Vilken volym på varmvattenberedaren behöver jag

Vilken volym behöver värmvattenberedaren?

Frågan "hur stor värmvattenberedare ska jag köpa" låter enkel på första syn, men i praktiken är den en av de vanligaste orsakerna till missnöje med varmvattnets uppvärmningssystem. En för liten värmvattenberedare innebär kall dusch precis när det smärtar mest – på morgonkvisten när familjen byter på sig i badrummet. En för stor värmvattenberedare belastar istället onödigt budgeten och värmepannan, eftersom den uppvärmer och håller varmt en vattenvolym som aldrig kommer att användas. Medan det gäller för de flesta hushållsapparater att "bättre större effekt, inget går fel", gäller det inte lika enkelt för värmvattenberedaren – det handlar om en balans mellan komfort, värmebortslupp och investering.

I denna artikel går vi igenom en praktisk metod för att räkna ut eller åtminstone noggrant uppskatta den nödvändiga volymen. Vi tittar på orienterande tabeller enligt antalet personer i hushållet, hur vanliga vanor (duschning mot badning) påverkar förbrukningen, hur uppvärmningskapaciteten (dvs. vilken värmepanna eller värmesystem som är anslutet till värmvattenberedaren) påverkar beräkningen, och till sist visar vi på två reella exempel från verkligheten hur man gör en exakt beräkning. I avslutning hittar du rekommenderade modeller enligt volym och svar på de vanligaste kundernas frågor.

Orienterande volym enligt antalet personer

Den snabbaste och mest tillförlitliga första orienteringen är antalet personer som vanligtvis använder värmvattenberedaren. Det handlar inte bara om antalet hushållsmedlemmar – det är viktigt att räkna med hur många personer som i genomsnitt vistas i hushållet under största belastningen (typiskt på morgonkvisten före jobbet och skolan, eller kvällen). Nedan är en orienterande tabell som vi också använder vid rekommendation av värmvattenberedare till kunder på atria.se:

Antal personer i hushållet	Orienterande volym värmvattenberedare	Kommentar
1 person	ca 30 - 50 l	Enmanslägenhet, hytta, liten lägenhet utan badkar
2 personer	ca 80 - 100 l	Par, tvårumslägenhet, utan regelbundna badningar
3 - 4 personer	ca 150 - 200 l	Vanlig familj, ett badrum, ibland badkar
4 - 5 och fler personer	200 l och mer	Större familj, flera badrum, regelbundna badningar

Denna tabell är avsiktligt indelad i bredare intervall, eftersom den verkliga förbrukningen varierar mycket mellan olika hushåll. Två lika stora familjer kan ha helt olika behov av volym – en använder dusch, den andra badar regelbundet; en har morgonkvisten utspridd i tiden (alla stiger upp vid olika tidpunkter), den andra behöver varmt vatten samtidigt för tre personer inom en halvtimme. Därför är tabellen bara första steget – i nästa kapitel visar vi hur man kan göra en mer exakt uppskattning enligt dina specifika vanor och enligt hur starkt uppvärmningskälla du har eller planerar att ansluta till värmvattenberedaren.

Det är också viktigt att inte glömma framtida utvecklingen av hushållet. Om du planerar att utöka familjen, hyra ut ett rum, att en äldre förälder kommer att flytta in eller något annat som ökar antalet personer som använder varmt vatten, är det en god idé att välja en kategori med större volym redan från början. Att byta ut en för liten värmvattenberedare om några år är alltid dyrare och mer komplicerad (ny installation, ny anslutning, eventuellt även förändring av utrymmet) än en något högre investering i början. Samma rekommendation gäller också i motsatt fall – om du vet att barnen snart kommer att flytta ut och hushållet minskar, behöver du inte köpa en extremt stor värmvattenberedare bara "för säkerhets skull", eftersom onödigt stora volymer innebär onödiga värmebortslupp under många år.

Inverkan av vanor: dusch mot bad

Antalet personer är bara halva ekvationen. Den andra, lika viktiga variabeln är hushållets vanor – särskilt om medlemmarna i hushållet främst duschar eller regelbundet fyller badet. Skillnaden i förbrukning är markant och bestämmer ofta om man väljer en mindre eller större volym inom det rekommenderade intervallet ovan.

