Vanliga frågor om varmvattenberedare för solvärme
Vi håller fortfarande på att förbereda produkter.
Men du kan titta på andra kategorier.
Vanliga frågor om solvärmeberedare – svar från erfarenhet
Solvärmeberedare är en av de apparater där kunder ställer många frågor både före och efter inköpet. Vissa är helt grundläggande – vad är det och vad används det till – andra är mycket specifika och tekniska, till exempel vilken skruvstorlek slanganslutningarna har i värmesken, eller vad som händer om beredaren står orörd under sommaren. Från många års kundkontakt vet jag att samma frågor dyker upp igen och igen, oavsett om det gäller ett flerpersonshem eller ett sommarhus med en stor familj. Den här artikeln samlar ihop dem på ett ställe och svarar på dem som vi gör på kundbesök – konkret, med siffror och utan onödigt slarv.
Vad är en solvärmeberedare och hur skiljer den sig från en vanlig varmvattenberedare?
En vanlig tryckberedare är i princip en isolerad behållare med en elektrisk uppvärmningspatron eller med en värmesken (rör- eller mantelvärmesken). Den är konstruerad för att ta emot energi från en enda källa – antingen direkt el eller värme från panna eller värmepump via värmesken. En solvärmeberedare är konstruerad annorlunda på flera sätt samtidigt.
För det första har den i de flesta fall två värmeskens – en i den nedre tredjedelen av behållaren för solsystemet och en i den övre delen för uppvärmning från panna eller värmepump. Ytan på den undre värmesken är i regel större, eftersom solsystemet arbetar med lägre temperaturdifferenser än panna. För det andra är beredarens mantel tjockare och värmeisolationen mer uttalad, eftersom beredaren ska lagra värme under längre tid – ibland upp till 24 timmar – medan en vanlig varmvattenberedare förutsätter snabbare omsättning. För det tredje är anslutningarna anpassade till de specifika tryck- och temperaturerna i solsystemets medium – alltså vatten med glykol.
I praktiken innebär det att om du anslöt en elektrisk uppvärmningspatron till en solvärmeberedare och inte använde något solfångar-system alls, skulle den fungera tekniskt – men du spenderar pengar på en för större behållare än nödvändigt. Tvärtom går det inte att ansluta en vanlig varmvattenberedare utan en undre värmesken till ett solsystem, eftersom du helt enkelt inte har någon plats att ansluta solmedium till utan att bygga om hela anslutningsnoden.
Hur många liter behöver jag i min värmeberedare?
Det här är sannolikt den vanligaste frågan och samtidigt den där man ofta gör fel – i båda riktningarna. Människor köper en för liten beredare och blir besvikna när varmvattnet inte räcker till utan uppvärmning under sommaren, eller de köper en för stor beredare där solfångarna inte räcker till att värma upp behållaren och uppvärmningen från panna eller värmepump går i gång hela tiden.
Ett orienterande regelverk som fungerar ganska pålitligt i praktiken: 50–70 liter beredningsvolym per person, där det lägre talet gäller för mindre bostäder med enklare hygienstandard och det högre talet för bostäder med badkar och högre vattenförbrukning. För en familj med fyra personer blir det 200–280 liter – därför är 250-litersberedaren så populär just i den här segmentet.
För fem till sex personer, eller för ett hem där man värmer med fasta bränslen eller värmepump och där beredaren också fungerar som en akkumulator, väljer kunder ofta en 300-litersberedare eller till och med en 400-litersberedare. En 400-litersberedare är också användbar om du har en större yta av solfångare på taket – till exempel 6–8 m² platta solfångare eller 3–4 rörformade solfångare.
Mer detaljerade analyser med beräkningar hittar du i artikeln Hur stor solvärmeberedare behöver jag till mitt hem i detta Vägledningscenter.
Finns det skillnad mellan en beredare med en värmesken och en med två?
Ja, och det är en skillnad som i praktiken avgör hur effektivt hela systemet kommer att fungera. En beredare med en värmesken förutsätter att du har exakt en värmekälla – antingen panna eller solsystem, men inte båda som separata system. Om du vill ha både panna och solfångare behöver du i regel två separata värmeskens, en för varje system.
