eller eluppvärmningskropp automatiskt, så man behöver inte lita enbart på den ackumulerade värmen.

Kan man ansluta värmeberedaren till en befintlig värmepanna?

Ja, det är vanligt att en indirekt uppvärmd värmeberedare kan anslutas även till en redan befintlig värmepanna, så länge pannan har tillräcklig effekt och rätt anslutning för uppvärmning av TUV (vilket är en vanlig funktion hos de flesta moderna kondenserande pannor). Vid tilläggsmontage är det också lämpligt att låta utrymmet i pannrummet bedömas, eftersom golvstående värmeberedare med större volym kräver tillräcklig takhöjd.

Kopplingar

Om du inte är säker på rätt volym eller typ av värmeberedare till din bostad, skriv gärna in antalet personer och typ av värmekälla – vi hjälper gärna till med valet.

Har du en fråga kring denna teman?

Kan du inte bestämma dig eller har du en specifik situation i din bostad? Skriv gärna till oss – vi hjälper gärna till.