En vanlig duschning förbrukar cirka 30 - 60 liter varmvatten per person vid en modern duschhuvud och rimlig duschtid. I motsats till det kräver fyllning av ett standardbad ett tag 150 - 200 liter varmvatten (eller blandat vatten) – en volym som i sig motsvarar nästan hela innehållet i en vanlig familjes värmvattenberedare. Om badet fylls direkt efter att andra hushållsmedlemmar duschat, kan värmvattenberedaren helt enkelt inte uppvärma vattnet tillräckligt snabbt, även om dess totala volym skulle räcka för en "ren duschdomst" utan problem.

Praktiskt råd lyder: om någon i din familj regelbundet eller åtminstone några gånger per vecka fyller badkaret, bör du räkna med en volym i den övre halvan av det rekommenderade bandet för antalet personer i din familj, eller eventuellt en kategori högre. Tvärtom, om hushållet är helt "duschbaserat" och familjemedlemmarna duschar med rimlig tidsmellanrum (inte alla på en gång inom femton minuter), kan du tryggt hålla dig till den undre gränsen av det rekommenderade intervallet, eller eventuellt kombinera en mindre volym på varmvattenberedaren med en kraftigare uppvärmningskälla för efterhettning, om vi kommer tillbaka till detta i nästa kapitel.

Det är inte heller något att glömma bort andra källor till varmvattnets användning, som ofta undervärderas – diskmaskin och tvättmaskin anslutna till varmvatten (om du har dem anslutna så här), kökssänka vid större rengöring eller matlagning, eller eventuellt en yttre dusch i trädgården eller på terrassen under sommaren. Vid en mer noggrann uppskattning av volymen är det en god idé att räkna upp alla dessa "förbrukare" av varmvatten som kan köras parallellt med vanlig duschning eller badning, särskilt i hushåll där flera aktiviteter sker samtidigt (till exempel kvällen, när man samtidigt tvättar, duschar och diskar).

Inverkan av efterhettningseffekt

Volymen på varmvattenberedaren är inte den enda parameter som avgör hur mycket varmvatten du faktiskt har tillgång till. Equally viktig är efterhettningseffekten – alltså hur snabbt varmvattenberedaren efter uppgång av en del av volymen kan värma kallt vatten till önskad temperatur. Denna parameter kallas också för "omkastningstiden" för varmvattenberedaren och beror av typen av uppvärmning.

Vid en indirekt uppvärmd varmvattenberedare (alltså en som värms via en värmesprå i kontakt med värmepannan eller värmepumpen) gäller att hastigheten på efterhettningen bestäms av kombinationen av två saker: storleken och verkningsgraden på värmesprån inuti varmvattenberedaren och effekten av ansluten värmekälla. En kraftigare värmepanna kan omkasta, alltså värma upp till arbetsnivå, samma volym på varmvattenberedaren markant snabbare än en svagare källa. I praktiken innebär detta att två hushåll med lika stora, till exempel 160-liter varmvattenberedare, kan ha tydligt olika komfortnivå av varmvatten beroende på vilken kraftig värmepanna de har ansluten.

Denna effekt har praktiska konsekvenser vid val: om du av rumsliga eller ekonomiska skäl överväger en något mindre varmvattenberedare än den "idealiska" volymen enligt tabellen, kan detta delvis kompenseras med en kraftigare uppvärmningskälla. Tvärtom, om du vet att värmepannan eller värmepumpen du har eller planerar har snarare en lägre till medel effekt (vilket är typiskt särskilt för vissa luft-vatten värmepumpar som arbetar i energisparläge), är det en god idé att välja en något större volym på varmvattenberedaren, så att den fungerar mer som en förvaringskälla av varmvatten snarare än att lita på snabb efterhettning.