Tekniskt sett är de olika även i placeringen av värmeskens. Den undre (solsystemets) värmesken är i regel större – en yta på 1,5–2,5 m² är inte ovanlig – eftersom solsystemet arbetar med en lägre inkommande medietemperatur (40–70 °C) och för att överföra samma mängd värme behövs en större yta. Den övre (pannans) värmesken kan vara mindre, eftersom panna levererar mediet på 70–90 °C och värmetransporten per m² värmesken är mycket högre.
Rekommenderad val för de flesta nybyggen och renoveringar är just en solvärmeberedare med två värmeskens inklusive isolering – du får en beredare redo för framtida integration av fler värmekällor utan att behöva byta behållare. Om du är säker på att du alltid kommer att ha en enda värmekälla (till exempel endast ett solsystem utan panna) räcker en värmesken.
Mer om denna fråga behandlas i artikeln En eller två värmeskens i värmeberedaren: vilken är bäst.
Vilken vätska används i solfångarloopen och kan den läcka in i varmvattenberedaren?
I den primära solfångarloopen – alltså i rören mellan solfångarna och värmväxlingen i varmvattenberedaren – går det aldrig dricksvatten. Värmemassan är en blandning av vatten och propylenglykol eller etylenglykol med tillsatsmedel som skyddar mot korrosion och avlagringar. Vanligast är en frostskyddsblanding med fryspunkten cirka −28 °C, vilket säkerställer skydd även i de kallaste bergsområdena i Sverige.
Denna vätska cirkulerar endast i den primära loopen – alltså från solfångarna ner till värmväxlingen i varmvattenberedaren och tillbaka upp. Den får aldrig blanda sig med vattnet i varmvattenberedaren. Värmväxlingen fungerar som en termisk vägg – värmen går igenom väggen, men vätskorna förblir separata. Detta är en central säkerhets- och hygienprincip för alla solfångarsystem.
I mycket ovanliga fall – till exempel vid mekaniskt skadad värmväxling eller vid extremt hög tryck – kan vätskan läcka in i varmvattenberedaren. Därför installeras säkerhetsventil och expansionskärl dimensionerat för den primära loopen i solfångarsystemen. Sådana fel är ovanliga vid korrekt installerade och underhållna system – i praktiken har jag sett det en gång på många år, och det orsakades av korrosion i en försummad värmväxling.
Varför räcker varmvattenberedaren inte till och varför är vattnet inte varmt, fast solfångarna fungerar?
Detta är en klassisk problematik som jag ofta får samtal om varje sommar. Det kan finnas flera orsaker, och det är bra att utesluta dem systematiskt:
- För liten varmvattenberedare i förhållande till solfångararean – en liten varmvattenberedare värms snabbt upp till maxtemperatur, styrningen stänger av cirkulationspumpen, men vattnet i varmvattenberedaren konsumeras snabbt och nästa uppvärmning måste vänta på nästa soliga dag.
- Luft i den primära loopen – om cirkulationspumpen pumpar luft istället för vätska överförs ingen värme till värmväxlingen. Varmvattenberedaren förblir kall, fast solfångarna är varma. Lösning: avlufta systemet.
- Felaktig styrning – differensregulatorn jämför temperaturen i solfångarna och varmvattenberedaren. Om sensorn på varmvattenberedaren är trasig tror regulatorn att varmvattenberedaren redan är tillräckligt varm och startar inte pumpen.
- Förkalkad värmväxling – i områden med hårt vatten kan det bildas vattenkalk på värmväxlingen i varmvattenberedaren. Värmeöverföringen minskar, och varmvattenberedaren värms långsamt eller inte alls.
- För stor varmvattenberedare i förhållande till solfångararean – ja, en för stor varmvattenberedare är också ett problem. Om du har 2 plana solfångare (ca 4 m²) och en varmvattenberedare på 400 liter kommer varmvattenberedaren i en typisk september-oktober aldrig att bli helt uppvärmd, och medeltemperaturen blir låg.