Vid elvärmda varmvattenberedare (med inbyggd uppvärmningspatron) är situationen något annorlunda – uppvärmningshastigheten bestäms av effekten på den inbyggda patronen, som är cirka 1,5 - 3 kW för vanliga hushållsmodeller. Det är tydligt mindre än effekten som en gaskondenserande värmepanna kan leverera via värmesprån, så elvärmda varmvattenberedare har generellt sett en längre tid att värma upp "från noll" och litar mer på att de värms kontinuerligt under dagen och natten med billigare nattpris, snarare än på snabb efterhettning under toppbelastning. Ett mer detaljerat jämförelse mellan de två typerna hittar du i artikeln Indirekt uppvärmning vs. elvärmd varmvattenberedare.

Sammanfattning: Volymen och efterhettningseffekten fungerar som sammanflutna kärl. En högre efterhettningseffekt minskar kraven på volymen till viss del, och tvärtom, en större volym minskar kraven på att värmekällan måste vara extremt kraftig. Vid val av en specifik modell bör du därför alltid överväga båda parametrarna tillsammans, inte bara de liter som anges i produktens namn.

Risker med för liten eller för stor varmvattenberedare

För att det ska bli tydligt varför det är värt att ägna tid åt att välja rätt volym, låt oss titta på de specifika riskerna med båda extrema situationerna.

För liten varmvattenberedare

Den vanligaste och mest irriterande problemet är att "varmvattnet tar slut" just när flera medlemmar i hushållet behöver det – typiskt morgonspetsen, när två till fyra personer i tur och ordning använder badrummet under 30–45 minuter. Varmvattenberedaren hinner helt enkelt inte värma upp vatten tillräckligt snabbt för att den sista i kön ska vara lika nöjd som den första. Detta problem förvärras markant om någon i denna spetsen dessutom fyller badkaret eller startar diskmaskinen/tvättmaskinen ansluten till varmvatten.

En underdimensionerad varmvattenberedare orsakar också ofta upprepade startar av värmekällan (värmepanna eller värmepump måste värma upp vatten ofta och i korta intervall), vilket vid vissa typer av värmekällor något minskar deras livslängd och verkningsgrad – ofta korta cykler är generellt mindre effektiva än längre, kontinuerliga driftscykler.

För stor varmvattenberedare

Det motsatta extremet har en annan, mindre dramatisk, men ekonomiskt verklig pris. En varmvattenberedare med en volym markant över den verkliga behovet av hushållet måste hålla hela sin volym varm, även den del som inte används under dagen. Det innebär högre värmeförluster (även en välisolerad varmvattenberedare förlorar värme till omgivningen hela dagen och natten) och därför också högre driftkostnader för att hålla temperaturen utan någon nytta.

En överdimensionerad varmvattenberedare är dessutom en större initial investering (högre inköpspris och potentiellt mer krävande installation p.g.a. storlek och vikt) och tar mer plats i teknikrummet eller badrummet, vilket kan vara ett verkligt begränsande faktor i mindre lägenheter.

Ideal situationen är en volym som täcker hushållets toppförbrukning med en liten marginal (inte dubbel- till trippel marginal), i kombination med en värmekälla som kan kontinuerligt ersätta den förbrukade volymen. I nästa kapitel visar vi denna princip med två konkreta exempel från verkligheten.

Verkligt exempel från verkligheten med beräkning

Teori är användbar, men bäst förstås val av volym med en konkret beräkning. Låt oss titta på två illustrativa scenarier som ofta förekommer vid rådgivning hos kunder på atria.se.

Scenarie A: Fyra personer, huvudsakligen duschning, villa med gasvärmepanna

Föreställ dig ett fyrapersonshushåll – två vuxna och två barn – i en villa med en medelstark gaskondenserande värmepanna. Familjen duschar huvudsakligen, badkaret används av barnen ibland, ungefär en till två gånger per vecka. Morgonspetsen ser typiskt så här ut: mellan 6:30 och 7:15 vechas alla fyra hushållsmedlemmar i badrummet, var och en duschar ungefär 5–8 minuter.