Ytterligare fel och deras diagnostik beskrivs i artikeln Vanliga fel vid solfångarsystem: överhettning, korrosion och tryckförlust.
Vad händer om varmvattenberedaren inte används under sommaren?
Detta är en situation som ofta bekymrar ägare av solfångarsystem – semester, en sommarstuga som lämnas tom i två veckor i juli. Solfångarna får sol, men varmvattenberedaren har ingenstans att avge värme, och temperaturen i vätskan stiger. Detta tillstånd kallas stagnation.
Vid stagnation kan temperaturen i den primära loopen nå 180–200 °C. Glykolblandningen börjar degraderas, ångbildas i rören och trycket stiger kraftigt. Säkerhetsventilen öppnas och släpper ut en del vätska. Systemet förstörs inte, men den degraderade glykolblandningen måste kontrolleras och eventuellt bytas efter stagnationsperioden.
Praktiken visar att enklast skydd vid frånvaro är att värma upp varmvattenberedaren till så hög temperatur som möjligt (80 °C) innan du går, minska solbelastningen genom att täcka solfångarna (tält, specialtäcke mot stagnation) eller installera en styrning som vid uppnådd maxtemperatur speglar värmen till en dummy-last (t.ex. kylregister i pannrummet). En investering i en kvalitetsexpansionskärl dimensionerat för stagnationsvillkor är nödvändig vid varje solfångarsystem.
Vilken är skillnaden mellan glasyrerad och rostfri varmvattenberedare?
Varmvattenberedare – och alltså även solfångarsystemets varmvattenberedare – tillverkas i två grundläggande materialvarianten för inre skiktet: glasyrerad stål och rostfritt stål (rostfritt stål).
Glasyrerad varmvattenberedare är den vanligaste idag. En ståltank är inuti belagd med en glaskeramisk glasbeläggning som motstånder korrosion och är hygieniskt säker. Glasbeläggningen har sina begränsningar – termiska chocker (plötsliga temperaturförändringar), mekaniska skador eller dålig glasbeläggning kan orsaka mikrotunnor, genom vilka rost kan börja påverka stålet under glasbeläggningen. Därför innehåller glasyrerade varmvattenberedare alltid en magnesium- eller zinkoffer, som bromsar korrosionen. Offern måste kontrolleras varje andra år och bytas vid behov – det är en vanlig underhållsåtgärd.
Rostfri varmvattenberedare (ofta av stål AISI 316 eller 304) motstånder korrosion mycket bättre och en offer är inte nödvändig. Priset är högre. I vissa områden med aggressivt vatten (hög kloridhalt) kan rostfri vara fördelaktig – klorider är relativt neutrala för glasbeläggning, men kan vara problematiska för vanligt rostfritt stål om materialet är av låg kvalitet.
För de flesta standardvillkor i Sverige (vattenhårdhet 15–25 °dH, utan extrem aggressivitet) är en glasyrerad varmvattenberedare med regelbundna kontroller av offern fullt tillräcklig och kostnadseffektiv. Rostfri variant är meningsfull vid aggressivt vatten eller vid projekt där man förväntar sig minimalt underhåll under lång tid.
Hur ansluts varmvattenberedaren till pannan och fördelaren?
Anslutning av varmvattenberedaren till en befintlig panna är en stor fråga för många kunder. Den grundläggande logiken är enkel: varmvattenberedaren har fyra huvudsamband (ibland fler, men fyra är avgörande) – in- och utlopp för den primära (solfångar-)loopen till värmväxlingen nere, in- och utlopp för den sekundära (pann-)loopen till värmväxlingen ovanför, plus utlopp för varmvatten ovan och inlopp för kallt vatten nere.
Värmepannan kopplas till den övre värmeskytten i tanken – antingen direkt eller via en trefastransitor. Om både värmepannan och tanken har egna cirkulationspumpar styrs anslutningen av hydraulisk balansering, så att cirkulationsloppen inte stör varandra. Här kommer fördelaren och samlaren in i bilden – en enhet som hydrauliskt separerar de enskilda cirkulationsloppen och förhindrar att de påverkar varandra. För större installationer med flera cirkulationslopp (värme, golvvärme, TUV) kan du använda till exempel en industriell rostfördelare/samlare med kulventiler, som gör att alla grenar kan anslutas tydligt och säkert.
En mer detaljerad beskrivning av hur man ansluter tanken till värmepannan och fördelaren finns i artikeln Anslutning av solartank till värmepanna och cirkulationsloppsfördelare. Installationen i sin helhet – placering, rörsledningar, isolering – beskrivs i artikeln Installation av solartank: procedur, placering och krav på installation.
Vilken tryck tål tanken och vilken tryck har jag i nätet?
De flesta solartankar på den svenska marknaden är dimensionerade för maximalt arbetstryck på 6 bar på TUV-sidan (kall vatten / varmvatten). Det är mer än tillräckligt för en vanlig distributionsnät, där vattentrycket normalt inte överstiger 4 bar.
På sidan av det primära solärets cirkulationslopp är trycken lägre – systemet fylls och förtryck i expansionskärl justeras vanligtvis till 1,5 till 2 bar. Säkerhetsventilen i det primära cirkulationsloppet är normalt inställd på 6 till 8 bar och skyddar hela det primära cirkulationsloppet mot övertryck vid stagnation.
Om trycket i vattenledningen är högre än 4 bar är det lämpligt att installera en tryckreducent innan tanken – detta skyddar inte bara tanken utan även blandare och armaturer i hela bostaden. Det är ganska vanligt i högre våningar eller i områden med starkt nät.
Hur länge håller en solartank?
Vid korrekt installation, regelbundna kontroller av offeranoden (en gång per två år) och upprätthållande av driftparametrar (temperatur, tryck) kan man förvänta sig 15 till 25 år av drift utan problem från en kvalitativt god smältglasyerad tank. Rostfria tankar når eller överträffar ofta den övre gränsen.
I praktiken minskar följande faktorer livslängden:
- Försummelse av att byta offeranod – korrosion påverkar inre väggen snabbare.
- Regelbunden stagnation utan ersättning av degraderat medium – ett surt medium angriper värmeskytt och packningar.
- Överhettning över maximal drifttemperatur under lång tid.
- Hard vatten utan regelbundna rengöringar av värmeskytt – vattenkalk fungerar som värmeisoleringsmaterial och mekaniskt belastar materialet vid termocyklingar.
Byten av anod och kontroll av värmeskytt beskrivs i artikeln Underhåll av solartank: rengöring, kontroll av anod och värmeskytt. Dessa arbetsuppgifter är finansiellt nästan försumbara jämfört med kostnaden för en ny tank – försummelse är alltid den dyrare lösningen.
Måste jag ha en solartank med solärsystemet, eller räcker en befintlig varmvattenberedare?
Tekniskt sett kan du ansluta det primära solärets cirkulationslopp via en extern plattvärmeskytt till en befintlig vanlig varmvattenberedare, men det är en lösning med flera begränsningar. En extern värmeskytt ger tillägg motstånd, försämrad värmeöverföringseffektivitet och en ytterligare komponent som kan gå sönder. Utöver det måste du ha plats att placera och ansluta den externa värmeskytten.
För långsiktig drift och maximal effektivitet är det alltid bättre att använda en tank som är utformad just för solärsystemet. De extra kostnaderna är relativt små jämfört med de totala investeringskostnaderna för solärsystemet och återbetalas genom högre effektivitet och lägre felfrekvens. En tank med integrerad nederst värmeskytt är hydrauliskt renare, kompaktare och kräver inga ytterligare komponenter.
Vad är en tank med inbyggd TUV-tank (tank-in-tank)?
Tank-in-tank (tank i tank) är en specialkonstruktion där en mindre inre tank med dricksvatten är placerad inuti en större tank (t.ex. med vatten från värmepanna eller solärsystem). Dricksvattnet värms direkt genom kontakt med väggarna i den inre tanken – värme överförs genom väggen, men medierna blanda sig inte.