Upprörningsvolymen vid ett vanligt duschtag med en vanlig dusch är cirka 40 - 50 liter varmvatten. Vid fyra personer i tur och ordning innebär det en total förbrukning av 160 - 200 liter varmvatten under en halvtimme. Eftersom duschandet sker i tur och ordning (inte samtidigt) har tanken några minuter mellan varje duschtag för att delvis återuppvärma vatten, vilket vid ett bra värmesystem och medelhög till hög pannaegenskap i värmepannan innebär att även en 160-liters tank kan täcka denna toppbelastning utan större problem – en del av volymen återfylls ju gradvis under själva toppbelastningen.

För denna hushållstyp är en kompromiss mellan komfort och kostnader en tank på cirka 160 - 200 liter, till exempel modellen Buderus Logalux SU 160/5W eller en något större 200-literstank, om familjen planerar att utöka bostadsytan inom de närmaste åren eller vill ha en större reserv vid behov av att bada barn regelbundet.

Scenario B: Familj med två badrum och regelbundna bad för barn, värmepump

Det andra scenariot är mer krävande vad gäller volym. Det handlar om en familj med fem personer (tre vuxna inklusive en äldre förälder och två små barn), huset har två badrum och barnen badas varje kväll (inte duschar), eftersom de är i förskoleåldern. Värmekällan är en luft-vatten värmepump med medelhög kapacitet, vilket i allmänhet uppvärmer vatten långsammare än en kondenserande gaspanna av jämförbar kvalitet.

Kvällsscenariot: kring 18:00 fylls badkaret för barnen (förbrukning 120 - 150 liter blandad vatten), ungefär samtidigt eller kort därefter duschar två vuxna (ytterligare 80 - 100 liter) och kvällsvis körs diskmaskinen ansluten till varmvatten (ytterligare cirka 10 - 15 liter, beroende på modell). Summan av dessa behov under en till två timmar uppgår till 210 - 265 liter, vilket är tydligt över gränsen för en vanlig familjetank på 150 - 160 liter.

Eftersom värmepumpen i allmänhet har lägre momentan uppvärmningskapacitet jämfört med en gaspanna är det långsammare att återfylla den förbrukade volymen under kvällens toppbelastning, och hushållet skulle vid en mindre tank faktiskt känna att den sista i tur och ordning kunde känna av att varmvattnet tog slut eller blev uppenbart kallare. Därför är det för detta hushåll bättre att välja en volym i övre delen eller över det rekommenderade intervallet för fem personer – alltså 250 till 290 liter, till exempel modellen Bosch WS 290-5 EP1 C, som ger tillräcklig reserv för att täcka hela kvällens toppbelastning även med den långsammare uppvärmningen som är typisk för en värmepump.

Dessa två scenarier visar varför det inte finns ett enda universellt tal "för en fempersonersfamilj" – det avgörande är kombinationen av antal personer, vanor (dusch mot bad) och värmekällans kapacitet. Om du inte är säker på vilken kategori ditt hushåll tillhör, rekommenderar vi att du hellre väljer en volym i den övre delen av det rekommenderade intervallet – skillnaden i pris mellan till exempel 160 och 200 liter är i allmänhet mycket lägre än kostnaden för en eventuell bytning av en för liten tank om några år.

Rekommenderade modeller enligt volym

Baserat på de nämnda principerna har vi sammanställt en översikt över fyra beprövade modeller av vattentankar inom olika volymer, från mindre hushåll upp till större familjer med högre krav.

Vid valet av en specifik modell rekommenderar vi att du, utöver själva volymen, också beaktar tanktypen (indirekt uppvärmning mot el, eventuellt kombinerad), förvaringsformen (stående mot liggande beroende på tillgänglig plats) och varumärket enligt din befintliga värmekälla – vi går mer i detalj igenom dessa teman i relaterade artiklar nedan.

Vanliga frågor (FAQ)

Hur bestämmer jag exakt hur mycket varmvatten min familj verkligen använder?

Den mest exakta metoden är att observera familjens vanliga beteende under några veckor – hur ofta någon duschar, hur ofta badkaret fylls, om diskmaskinen eller tvättmaskinen är ansluten till varmvattenledningen. Om en sådan observation inte är möjlig, kan du använda dig av tabellen i denna artikel enligt antalet personer och justera uppåt om badkaret ofta används eller om flera personer samtidigt använder varmvatten.