Fördelen är en enorm yta för värmeöverföring – effektiviteten är mycket högre än vid rörvärmeskytt. Nackdelen är priset och att den inre tanken måste vara av rostfritt material (ofta rostfritt stål), vilket gör hela enheten dyrare. Denna typ av tank är särskilt lämplig i kombination med värmepumpar eller i större installationer där snabb TUV-regenerering är prioritet.
Detailler finns i artikeln Solartank med inbyggd TUV-tank: hur den fungerar och när det är lönsamt.
Vilka är typiska dimensioner och anslutningar – vad ska kontrolleras före beställning?
Innan beställning av tanken är det nödvändigt att kontrollera flera dimensionella parametrar för att undvika obehagliga överraskningar vid installation:
- Höjd och diameter på tanken – en 300 liters tank har typiskt en höjd på 175 till 195 cm och en diameter på 60 till 65 cm. Det är nödvändigt att kontrollera om tanken passar in i pannrummet inklusive isolering och om den över huvud taget kan transporteras genom dörrarna (viktigt vid renoveringar med standarddörrar på 80 cm).
- Trådgängor på anslutningarna – solärsystemets anslutningar har ofta 3/4" eller 1" inre gänga, värmepannans anslutningar 6/4" eller 1". Jämför med din befintliga installation för att undvika onödiga reduceringar.
- Höjd på anslutningarna – olika tillverkare placerar anslutningshålen på olika höjder. Om du byter ut tanken mot en ny, kontrollera att den nya tanken har anslutningar på samma höjd, annars måste du ombygga rörsystemet.
- Positionen på anodhålet – anoden måste kunna bytas utan att hela installationen behöver tas isär. Hålet måste vara tillgängligt.
För mer information om dimensioner och anslutningar, se artikeln Dimensioner och anslutningar för solvärmeberedare: vad att kontrollera innan köp, där det även finns tabeller med exakta mått för vanliga volymer.
Kan värmeberedaren placeras horisontellt?
Solvärmeberedare är exklusivt konstruerade för lodrät placering. Anledningen är fysikalisk: varmvatten är lättare och stiger uppåt, kallt vatten sjunker ner – termisk stratifiering i beredaren är nyckeln till en effektiv systemfunktion. Den nedre (solkrets) värmeskyman värmer den nedre delen, varmvattnet stiger upp, den övre värmeskyman (panna) värmer den övre delen. Om du lägger beredaren på sidan skulle stratifieringen försvinna, hela volymen skulle blanda sig och verkningsgraden skulle kraftigt minska.
Utöver detta är alla anslutningar och anodluckor utformade för lodrät position – en horisontell placering skulle göra underhåll besvärande och i fall av glasyrerad behållare kan det uppstå ojämnt glasbelägg under tillverkningen, vilket förkortar livslängden.
Behöver jag något myndighetsgodkännande eller kontroll av värmeberedaren?
En värmeberedare för varmvatten som tryckförsörjningsanläggning är inte föremål för obligatoriska kontroller enligt svenska regler för vanliga bostadsberedare upp till 6 bar. Till skillnad från gasförsörjning av varmvatten är det inte enligt lag krav på regelbundna tekniska kontroller av tryckberedaren i sig.
En hel solvärmeanläggning – inklusive beredaren – måste dock lämnas i drift enligt projektdokumentationen och tekniska normer (STN, EN 12975 m.fl.) för solvärmeanläggningar. Om du drar nytta av stöd (t.ex. från programmet Gröna hem) måste installationen utföras av behörig person och uppfylla villkoren för den aktuella stödscheman.
Elanläggningen (cirkulationspump, styrning) är föremål för elinstallationens kontroll, som måste utföras av en kontrolltekniker. Det är en vanlig del av varje installation.
Vanliga frågor (FAQ)
Kan jag ansluta beredaren direkt utan expansionskärl?
Nej, expansionskäret är en nödvändig del av varje sluten trycksystem – alltså även för en solvärmeberedare ansluten till vattenledningen eller primärcirkulationen. Utan det skulle vatten vid uppvärmning inte ha någonstans att expandera, trycket skulle öka obehärskat och säkerhetsventilen skulle öppnas vid varje uppvärmning. Dimensioneringen av expansionskäret beror på beredarens volym och nättryck – för en 250 liters beredare används vanligtvis ett 18 till 25 liters expansionskärl på TUV-sidan, medan primärsidan dimensioneras separat beroende på primärcirkulationens volym och stagnationsvillkor.