Är det bättre att välja en större varmvattenberedare "för säkerhets skull"?

En liten överskottskapacitet har sin mening, särskilt om du förväntar dig förändringar i antalet personer i familjen. En extremt överskridande varmvattenberedare innebär dock onödiga värmebortsl slip och en högre initial investering utan någon verklig nytta. Vi rekommenderar att du väljer övre gränsen av det rekommenderade intervallet för ditt antal personer, inte automatiskt den största tillgängliga modellen.

Kan jag kompensera för en mindre varmvattenberedare med en mer kraftfull värmepanna?

Ja, delvis. En mer kraftfull värmekälla kan snabbare uppvärma det förbrukade volymet, vilket minskar risken att varmvattnet tar slut vid successiv användning av flera personer. Denna kompensation rekommenderar vi dock endast upp till en viss gräns – vid samtidig användning av flera personer, till exempel fyllning av badkaret under en annan familjemedlems dusch, kan inte ens en mycket kraftfull värmekälla ersätta ett otillräckligt volym.

Vad är skillnaden i förbrukning mellan dusch och bad?

En vanlig dusch använder ungefär 30–60 liter varmvatten per person, medan fyllning av ett standardbadkräver 150–200 liter på en gång. Om badet används regelbundet i din familj kan denna ena handling förbruka nästan hela volymen i en vanlig familjeberedare på en gång.

Är det värt att välja en större varmvattenberedare vid värmepump jämfört med en gaspanna?

I allmänhet ja. Värmepumpar har i regel en lägre genomsnittlig uppvärmningskapacitet än kondenserande gaspannor, så att det tar längre tid att uppvärma det förbrukade volymet. Om värmekällan är en värmepump rekommenderar vi att du väljer en volym i övre delen av eller något över det rekommenderade intervallet för det aktuella antalet personer.

Vad om jag planerar att utöka min familj eller hyra ut ett rum i framtiden?

I sådana fall rekommenderar vi att du väljer en volym som motsvarar framtida, inte bara nuvarande antal personer. En byte till en större beredare är alltid kostsamare (nya installationer, eventuell anpassning av anslutning och utrymme) än en något högre initial investering i en beredare med en kategori större volym från början.

Påverkar beredarens volym även hur snabbt varmvattnet flödar ur kranen?

Inte direkt – flödet (hur många liter per minut som flödar ur kranen eller duschen) bestäms främst av armaturer, vattentryck i ledningen och ledningsdiametern, inte beredarens volym. Beredarens volym bestämmer hur länge du kan dra av varmvatten i önskad mängd innan det tar slut och inte har hunnit uppvärmas tillräckligt.

Har det någon mening att kombinera en mindre beredare med ett flödesbaserat uppvärmningssystem för toppbelastningar?

I vissa fall ja, men det är snarare ett undantagslösning för specifika situationer (till exempel en sommarstuga med oregelbundna användningar) än en standardrekommendation för en vanlig familj. För permanent bostad med regelbundna dagliga behov är det mer pålitligt att välja en korrekt dimensionerad beredare enligt denna artikels rekommendationer.

Kopplingade ämnen

• Hur man väljer varmvattenberedare – komplett guide till val av typ, material och anslutning.
• Indirekt uppvärmning mot elberedare – skillnader i uppvärmningshastighet, driftkostnader och lämplighet för olika värmekällor.
• Vertikal mot horisontell varmvattenberedare – hur man väljer enligt tillgängligt utrymme i teknikrummet eller badrummet.
• Service, underhåll och anodskydd för varmvattenberedare – hur man förlängar beredarens livslängd och undviker korrosion.
• Jämförelse av varmvattenberedarevarumärken – Buderus, Bosch, Vaillant, Protherm, Viessmann och andra varumärken i översikt.

Har du frågor om val av varmvattenberedare?

Vet du inte vilken att välja eller har du en specifik situation i din familj? Skriv till oss – vi hjälper gärna.

För- och efternamn Fyll inte i detta fält:

E-post

Meddelande