Vilken temperatur bör vara inställd i beredaren?
För hygieniska skäl rekommenderas minst 60 °C – vid denna temperatur dör bakterien Legionella pneumophila, som vid lägre temperaturer i stående vatten är ett hälsorisk. Vissa styrningar tillåter så kallad termisering – en gång per 24 timmar värms beredaren till 70 °C oavsett den vanliga drifttemperaturen. Från energisparsynpunkt håller man vanlig drifttemperatur till 55 till 60 °C, vilket är en rimlig kompromiss mellan hygien och energiförluster.
Vad händer om beredaren länge står stilla och inte används?
En solvärmeberedare som länge inte arbetar (t.ex. är frånkopplad i flera månader och fylld med vatten) kan vara problematisk från hygienisk synpunkt – stående varmvatten i intervallet 25 till 50 °C är en idealisk miljö för Legionellabakterier. Innan återinsats i drift är det lämpligt att tvätta beredaren helt, sterilisera genom uppvärmning över 70 °C och kontrollera offeranoden. Om beredaren länge står tom är det bättre att tömma och stänga av ingångarna.
Hur lång tid tar det att värma beredaren från 15 till 55 °C med solenergi?
Det beror på solinstrålningens intensitet, kollektorernas yta och beredarens volym. Oriktning: vid ett bra solskenadag (juli, 800–900 W/m²) och 2 plana kollektorer (4 m²) är systemets energiutbyte cirka 2,5 till 3 kW. För att värma 250 liter vatten med 40 °C (från 15 till 55 °C) behövs ca 11,6 kWh. Vid 2,5 kW-effekt tar det cirka 4,5 timmar kontinuerlig sol. I verkligheten – med morgonmist, variabel molnighet, nattkylning – kan det ta 6 till 8 timmar totalt under solens gång.
Ska jag köpa beredare med eller utan isolering?
Alltid med isolering. En beredare utan isolering förlorar cirka 3 till 5 kWh per dygn vid pannrumstemperatur (20 °C) och vatten 55 °C – det är onödiga förluster som minskar solinvesteringens återbetalning. En god isolering av kall polyuretanpenna med tjocklek 50 till 80 mm minskar dagliga förluster till under 1 kWh. Beredare i sortimentet som solvärmeberedare med två värmeskyman inklusive isolering levereras fullt utrustade, så att dessa förluster inte är något extra problem för dig.
Vad är skillnaden mellan bivalent och monovalent beredare?
En monovalent beredare har en värmeskyman och arbetar med en värmekälla. En bivalent beredare har två värmeskyman och kan ta emot värme från två källor samtidigt – typiskt solkollektor och panna. Termen "bivalent" motsvarar praktiskt taget en beredare med två värmeskyman, men används mer i tysk och österrikisk teknisk litteratur, som vi har lånat. För en kombinerad sol- och pannanläggning är en bivalent beredare rätt val.
Sammanfattning
En solvärmeberedare är hjärtat i varje solvärmeanläggning för varmvatten. De flesta frågor som kunder ställer handlar om tre stora områden: rätt val av volym och typ, rätt anslutning och koppling till andra värmekällor, och långsiktig tillförlitlighet inklusive underhåll. För varje av dessa områden finns det separata detaljerade artiklar i detta Vägledningscenter – t.ex. Hur man väljer solvärmeberedare: volym, värmeskyman och systemtyp för komplext val, eller Underhåll av solvärmeberedare för långvarig drift.
Om du planerar ett konkret inköp, ha antalet personer i hushållet, ytan och typen av kollektorer du planerar eller har, typen av sekundär värmekälla (panna, värmepanna, el) och pannrummets dimensioner redo. Med denna information kan du välja beredaren exakt och utan onödiga kompromisser.
Har du en fråga om denna ämne?
Vill du inte bestämma dig eller har en specifik situation i ditt hushåll? Skriv till oss – vi hjälper gärna.